Mat och dryck
Här hittar du material som kan relateras till mat, dryck och matvanor förr och idag.
Annons
Artiklar om Mat och dryck
Podcast om Mat och dryck
Mattias, Julia och Kristoffer avslutar säsongen 2016 med att tända en brasa och prata om julmatens historia. Hur länge har vi ätit julmat och varför äter vi det?
Länkar om Mat och dryck
Interaktiv sida på SVT:s webbplats där du kan se vilken klimatpåverkan ditt köttätande har. Hur långt kan du resa med din köttkonsumtion?
Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Bo Franzén och Johan Söderberg. Var den svenska agrara ekonomin en relativt isolerad del av Europa under medeltiden, eller finns det spår av ekonomisk integration med omvärlden? I denna uppsats används prishistorisk analys för att belysa frågor om ekonomiska länkar mellan olika områden. Här redovisas en serie svenska spannmålspriser för tiden 1291-1530, omvandlar dem till silverpriser, jämför dem med valda europeiska serier och resonerar om utfallet...
Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om nio välkända uppfinningar eller vetenskapliga framsteg som du kanske inte visste egentligen var avsedda för krig. Här berättas om konservering, atomkraft, radartekniken, helikoptern, penicillinet, GPS, radion, luftballongen och mikrovågor. Väpnade konflikter har ofta lett fram till tekniska och vetenskapliga framsteg som kommit till nytta i fredstid. Radion, radarn och konservburken utvecklades alla från början för att användas i krig...
Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om matskandaler genom historien. Godis täckt med arsenik. Mjölkpulver som dödar småbarn. Korvar gjorda på råttkött. Fusket med livsmedel har genom historien varit utbrett och många gånger fått dödliga konsekvenser. Läs om tidernas största matskandaler...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om 1600- och 1700-talen som var porslinets glansperiod i Europa. Då importerades inte bara serviser utan också möbler och hela inredningar gjorda av det hårda keramiska materialet. En Kinavurm följde – liksom intensiva försök att knäcka porslinets gåta.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om hur kaffe blev Sveriges nationaldryck. Få företeelser i det svenska samhället är lika väletablerade och spridda i folklagren som kaffedrickande och fikapauser. Länge var dock kaffet en exklusiv vara förbehållen en privilegierad elit, och periodvis har det rått importförbud för de eftertraktade bönorna. Varför blev Sverige ett sådant kaffemecka?
Faktatext på studieförbundet Sensus webbplats där du kan läsa om synen på mat och matregler inom sikhismen. Sikhismen delar hinduismens och buddhismens ideal om vegetarianism, men generellt sett ser man det inte som ett krav. Tanken på vegeterianism är delvis kulturellt betingat, då religionen uppstått i Indien, där vegetariansimen är utbredd, men har också en del med religionen att göra, då sikher liksom hinduer och buddhister tror på reinkarnation och karma, där allt levande har en innersta gudomlig essens och förtjänar att visas respekt...
Faktatext på studieförbundet Sensus webbplats där du kan läsa om synen på mat och matregler inom buddhismen. Många buddhister äter kött även om vegetarianism är ett ideal. I Mahayanabuddhismen (till exempel i Kina, Japan och Vietnam) är det vanligare att munkar och nunnor lever vegetariskt, medan man i Theravadabuddhism (till exempel i Thailand, Burma och Sri Lanka) ofta äter det som skänks som gåvor, vilket inte sällan är just kött...
Faktatext på studieförbundet Sensus webbplats där du kan läsa om synen på mat och matregler inom islam. Det man först kommer att tänka på när det gäller mat inom islam är ordet halal som betyder "tillåten". Det kan referera till allt som är tillåtet enligt islams principer och lagar, men förknippas mest med mat som är halal, alltså tillåten att äta. Det innebär dels att vissa djur och substanser är förbjudna, dels att djuret skall slaktas på ett speciellt sätt. Det som är förbjudet att äta kallas haram...
Faktatext på studieförbundet Sensus webbplats där du kan läsa om synen på mat och matregler inom judendomen. De judiska matlagarna kallas kashrut. Ett annat viktigt begrepp som förknippas med de judiska matlagarna är kosher (כָּשֵר). Kosher betyder ”lämplig”, ”passande” eller ”i enlighet med de religiösa lagarna”. Mat som är godkänd att äta kallas kosher, men begreppet kan användas på allt som är i enlighet med den religiösa lagen och läran. Mat som är förbjuden eller opassande kallas treifa...
Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om några historiska bantningskurer. Sedan historiens början har människor haft en tendens att bli feta – och sett det som ett problem som måste lösas. Här är nio av de mest kända och omdiskuterade dieterna från antiken till vår tid...
Genomgång (5:59 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om Coca Cola och dess historia.
Faktatext på Västarvets webbplats där du kan läsa kortfattat om Kinesisk porslintillverkning och handeln med Europa. Traditionen att tillverka porslin i Kina har en drygt 3000-årig tradition. Under 1600-talet fick Europa upp ögonen för det kinesiska porslinets höga kvaliteter...
Artikel i tidningen Allt om vetenskap där du kan lära dig mer om semlor. Idag är det inte så vanligt med hetvägg, semla serverad med varm mjölk. Oftast äts semlan direkt ur handen...
Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om tomatens historia. Tomaten tillhör inte våra gamla kulturväxter utan är en relativ senkomling, en import från Amerika på 1500-talet...
Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om antik matlagning.
Artikel i tidningen Populär Historia där Ingela Bendt berättar om biskötselns historia. I årtusenden har den söta honungen varit en åtråvärd produkt för människor. Biet har alltid varit omgärdat av mystik och förknippats med fruktsamhet. Nu hotas insekten och den viktiga pollineringen av moderna miljögifter...
Julens historia berättad genom maten (59:14 min). Lotta Lundgren och Erik Haag firar jul i tusen år. Veckans meny bjuder på en magstark blandning av brännvin och ister, förväntningar och besvikelser, en orgie i gris och alldeles för mycket gröt. Julbordkock: Niklas Ekstedt. Övriga medverkande: Arne Weise, Richard Tellström, Ebbe Schöön, Helle Klein m.fl. Thelma/Louise TV äger rättigheterna.
Säsong 2, del 6 av 6. Erik Haag och Lotta Lundgren lever en vecka i 1930-talet (58:28 min). Folkhem, Myrdal, funkis, fascism och väldigt mycket mjölk. Veckans kock: Jens Linder. Övriga medverkande: Yvonne Hirdman, Jonas Frykman, Göran Greider m.fl. Thelma/Louise TV äger rättigheterna.
Säsong 2, del 5 av 6. Erik Haag och Lotta Lundgren lever en vecka i Vasatiden (58:36 min). Nationsbygge, terrorvälde och kungen av propaganda. Vasakock: Elisabeth Johansson. Övriga medverkande: Bo Eriksson, Richard Tellström m.fl. Thelma/Louise TV äger rättigheterna.