Här hittar du material som kan relateras till mat, dryck och matvanor förr och idag.
Mat på hållbar väg innehåller fakta om kött, fisk, matsvinn med mera samt övningar för både yngre och äldre målgrupper.
Den mat som enligt judisk religion är tillåten att äta kallas kosher. Alla levande djur delas i två grupper, tame (orena) och tahor (rena). Men begreppet renhet har inget med smuts eller otjänlighet att göra. Man rättar sig efter Bibelns föreskrifter om vilka som är rena respektive orena. Nötboskap, får och getter är rena. Hästar, svin och rovdjur är orena. Fiskar med fenor och fjäll är rena. Ål och skaldjur är orena...
Vi är vana vid att fläskkött inte självklart kan serveras till vem som helst, men varför riktades historiens bannstråle mot just grisen, detta renliga husdjur som ger ovanligt mycket kött för insatsen?
Det finns inget mer amerikanskt än Coca-Cola, samtidigt som det är en internationell dryck. Den har funnits i drygt 130 år, men segertåget över världen kom först i och med andra världskriget då amerikanska soldater tog med sig drycken varhelst de kämpade. Till Sverige kom den 1953, men den var länge förbjuden hos oss av hälsovårdsmyndigheterna...
Visste du att höstlovet från början kallades potatislovet? Så var det faktiskt, om man nu egentligen kan kalla det för "lov". Höstlovet eller läslovet som det numera kallas utgör idag en välbehövlig andningspaus för både elever och lärare, även om lärarna till skillnad mot eleverna oftast inte är lediga. Men höstlovet har inte alltid varit förknippat med "rekreation" för skolbarn och är väl egentligen inte det idag heller, i alla fall inte om man som elev ägnar tiden åt vad regeringen planerat att den ska ägnas till. I den här artikeln berättar Folke Schimanski om höstlovets (och potatisens) historia...
Kejsar Napoleon fällde en gång det bekanta yttrandet att ”en armé marscherar på sin mage”. En förbisedd aspekt i krigshistoriska framställningar är matfrågan. Hur försörjde sig befolkningen i de drabbade länderna? Faktiskt spelade tillgången på föda en viktig roll för krigföringen och för krigets utgång, inte minst under 1900-talets två världskrig. De revolutioner som ägde rum i Europa i samband med första världskriget föregicks av talrika hungerdemonstrationer. Massvält förekommer ofta i samband med krig. Fast i gynnsammare fall kunde också folkhälsan höjas genom en påtvingad omställning från animalisk till vegetarisk kost. Historien om krig och mat har därför också intresse för dagens debatt om klimatfrågan...
Mattias, Julia och Kristoffer avslutar säsongen 2016 med att tända en brasa och prata om julmatens historia. Hur länge har vi ätit julmat och varför äter vi det?
Artikel på Försvarsmaktens webbplats där du kan läsa om mat för soldater med fokus på svenska armén. En hungrig armé vinner inga krig. Man kan rentav hävda att maten på många sätt varit viktigare än vapnen. Så vad åt en soldat ute i fält?
Artikel i tidningen Populär Historia där Katarina Lindbergh Harrison berättar om glöggens historia. Varmt vin med kryddor gick från ett sätt att dölja surt vin till att bli en julsed. Vi har följt glöggens väg genom historien!
Artikel i tidningen Populär Historia där Magnus Västerbro berättar om historiska dieter och den ständiga oron för fetma. Att försöka bli smal är inget nytt påfund. Redan under antiken försökte man gå ner i vikt genom att följa särskilda dieter...
Artikel i tidningen Släkthistoria där Karl-Olof Andersson berättar om när lanthandeln slog igenom i Sverige under 1800-talet. Under andra halvan av 1800-talet blev lanthandlarna vanligare. Här fanns det mesta som erbjöds på den tidens svenska varumarknad – från kryddor till redskap.
Nostalgisk artikel i tidningen Svenska öden & äventyr där du kan läsa om några äldre glassorter. Skvalpet från vågor längs strandkanten, solens värme i ansiktet, ljudet av stojande barn – och en glass. Det är den svenska sommaren i en mening…
Artikel i tidningen Svenska öden & äventyr där du kan läsa om matlagning och matransonering i Sverige under andra världskriget. Skulle ni kunna trolla fram sex hekto köttfärs av 135 gram kött? Och vad skulle ni säga om att servera panerad mannagrynsgröt som en fiskrätt? Välkommen till husmoderns verklighet år 1942.
Interaktiv sida på SVT:s webbplats där du kan se vilken klimatpåverkan ditt köttätande har. Hur långt kan du resa med din köttkonsumtion?
Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Bo Franzén och Johan Söderberg. Var den svenska agrara ekonomin en relativt isolerad del av Europa under medeltiden, eller finns det spår av ekonomisk integration med omvärlden? I denna uppsats används prishistorisk analys för att belysa frågor om ekonomiska länkar mellan olika områden. Här redovisas en serie svenska spannmålspriser för tiden 1291-1530, omvandlar dem till silverpriser, jämför dem med valda europeiska serier och resonerar om utfallet...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om 1600- och 1700-talen som var porslinets glansperiod i Europa. Då importerades inte bara serviser utan också möbler och hela inredningar gjorda av det hårda keramiska materialet. En Kinavurm följde – liksom intensiva försök att knäcka porslinets gåta.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om hur kaffe blev Sveriges nationaldryck. Få företeelser i det svenska samhället är lika väletablerade och spridda i folklagren som kaffedrickande och fikapauser. Länge var dock kaffet en exklusiv vara förbehållen en privilegierad elit, och periodvis har det rått importförbud för de eftertraktade bönorna. Varför blev Sverige ett sådant kaffemecka?
Genomgång (5:59 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om Coca Cola och dess historia.
Faktatext på Västarvets webbplats där du kan läsa kortfattat om Kinesisk porslintillverkning och handeln med Europa. Traditionen att tillverka porslin i Kina har en drygt 3000-årig tradition. Under 1600-talet fick Europa upp ögonen för det kinesiska porslinets höga kvaliteter...
Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om tomatens historia. Tomaten tillhör inte våra gamla kulturväxter utan är en relativ senkomling, en import från Amerika på 1500-talet...
Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om antik matlagning.
Artikel i tidningen Populär Historia där Ingela Bendt berättar om biskötselns historia. I årtusenden har den söta honungen varit en åtråvärd produkt för människor. Biet har alltid varit omgärdat av mystik och förknippats med fruktsamhet. Nu hotas insekten och den viktiga pollineringen av moderna miljögifter...
Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.
Historia om svenska traditioner, högtider och symboler. Här berättas om våra viktigaste seder.
Mathistoria som handlar om maträtter, kryddor och folks matvanor genom historien.
Alkohol- och tobakshistoria - om alkoholdrycker, dryckesvanor, rökning och snus i ett historiskt perspektiv.
Här hittar du material som kan relateras till jordbruk förr eller idag.
Här hittar du material som berör historia om kläder, hattar, mössor, skor och andra tillbehör.
Julen är en av de största kristna högtiderna och firas till minne av Jesu födelse. Julfirandet är...
Det svenska midsommarfirandet är en tradition med gamla rötter som idag kan liknas vid en extra...