Klimatet förändras ständigt. Vissa perioder är kallare, såsom istider, medan andra är varmare. Så har det alltid varit under jordens existens. Under bronsåldern var det t.ex. flera grader varmare än under större delen av den efterföljande järnåldern. Och perioden omkring 1430-1850, särskilt 1600-talet som var det kallaste seklet, kallas ibland för "lilla istiden" eftersom klimatet var betydligt kallare än idag. Globalt sett var det i medelvärde omkring 1 °C kallare under 1600-talet än under 1900-talet. Men i Norden var det 2 °C kallare än idag. Under lilla istiden förekom många stränga vintrar på olika håll i världen. Klimatförändringen gjorde det möjligt för Karl X Gustav att med sina trupper genomföra tåget över Bält år 1658. Det kallare klimatet var troligtvis också orsaken till att den nordiska kolonin på Grönland i stort sett försvann under 1500-talet.
Klimatförändringar relateras idag ofta med begreppet global uppvärmning som har att göra med den ökade koncentrationen av växthusgaser som höjer temperaturen i jordens atmosfär. En naturlig växthuseffekt håller jordens temperatur på en lagom nivå som gör det möjligt för liv att existera på jorden. Men sedan 1800-talet har människans inblandning (industrialism m.m.) lett till en stigande koncentration av växthusgaser i atmosfären. Detta brukar kopplas till den globala uppvärmningen - vår tids största klimathot.
LÄS MER: Klimatförändringar och global uppvärmning
Text: Robert de Vries (red.)
Här finns material som handlar om drastiska väder- och klimatförändringar genom historien.
Om du hade fötts i mitten 1800-talet och levt ett normallångt liv hade du på ålderns höst kunnat se tillbaka hur du varit med om en av de största omvandlingarna i mänsklighetens historia - den industriella revolutionen. Det var när vi gick från att vara ett jordbrukssamhälle (de flesta jobbar inom jordbruk) till att bli ett industrisamhälle (de flesta jobbar inom industri)...
Även om kolet var den energikälla som drev industrialiseringen framåt, var det oljan som gjorde det möjligt att under 1900-talet att omvandla förindustriella jordbrukssamhällen till moderna industriländer. Olja står idag för cirka en tredjedel av världens energitillförsel och är därmed det dominerande energislaget, samtidigt som allt fler inser att fortsatt användning av olja och andra fossila bränslen är ohållbart...
Forntiden brukar vi kalla den långa period som omfattar stenåldern, bronsåldern och järnåldern. Det är tiden från de första människornas ankomst till Sverige ca 10 000 f.Kr. fram till slutet av järnåldern ca år 1000 e.Kr. De tre åldrarna har fått sina namn efter de material som människornas verktyg mestadels tillverkades av. I den här artikeln berättas om bronsåldern och järnåldern...
Om ca 20 000 - 40 000 år bildas ett tusen meter tjockt istäcke i den skandinaviska fjällkedjan. Det är starten på en ny istid som kommer att drabba Norden hårt. När istäcket är som störst når det långt ner i Europa. Ovanpå vad som en gång var Stockholm är isen 2,5 kilometer tjock...
Artikel på SVT:s webbplats där du kan läsa om övergången mellan bronsålder och järnålder. När människor bytte ut brons mot järn ströps handelsvägarna genom hela Europa. Den styrande krigareliten förlorade sin maktbas och började bekämpa varandra istället...
Artikel och bokrecension på Bo Erikssons sajt Tidsresan där du kan lära dig mer om klimathistoria. Klimathistoria eller paleoklimatologi som det egentligen heter är ett ämne i växande. Det visas inte minst av historikern Fredrik Charpentier Ljungqvists nya bok som behandlar klimatet och människan under 12 000 år med exempel hämtade från hela världen...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om när hela Sverige svalt. Först drabbades Norrland av envis kyla våren och sommaren 1867. Året därpå förstörde svår torka skördarna i södra Sverige. Den senaste hungersnöden i Sveriges historia var därmed ett faktum. Förutom ogynnsamt väder orsakades nödåren av politiska misstag...
Artikel i Sundsvalls Tidning där du kan läsa kortfattat om den s.k. "lilla istiden" på 1600-talet. Människan har alltid påverkats av naturen, både direkt och indirekt. Till exempel kunde det romerska imperiet från och med 300-talet före Kristus utbreda sig parallellt med att Medelhavsklimatet då började sprida sig norrut ända upp emot Östersjön. Och på 1600-talet orsakade sedan en köldperiod en fruktansvärd svält- och krigstid, som kostade miljoner människor livet...
Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om klimatförändringar och naturkatastrofer genom historien. Enligt nya studier av bland annat trädringar har temperatur och nederbörd varierat kraftigare under de senaste 2 000 åren än vad forskarna hittills har känt till. Här skriver historikern Fredrik Charpentier Ljungqvist om varför klimatmodellerna kan behöva justeras...
Genomgång (14:53 min) om Bronsålderns övergång i järnålder. här berättas bl.a. om klimatförändringar i slutet av bronsåldern och den mera krigiska järnåldern med några framväxande imperier. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".
Genomgång (14:56 min) om jägarstenåldern och övergången till bondestenåldern. Här berättas bl.a. om matvanor, bagravningsseder, senaste istiden, klimatförändringar och jordbruk. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".
Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om klimatet under medeltiden. Klimatet i större delen av världen var förhållandevis varmt år 950 till 1250, och temperaturerna på norra halvklotet kulminerade runt år 1000. Samtidigt drabbades stora delar av jorden av svår torka. Vad kan den nya naturvetenskapliga klimathistoriska forskningen berätta om den medeltida värmeperioden – och vilken historisk betydelse fick den?
Första delen ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du bl.a. kan läsa om jordbruket under järnåldern och vikingatiden. Skrolla ner till andra delen. Här berättas om järnet, odling, arbete och redskap, husdjur och grödor, boendet, gårdar, byar, myten om fimbulvintern, m.m. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om när människan blev bofast jordbrukare. Det var en gång en liten by i norra Syrien. Invånarna levde gott på vilda växter och gaselljakt. Men för ungefär 13 000 år sedan blev klimatet bistrare och växtligheten torftigare. Bybornas lösning på problemet utgör de äldsta kända bevisen för jordbruk...
Liksom i dag bestod det forntida Egypten mest av öken, och det kunde bli uppåt 50 grader varmt. Varför dyrkade man då solguden? Tro det eller ej, men solkulten i det gamla Egypten handlade faktiskt om dyrkan av floden Nilens livgivande vatten. I den här artikeln i tidningen Forskning och Framsteg kan du läsa mer om det hela.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan sätta dig in i den två hundra år långa historiska bakgrunden till dagens klimatdebatt. Att vädret ständigt varierar, med varma och kalla år, liksom översvämningar och torrperioder, har människan insett sedan urminnes tid. Men det var först i början av 1800-talet som naturforskarna genom studier av glaciärer började förstå att det förekommit storskaliga klimatförändringar i ett tidsperspektiv om tusentals eller tiotusentals år...
Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du ges en överblick över hur vädret har varit från 1500-talet och framåt i Sverige. Forskare har tagit fram en ny klimatkurva ur gamla sjöfartsdokument. Kurvan sträcker sig flera hundra år längre tillbaka än temperaturmätningarna från och med mitten av 1700-talet. Den visar att de senaste två årtiondenas varmare klimat avviker från de senaste fem seklernas...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa den riktiga syndafloden. Bibelns berättelse om Noa och syndafloden kan ha en historisk kärna. Det hävdar två amerikanska oceanografer i en ny bok...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om klimatförändringen i Europa under medeltiden och hur dåtidens människor påverkades. I början av 1300-talet ledde långvarig kyla och perioder av extremt väder till svält och massdöd i Europa. Hungerkatastrofen är ett tydligt exempel på hur utsatt människan kan vara för klimatförändringar. Och det är alltid de fattigaste som drabbas värst...
Material med innehåll som inte passar in någon annanstans.
Om skillnaden mellan väder och klimat, jordens klimatzoner, olika naturliga faktorer som påverkar klimatet samt...
Miljö och hållbarhetsfrågor handlar om samspelet mellan människan och jordens natur och naturtillgångar. Genom en...
Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...
Nordens järnålder (500 f.Kr - 1050 e.Kr) omfattar tiden då järnredskap började användas i Norden.
Hållbar utveckling och dess tre former: social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Hur val och...
Om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa. Här berörs även klimatförändringens konsekvenser för...
Avsnittet tar upp olika sorters naturkatastrofer och orsakerna bakom dessa samt hur individer och samhällen kan...
Jägarstenåldern innefattar den äldsta och större delen av stenåldern (i Europa ca 40 000 - 10 000 f...
Här hittar du material som handlar om historiska naturkatastrofer t.ex. cykloner, jordbävningar,...
Enkelt uttryckt skulle man kunna definiera fattigdom som brist på ekonomiska medel (pengar och...
Text kommer snart...
Arktis är området runt nordpolen innanför den nordliga polcirkeln. Området är bebott av cirka två...
Miljöförstöring är ett begrepp för negativa förändringar av miljön som åstadkommits av människan....
Antarktis räknas som en världsdel och består av området kring Sydpolen. Antarktis är den högsta,...
Omkring tio procent av jordens yta täcks av glaciärer. Närmare 75 procent av världens...
Istider är geologiska perioder i jordens historia då stora delar av kontinenternas yta varit täckta...
Växthuseffekten är ett sammanfattande begrepp för växthusgaserna (t.ex. koldioxid och metangas) i...
Ozon är en form av syre, men som innehåller fler syreatomer (molekylerna har tre syreatomer...
Nederbörd är regn, snö eller hagel - vatten som i olika form faller från himlen. All nederbörd...
Jorden är den enda planet i vårt solsystem som är omgivet av ett tunt lager av livgivande gaser,...
Agrarkrisen (medeltidens stora jordbrukskris) var den nedgång som drabbade det europeiska...