I tiotusentals år har människans jakt på föda både förändrat samhället och fört det framåt. Tillgången på mat har varit avgörande för hur mycket befolkningen kan öka och var städer växt fram.
Människans ansträngningar att skaffa mat har också fått en rad andra följder. Vattenhjulet användes först för att mala säd till mjöl. Men vattenhjulet fick sedan en enorm ekonomisk betydelse.
Maten har ibland spelat en religiös roll; vissa livsmedel fick man äta, andra inte.
Fram till 1700-talet spelade dieten, det vill säga vad man äter, en avgörande roll inom medicinen.
Till och med i krig hände det att fältslag sköts upp för att skörden skulle kunna bärgas. En armé marscherar på sin mage, sa Napoleon. Han visste att en armé med mätta soldater nästan alltid vinner över en med hungriga.
Matens historia går inte att skilja från människans historia. Utan mat skulle det varken finnas någon historia eller några människor.
LÄS MER: Historia om mat, kryddor och matvanor
LÄS MER: Historia om tobak och alkohol
Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
Här hittar du material som kan relateras till mat, dryck och matvanor förr och idag.
Vill du utforska hållbarhetsfrågorna på ett kreativt sätt tillsammans med dina elever? I ett Omskaparprojekt odlar ni hopp och handlingskraft för en hållbar värld med kreativitet som utgångspunkt.
Ge dina elever en lärorik historisk upplevelse och ta dem med på en resa genom Sveriges historia.
En aztekisk saga berättar att en helig man hämtade kakaobönor från paradiset och sådde dem i sin trädgård. När han sedan åt kakaobönorna fick han kunskap om allt i världen, ett slags universellt vetande. Chokladälskaren, som idag lägger en pralin på tungan och pressar den mot gommen, kan gott tänka sig att chokladen har himmelskt ursprung. Men om man en gång i aztekernas rike också blev klokare av att äta den, så har tyvärr den effekten försvunnit. Den skulle annars ha varit den perfekta ursäkten för att sätta i sig en halv chokladask av bästa och dyraste märke...
De första spåren av majsodling har forskarna funnit i Mexiko, och där har de också hittat 60 000-åriga pollenkorn efter vildmajs. Fram till 1492 då Columbus skepp nådde Amerika var majsen okänd i andra världsdelar...
Tomatens hemland är troligen Peru eller Mexiko. Kort efter Columbus ankomst till Amerika togs tomatfrön över till Europa där växten först användes som prydnadsväxt. År 1554 nämns tomater i en italiensk text. De kallas "pomi d'oro", det betyder guldäpplen. I Frankrike skulle de något senare kallas "pomme d'amour" - kärleksäpplen. Man ansåg nämligen att de var erotiskt stimulerande...
Potatisens hemland är bergstrakterna i Peru. Inkafolket åt potatis tillsammans med tomater, avocados, jordnötter, bönor och squash. I stort sett var kött överflödigt och faktiskt något som man kunde klara sig utan. Så väl varierad var den föda som kom från växtriket. Från bönor, jordnötter och avocado fick man protein. Vitamin A fick man genom att äta squash, tomater och avocado. Jordnötter och avocado innehåller också vitamin B. Vitamin C finns i tomater, peppar och potatis...
I fullmånens sken med kulörta lyktor, dilldoft, kalla nubben och uppsluppen stämning framstår kräftskivan som en urgammal svensk, traditionsrik ritual. Men inget kunde vara felaktigare. Visserligen har kräftor ätits åtminstone sedan 1500-talet i förnäma kretsar i vårt land, men den festliga, lössläppta kräftskivan föddes först för hundra år sedan...
Många människor var missnöjda med Gustav Vasas enväldiga styre. Bönderna tyckte att skatterna var för höga och att kungen lade sig i allt möjligt. Det var många som också tyckte illa om hans hårda ingrepp mot kyrkan i samband med reformationen...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om våffeldagen.
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om fastlagen och fastan.
Mattias, Julia och Kristoffer avslutar säsongen 2016 med att tända en brasa och prata om julmatens historia. Hur länge har vi ätit julmat och varför äter vi det?
En kort film (3:36 min) från MSB. Om det blir ett långvarigt strömavbrott eller annan någon störning eller kris i samhället så måste du vara beredd på att själv kunna ordna något att äta. Här finns många tips på hur du kan lösa det. Med textknappen kan du välja mellan lättare svenska eller lättare engelska.
På webbplatsen Matkult.se, som drivs av Institutet för språk och folkminnen, kan du lära dig lite mjölhistoria. Välling, gröt, pannkakor, klimp och palt. Mjölet användes inte bara till bröd utan hade huvudroll i en lång rad andra rätter...
På webbplatsen Matkult.se, som drivs av Institutet för språk och folkminnen, kan du lära dig allt om ölets svenska historia. Öl och släktingen svagdricka var länge de dominerande törstsläckarna i Sverige...
På webbplatsen Matkult.se, som drivs av Institutet för språk och folkminnen, kan du lära dig allt om potatisens historia i Sverige. Potatis har haft stor betydelse i Sverige under de senaste två seklen...
På webbplatsen Matkult.se, som drivs av Institutet för språk och folkminnen, kan du lära dig lite kötthistoria. I äldre tider åt man inte lika mycket kött som vi gör i dag. Men köttet var en viktig och uppskattad del av kosten, och efter jakt eller slakt togs alla delar på djuret omhand...
På webbplatsen Matkult.se, som drivs av Institutet för språk och folkminnen, kan du lära dig allt om mjölkens historia. Ost, smör, långmjölk och mese. Förr var dagens mjölkdrickande ovanligt, istället omvandlades mjölken till mer hållbara livsmedel...
På webbplatsen Matkult.se, som drivs av Institutet för språk och folkminnen, kan du läsa om lite fiskhistoria. Vid sidan av spannmål och mjölkprodukter har fisk varit basmat i alla tider...
På webbplatsen Matkult.se, som drivs av Institutet för språk och folkminnen, kan du lära dig allt om brödets historia. Bröd har i alla tider haft en central roll för människan...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Cajsa Warg och hennes berömda kokbok från 1755. Hur tillagade man en senapssås till stekt gås på 1700-talet? Enligt Cajsa Warg gick det till på följande sätt: ”Tag av det feta som rinner av gåsen när hon stekes, och slå däruti pontak [rött vin], litet rivit bröd och salt. Låt därmed koka, att han bliver samlig, och lägg då malen senap uti efter smak, och koka något ihop.”
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om oktoberfestens historia. Oktoberfest är en årlig ölfestival i München i Tyskland. Varje september inleds den två veckor långa festivalen, som traditionellt slutar på den förste söndagen i oktober. För den som gillar öl, är festivalen en dröm!
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om margarinets historia. Få saker är väl så alldagliga som ett margarinpaket. Ändå är det en produkt som ända sedan den såg dagens ljus 1869 har varit omstridd. Men varken smutskastningskampanjer eller hårda regleringar har kunnat hindra det konstgjorda matfettets segertåg...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om kunglig glans i varumärkenas värld. Näringslivet har länge låtit kungligheter förgylla sina förpackningar. Men tiden då kungafamiljen syntes på allt från tvålar och rakblad till punschetiketter och cigarrer är definitivt över...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om bönan som tog svenskarna med storm. Det var Karl XII och hans karoliner som lade grunden till den svenska kaffekulturen. De hade fått smak på kaffe under vistelsen i Turkiet efter slaget vid Narva. En turkisk kaffekokare följde med hem till Sverige 1715...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om hur de svenska ostsorterna uppkom. Många av dagens svenska ostar leder sina rötter tillbaka till de svenska landskapsostarna. Andra uppkom vid misslyckade försök att imitera utländska ostsorter. Och historien börjar redan på 1200-talet...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om fikats historia i Sverige. Ordet lagom lär vara ett ord som bara finns i svenska språket. Detsamma sägs gälla för ordet fika. Det intressanta med det är att Sverige på två sätt står ut som unikt. I landet lagom är vi extrema: vi älskar vårt fika så mycket att vi till och med schemalägger det...
Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.
Historia om svenska traditioner, högtider och symboler. Högtidernas firande har sitt ursprung i religionen och i...
Våra matvanor har varierat genom historien, men vi har i regel fått äta det som funnits till hands. Maten har ändå -...
Tobaksrökningens och alkoholens historia sträcker sig långt tillbaka i tiden. Tobak har odlats i Amerika i över 5 000...
Här hittar du material som kan relateras till jordbruk förr eller idag.
Julen är en av de största kristna högtiderna och firas till minne av Jesus födelse. Julfirandet är...
Det svenska midsommarfirandet är en tradition med gamla rötter som idag kan liknas vid en extra...
Cajsa Warg (1703-1769) är kanske en av Sveriges mest kända kokboksförfattare. Tidigt började hon...
