+ Visa hela artikelserien

Fiskets historia - från vardagsfiske till överfiske

Människan alltid hämtat en stor del av sin mat från vattnet: haven, sjöarna och floderna. De första människorna som levde nära havsstränderna samlade musslor och andra skaldjur. Människor som bodde nära sjöar eller floder kunde smyga sig på fiskar som stod, stilla i grunt vatten, exempelvis gäddor, och bedöva dem med ett snabbt klubbslag. Människan lärde sig också att fånga de fiskar som vandrar längs floder och åar för att leka, alltså lägga rom. De fiskarna kunde fångas med hjälp av fållor gjorda av hopflätade kvistar.
L

Fiskmarknad. Målning av Joachim Beuckelaer, 1568.

Människan lärde sig tidigt att locka fram bytesdjur genom att lägga ut ett lockbete på marken. Det kunde vara sädeskorn för att fånga fåglar eller en köttbit för att fånga rovdjur. Därifrån var steget inte långt till att försöka göra samma sak med fisken.

Men eftersom fiskar lever i vatten måste betet knytas fast i en lina. På något sätt måste också fisken hållas kvar efter det att den svalt betet. 25 000 år f.Kr hade invånarna i Dordogne i nuvarande Frankrike uppfunnit en anordning för detta. När fisken svalt betet, ryckte fiskaren till i linan, och då ställde sig en liten stav av trä eller ben med spetsade ändar på tvären i fiskens mun. Ibland fäste man törntaggar på staven för att göra den mer effektiv.

ANNONS

ANNONS

Den geniala metkroken

Efterhand lärde sig människan att göra allt finare arbeten i sten och ben, vilket gjorde det möjligt att tillverka de första metkrokarna. Metkroken knyts fast på en lina. Kroken avslutas med en spets eller hulling. När fisken hugger tränger hullingen in i munnen och fastnar, och därefter kan fisken dras upp. Metkroken är en av människans mest användbara uppfinningar och är genial i sin enkelhet. Det bevisas av det faktum att de metkrokar som söndagsfiskaren använder idag ser ut ungefär som de människorna använde under stenåldern. Den enda stora skillnaden är att vi idag använder metall till krokarna istället för sten eller ben.

Omkring 12 000 år f.Kr hade invånarna i nuvarande Frankrike och Spanien börjat använda harpun vid fiske. Harpunen liknar ett smalt spjut och kastas mot fisken. Kort därefter började man i Europa använda pilbågen för att fånga fisk.

Men fortfarande handlade det bara om fiske på grunt vatten, där fiskaren kunde vada ut.

Att fiska längre ut krävde båtar. Först när åran uppfunnits omkring 8000 f.Kr blev det möjligt att fiska på djupare vatten. Från samma tid finns det bevis för att fisknätet uppfunnits. De första näten tillverkades av växtfibrer, hår eller tång.

Fisken ger protein

Efterhand som människan lärde sig att odla och blev bofast växte allt fler stora städer fram. Först i Mesopotamien, sedan i östra Medelhavsområdet. Stadsbefolkningen behövde protein men kunde inte lika lätt ge sig ut och jaga själva som invånarna i stenåldersbyarna gjort.

Men kött var dyrt, det var något för de rika. Istället blev fisken den viktigaste proteinkällan för många stadsbor.

Under antiken betydde fisket oerhört mycket för tillgången på livsmedel. Bröd, fisk och olivolja var basföda för den fattigare befolkningen. I Egeiska havet fångade grekerna bland annat tonfisk som vandrade mellan Svarta havet och Medelhavet. Men de flesta fick nöja sig med torkad eller saltad tonfisk. Färsk fisk var för de förmögna stadsborna.

Sill
Bild: Leiden Collection
Sill blev basmat i norra Europa på medeltiden och under flera århundraden därefter. Fisken gav protein och var billigare än kött.
Greken Archestratus, en av de första finsmakarna, skrev på 400-talet f.Kr att endast färsk tonfisk dög att äta. Den skulle dessutom bara ätas under en viss tid på hösten.

Även i romarriket var fisk en viktig del av matsedeln. Förmögna romare kunde hålla sig med egna bassänger för både söt- och saltvattensfisk. På översta våningen i Roms stora marknadshall såldes år 100 e.Kr levande fisk som plaskade runt i tankar.

Den viktiga sillen

I norra Europa fick sillen en viktig roll under medeltiden. Det var lätt att komma ut till sillens yngelplatser. Utanför Bohusläns kust ner mot Halland sträcker sig Halsebanken. Utanför Holland och väster om Danmark ligger Blödenområdet och ytterligare lite längre ut Doggers bankar. Alla är viktiga barnkammare för sillen. Att dessa rika fiskevatten låg så nära kusterna gjorde att även små fartyg kunde gå ut och fiska sill i stora mängder. Sillen saltades ner, och salt sill blev basmat i norra Europa.

ANNONS

ANNONS

Karp i klostren

Längre norr upp i Europa betydde fisk från åar och floder mycket. Vid de kloster som anlades runtom i Europa under medeltiden odlade munkarna ofta karp i dammar. Under fastan var det förbjudet att äta kött, däremot gick det bra att äta fisk. Därför var det viktigt för munkarna att ha tillgång på fisk på nära håll.

Från klostren spred sig kunskapen hur man odlade fisk i dammar vidare. Kungar och adeln hade ofta dammar för att odla fisk och kräftor.

Karpen är än idag en uppskattad matfisk i många länder. I Polen blir det ingen jul utan karp på bordet.
 

I Sverige åt drängar på bondgårdar och andra tjänare ibland salt sill året runt.

Vid mitten av 1700-talet blev Bohuslän det viktigaste fångstområdet för sill i hela Europa. Varje år formligen kokade havet utanför Bohuslän av sill. Vissa år stod den så tätt att det sades att man kunde gå på vattnet. År 1787 fanns det 338 sillsalterier och 400 trankokerier i Bohuslän. Tran användes som bränsle och framställdes av sillrester och fett från sill som börjat ruttna.

Fisket gav stora inkomster. I början av 1800-talet svarade tran och fisk för 17 procent av Sveriges exportinkomster. Det var bara exporten av järn som de åren gav Sverige mer pengar. 1808-1809 försvann sillen. Det ledde genast till att de bohuslänska samhällena drabbades av arbetslöshet och att många flyttade därifrån. 1877-1899 kom sillen tillbaka, och på nytt växte de bohuslänska samhällena.

Fisk över Atlanten

Att salta eller torka fisken så att den håller sig länge lärde sig människan tidigt. Den lutfisk många äter till jul påminner om hur viktig den torkade fisken en gång var. Fisk som torkats eller saltats kunde transporteras långa sträckor.

Utanför Newfoundland i Nordamerika finns ett av världens bästa fiskevatten. Spanska, franska och portugisiska fiskefartyg verkade här redan i början av 1500-talet. Eftersom konkurrensen var hård, höll fiskarna tyst om var de bästa fångstplatserna fanns. Det finns teorier om att portugisiska eller spanska fiskare kände till Newfoundland redan innan Columbus år 1492 upptäckte Amerika.

Fisket i Newfoundland fungerade så att fångsten togs upp på land och saltades eller torkades. Speciella skepp hämtade den torkade eller saltade fisken och transporterade den till Europa. På väg till Newfoundland förde skeppen med sig förråd till fiskarna. En del fiskare kom aldrig tillbaka utan bosatte sig i Newfoundland för gott.

Torkad fisk

Sill måste saltas in eftersom den är för fet för att kunna torkas. Men exempelvis torsk och kolja går utmärkt att torka. För Norge blev torkad fisk en stor exportvara. Den torkade fisken från Norge försåg medeltidens människor med en billig matreserv som höll sig nästan hur länge som helst.

Den torkade fisken var inte lätt att tillaga om den legat alltför länge. På 1300-talet berättade en köpman i Paris att tio år gammal torkad fisk först måste bankas mjuk med en trähammare i en timme. Efter det måste fisken värmas försiktigt i vatten i minst två timmar. Först därefter kunde fisken kokas på riktigt och serveras med senap eller dränkt i smör.
 

ANNONS

ANNONS

Is håller fisken färsk

Färsk fisk var länge en bristvara, särskilt i städerna. Färsk fisk är en vara som snabbt blir dålig. På västkusten i Sverige äter kännarna aldrig fisk på restauranger en måndag. På söndagen har nämligen fiskarna ledigt. Den fisk som serveras på måndagar är därför minst två dagar gammal och inget för riktiga fiskälskare.

Färsk fisk måste alltså transporteras till kunden så snabbt som möjligt efter det att den fångats.

Att is kunde användas för att hålla mat kall och frisk hade människan känt till sedan istiden. Men var skulle man hitta is i varma länder? Att det gick att bevara isblock från vintern visste kineserna redan 800 f.Kr. I Sverige bevarades is genom att sänka ner isblock i sjöar. Men att få fram is ute till havs var en helt annan sak.

Men 1830 kom de första ismaskinerna. Att is nu kunde tillverkas med maskiner gav efter hand fiskindustrin ett uppsving. Salt sill och torkad fisk hade ju länge varit den enda fisk som fanns att tillgå för de fattiga. Men på 1860- och 1870 talen byggdes ångdrivna trålare. De slog ut de gamla segelfartygen. De ångdrivna trålarna kunde köras snabbt och bar med sig is i kölsvinet, det kallaste området på ett skepp. Fisk som fångades och genast packades i is kunde hållas nedkyld under den snabba resan tillbaka till hamnen och fiskhandlarna där. Det blev möjligt att sälja ökade mängder av färsk fisk.

Det moderna havsfisket

Fartygen blev allt större och modernare. Efter andra världskriget började trålare ligga ute till havs i månader, medan moderfartyg tog hand om deras fisk, frös, saltade eller konserverade den. Det var ingen som tänkte på att fisken skulle kunna ta slut. Havet sågs som en outsinlig matkälla. Men små moln började skymta vid horisonten. Från det kommunistiska Sovjetunionen och Östeuropa började fiskeflottor ta hem väldiga fångster i Atlanten. Andra nationer började klaga på att det användes nät med alltför fina maskor så att även yngel följde med. Att fiska på det viset innebär att det inte finns några små fiskar som kan växa sig stora.

Fiske
Från början fanns det många fiskar och få fiskebåtar. Idag finns det många fiskebåtar och inte så många fiskar. Fiskebåtarna kan dessutom fiska på större djup än tidigare.

Fiskeflottorna började ge sig allt längre ut till havs. Med modernare teknik kunde de fiska på allt större djup. Bottentrålar skrapade rent på havsbotten. De barnkammare där fiskarna lade sin rom förstördes. Fiske med trål kan jämföras med att köra en bulldozer genom en skog. Bottentrålen släpar rent på botten, och den blir aldrig riktigt densamma igen. I vissa områden av Nordsjön och utanför nordöstra USA skrapar stora släptrålar skoningslöst över samma bit av havsbotten fyra till åtta gånger varje år. Havsbotten är viktig för torskyngel som finner skydd i sten och håligheter. Att havsbotten förstörts av trålar är en del av förklaringen till att fisken minskat så kraftigt i många områden.

ANNONS

ANNONS

Små nationer drabbas

Främmande fartyg är ett stort problem för fattiga nationer. Världen över lever miljoner fiskare av att fånga fisk till sina familjer eller till den lokala fiskmarknaden. Under senare årtionden har dessa fiskare fått allt större konkurrens av stora fångstfartyg. Lokala fiskare återvänder med tomma båtar när de stora fartygen sugit rent på fisk. Små nationer kan inte försvara en sjögräns på 200 sjömil.

Ett annat problem med de stora fartygen är att mycket fastnar som inte används. 80 miljoner ton fisk förs i land varje år, men 20 miljoner ton så kallad bifångst kastas i havet. Det är havsfåglar, havssköldpaddor och annat som kasseras. Havssköldpaddor, albatrosser, hajar och andra arter hotas också av det ökade fisket.
 

Forskare slår larm

Från 1950 till 1990 femfaldigades världens totala fångst av fisk. Men trots allt modernare fartyg har fångsterna inte ökat sedan dess. Förklaringen är att fisken är på väg att ta slut. I början av år 2001 meddelade FN att 75 procent av all matfisk i haven antingen redan har utplånats eller fiskats så hårt att den är på gränsen till utplåning.

Från Sverige kom en liknande rapport. 41 av 51 fiskarter i Östersjön är hotade. Fångas för mycket fisk blir det inte tillräckligt många kvar som kan lägga tillräckligt med rom, så att nya fiskyngel kan födas. Regeringar världen över sitter med en härva av problem som är intrasslade i varandra. Olika länders intressen krockar med varandra. Stora ekonomiska och mänskliga intressen är inblandade.

För 1 miljard människor är fisk den viktigaste proteinkällan. I många länder är hela städer och regioner beroende av inkomsterna från fisket. 11 procent av Islands arbetskraft arbetar på fiskebåtar eller inom fiskindustrin.

Vem äger haven?

Hur viktigt fisket är framgår av att länder ibland kommit i bråk om fiskerättigheterna. Tre gånger har Island och Storbritannien haft stora gräl om torskfisket. Engelsmän fiskade torsk utanför Islands kust. Tre gånger utvidgade Island sin gräns till havs, och varje gång skickade England iväg patrullbåtar som skulle skydda de brittiska fiskefartygen. "Torskkriget" löstes till sist fredligt; Island och Storbritannien enades om hur torsken skulle fördelas.

I gamla tider ansåg man att ett land ägde havet tre sjömil ut till havs. Det var så långt man kunde skjuta med en kanon, så det fanns en praktisk anledning till att gränsen sattes där. Men när vapnen blev bättre, började man tänka om. 1958 utvidgade Island sin gräns till 12 sjömil. Andra länder följde efter. Idag gäller 200 sjömil ut från kusterna. Om man tittar på en karta ser man att gränserna ibland går i varandra, exempelvis i Kattegatt mellan Sverige och Danmark eller i Östersjön. Då måste länderna själva komma överens om hur fisket ska fördelas.

Bidrag till fiskindustrin

För att hindra att fisken tar slut måste man införa begränsningar av fisket. Fiskarna får fånga en viss mängd fisk och inget mer. Sådana begränsningar har exempelvis EU infört. Ett av många problem är att då drabbas de egna fiskarna som då inte kan försörja sig. Istället måste de försörjas av staten under den tid de inte kan fiska.

ANNONS

ANNONS

Det är inte socialt accepterat eller politiskt hållbart att göra en stor grupp fiskare arbetslösa. Därför stödjer de flesta fiskenationer sina fiskeflottor med stora bidrag. Ibland kan bidragen ge orimliga effekter.

Bidragen till fiskeflottorna skapar en ond cirkel. Bidragen gör att fiskeflottan blir större än den annars behöver vara. Därför fiskar den mer fisk än den annars skulle ha gjort när den väl går ut. Då minskar fiskbeståndet ännu mer, och flottan behöver ännu mera bidrag. I nordöstra USA försörjer bidrag en stor del av fiskeflottan. I havet är många fiskarter borta, men båtarna går fortfarande ut för att få sina bidrag. I början av 2000-talet slog WWF (Världsnaturfonden) och IUCN (den internationella naturskyddsunionen) fast att världens fiskeflotta är två gånger större än nödvändigt.

EU betalar båtägare för att de ska fiska utanför EU:s vatten. Men det bara flyttar problemen. Ett exempel är vad som hände när EU sände 29 fiskefartyg till Argentina. EU blev av med 29 båtar som man inte behövde. Men de 29 båtarna utrotade på kort tid en rad fiskarter som de argentinska småfiskarna levt av i århundraden.

Miljöförstöringen

Ett annat hot är den ökande miljöförstöringen. Runt Sveriges kuster har fisket drabbats av att bönderna lagt för mycket konstgödsel på sina åkrar. Det som inte växterna kan ta upp spolas ut i havet. Där blir konstgödseln näring för alger som växer sig så täta att allt annat kvävs. Dessutom minskar syrehalten i vattnet. Och mycket annat än konstgödsel rinner ut i vattnet, exempelvis rester från tvättmedel.

De flesta fiskarter är känsliga och kräver en viss kvalitet på vattnet och en viss syrehalt för att kunna leka och lägga rom. Det vet alla som försökt föda upp fiskar i akvarium. Rubbas den här balansen bara lite grann, kanske inte fisken leker längre.

Fiskare slår larm om att gädda och abborre är på väg att försvinna och att plattfiskar som flundror har stora sår på den sida som är vänd mot botten.
 

Aralsjöns fiskbestånd dog ut

Aralsjön i det forna Sovjetunionen var en gång rik på fisk. Vid kanten av sjön byggdes en konservindustri för att ta hand om fisken. Men de floder som förde vattnet till sjön leddes bort för att bevattna bomullsodlingar. Det innebar att sjön fick mindre och mindre vatten och började krympa ihop.

Dessutom ökade salthalten i vattnet. Om du tillsätter en nypa salt i en liter vatten, så märks det knappt. Men om du sätter vattnet på spisen och kokar bort det mesta vattnet, så kommer det att smaka allt saltare ju mindre vatten som finns kvar.

I Aralsjön ledde den ökade salthalten till att fisken dog ut. Då fanns det ju inget att göra för konservindustrin, som nu inte längre låg vid sjöns strand. Eftersom sjön delvis torkat ihop, låg fabriken plötsligt en mil från stranden.

För att hålla produktionen i gång började myndigheterna flyga in fisk till konservindustrin. Där konserverades fisken och flögs sedan ut igen.
 

Försök att rädda fisket

Det är väldigt svårt att kontrollera vad som sker ute på haven. Det görs dock stora ansträngningar för att rädda fisket. Många länder har anslutit sig till FN-organet FAO:s plan för hur det globala fisket ska räddas. Samtidigt lägger regeringar fram handlingsplaner om hur fiskeflottorna ska minska. Ett och annat land, exempelvis Nya Zeeland, hade redan i början av 2000-talet avskaffat bidragen till fiskeflottorna.

ANNONS

ANNONS

Miljöorganisationer har föreslagit åtgärder som kan rädda hotade djur. Sköldpaddor kan räddas genom "dörrar" i näten. Långrevar med tusentals krokar kan läggas ut om natten. På så sätt skyddas albatrosser och andra fåglar som gärna hugger på betet och fastnar. Strängare krav på nättyper ska minska fångsterna av sådant som bara kastas tillbaka i havet. I början av 2000-talet kastades i genomsnitt en fjärdedel av fångsten tillbaka i havet.

Världsnaturfonden (WWF) har bildat ett råd för förvaltning av havsfisket. Bland annat använder man ett certifikat, en speciell märkning, som visar att fisken är fångad på godkänt sätt. Därmed hoppas man att kunderna i Västeuropa ska välja certifierad fisk och därigenom påverka fiskare och fiskerimyndigheter.

Fiske är inte bara en industri. Det är också ett nöje för miljoner människor. I Sverige är fiske en av de fritidssysselsättningar som drar mest folk. Tusentals människor sitter på helgerna och väntar på napp med samma spänning som man gjorde i Dordogne för 27 000 år sedan.

LÄS MER: Historia om mat, kryddor och matvanor

LÄS MER: Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet

LÄS MER: Naturresurser och dess fördelning             

LÄS MER: Industriella revolutionens betydelse för produktion och hantering av mat

LÄS MER: Medeltidens sillmarknad i Skanör

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Ungefär när uppfanns metkroken och hur användes den till att börja med?
     
  2. Varför har fisk alltid varit ett viktigt baslivsmedel för människor?
     
  3. Varför var sillen extra viktig för människor som levde i Nordeuropa under medeltiden och några århundraden framåt?
     
  4. Vad var det främsta skälet till att munkar och nunnor hade fiskodlingar vid klostren under medeltiden?
     
  5. Nämn två olika sätt att konservera (bevara) fisk förr i tiden.
     
  6. Nämn några tekniska framsteg som gjorde att fisket blev mer industriellt under 1800-talet och 1900-talet.
     
  7. Varför har det moderna fiskets bottentrålning varit en katastrof för fiskbeståndet i världshaven?
     
  8. Nämn ytterligare några miljöhot mot världshavens fiskbestånd.
     
  9. Vem äger haven?
     
  10. Varför dog Aralsjöns fiskbestånd ut?
     
  11. Nämn några åtgärder som görs idag för att försöka rädda fisken i världshaven.

Ta reda på:

  1. Vilka fem länder fiskar mest fisk (har störst fångst) idag?
     

 

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare

Senast uppdaterad: 26 april 2022
Publicerad: 25 april 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
L

Hur behandlar vi våra djur?

"Djuren hade det bättre förr i världen", säger en del av dem som är kritiska mot hur...

SO-rummet bok
L

Husdjurens betydelse för människan

Utan husdjur skulle vårt liv bli annorlunda, i varje fall när det gäller boskapsdjur, som ger både...

M

Medeltidens sillmarknad i Skanör

Den 24 augusti varje år började sillfisket i Öresund. Det pågick till den 9 oktober. Den danske...

SO-rummet bok
L

Industriella revolutionens betydelse för produktion och hantering av mat

När människan lärde sig odla jorden började hon förändra den för första gången. När den...

SO-rummet bok
L

Mat och matvanor under antiken och medeltiden

Vi brukar beundra tempel, palats och akvedukter från stora civilisationer som Egypten, Grekland och...

SO-rummet bok
L

Mat och matvanor på stenåldern

Matens historia går inte att skilja från människans historia. Utan mat skulle det varken finnas...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Historia om mat och matvanor

Våra matvanor har varierat genom historien, men vi har i regel fått äta det som funnits till hands. Maten har ändå -...

Naturresurser och dess fördelning

Om olika typer av naturresurser och vilka konsekvenser användningen av dessa får för människor och miljö runt om i...

Produktion och konsumtion av varor och tjänster

Hur produktion, transport och konsumtion av varor och tjänster hänger nära samman med globaliseringen.

Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet

Avsnittet tar upp olika sorters naturkatastrofer och orsakerna bakom dessa samt hur individer och samhällen kan...

Relaterade taggar

Mat och dryck

I tiotusentals år har människans jakt på föda både förändrat samhället och fört det framåt....

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
S

Att bemöta klimatförnekelse

av: Mattias Axelsson
2021-12-16

I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, intervjuar Mattias Axelsson (gymnasielärare) klimatforskaren Kjell Vowles (forskare på Chalmers) om vilka argument som används för att förneka mänsklig påverkan på klimatet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad är biologisk mångfald?

av: Mattias Axelsson
2021-05-17

I veckans avsnitt, som görs på uppdrag av Naturskyddsföreningen i samarbete med SO-rummet pratar vi med Erik Hansson (naturjournalist) om biologisk mångfald och biologiska mångfaldens dag som infaller 22 maj.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Parisavtalet

av: Mattias Axelsson
2021-04-05

I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, pratar Mattias Axelsson om Parisavtalet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Våffeldagen

av: Mattias Axelsson
2021-03-22

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om våffeldagen.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Fastlagen och fastan

av: Mattias Axelsson
2021-02-15

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om fastlagen och fastan.

+ Lyssna