I tiotusentals år har människans jakt på föda både förändrat samhället och fört det framåt. Tillgången på mat har varit avgörande för hur mycket befolkningen kan öka och var städer växt fram. Människans ansträngningar att skaffa mat har också fått en rad andra följder. Vattenhjulet användes först för att mala säd till mjöl. Men vattenhjulet fick sedan en enorm ekonomisk betydelse.
Maten har ibland spelat en religiös roll; vissa livsmedel fick man äta, andra inte.
Fram till 1700-talet spelade dieten, det vill säga vad man äter, en avgörande roll inom medicinen. Till och med i krig hände det att fältslag sköts upp för att skörden skulle kunna bärgas. En armé marscherar på sin mage, sa Napoleon. Han visste att en armé med mätta soldater nästan alltid vinner över en med hungriga.
Matens historia går inte att skilja från människans historia. Utan mat skulle det varken finnas någon historia eller några människor.
LÄS MER: Historia om mat, kryddor och matvanor
LÄS MER: Historia om tobak och alkohol
Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
Här hittar du material som kan relateras till mat, dryck och matvanor förr och idag.
Ge dina elever en lärorik historisk upplevelse och ta dem med på en resa genom Sveriges historia.
Mat på hållbar väg innehåller fakta om kött, fisk, matsvinn med mera samt övningar för både yngre och äldre målgrupper.
Husdjuren i det gamla jordbrukssamhället under tidigmodern tid, var småväxta jämförda med dagens husdjur. Kor och grisar vägde inte mer än en tredjedel av vad de väger idag. En ko gav kanske 500 liter mjölk per år. Dagens ko ger 10 000 liter mjölk per år. Det händer att hennes juver blir så stort och tungt att det behöver hållas uppe med väv och remmar för att inte spenarna ska släpa mot marken...
Utan husdjur skulle vårt liv bli annorlunda, i varje fall när det gäller boskapsdjur, som ger både mat och kläder. Tänk på korna vars mjölk vi lägger beslag på och dricker eller gör ost och smör av. Vi äter dessutom nötboskapens kött. Annat kött vi äter i stora mängder kommer från grisar och kycklingar. Vi äter kanske inte ägg till frukost som farmor alltid gjorde. Men det är ägg i den frasiga omeletten och i den söta sockerkakan och i den chokladöverdragna glassen. Och inte nog med att vi äter upp våra släktingar djuren. Av deras hudar skaffar vi skinn till jackor och skor och läder till sulor. Pälsverk gör oss varma och vackra...
Den 24 augusti varje år började sillfisket i Öresund. Det pågick till den 9 oktober. Den danske historieskrivaren Saxo Grammaticus berättar att stimmen var så täta att skeppen fastnade i dem. Man kunde ösa upp sill med händerna. Exempelsamlingen på skepparhistorier kan göras lång. Men faktum är att sillen varje höst kom i ofantliga mängder. Hansans köpmän organiserade sillhandeln som hade en stor europeisk marknad. Omkring 300 000 tunnor sill skeppades varje år ut från Skanör. Mot slutet av 1600-talet försvann de stora stimmen. Det är oklart varför...
När människan lärde sig odla jorden började hon förändra den för första gången. När den industriella revolutionen tog fart i Storbritannien i mitten av 1700-talet, började människan förändra jorden för andra gången. Städerna växte som aldrig förr, fabriker och andra industrier grundades. Den industriella revolutionen ändrade efter hand både sättet att äta och sättet att producera mat. Eftersom alltfler flyttade in till städerna för att arbeta i de nya fabrikerna, växte stadsbefolkningen snabbt. Alltmer mat behövde föras in till städerna. Den skulle dessutom vara billig. Det fanns också en växande medelklass som hade pengar och gärna ville smaka på exotiska rätter från olika delar av världen...
Människan alltid hämtat en stor del av sin mat från vattnet: haven, sjöarna och floderna. De första människorna som levde nära havsstränderna samlade musslor och andra skaldjur. Människor som bodde nära sjöar eller floder kunde smyga sig på fiskar som stod, stilla i grunt vatten, exempelvis gäddor, och bedöva dem med ett snabbt klubbslag. Människan lärde sig också att fånga de fiskar som vandrar längs floder och åar för att leka, alltså lägga rom. De fiskarna kunde fångas med hjälp av fållor gjorda av hopflätade kvistar...
Vi brukar beundra tempel, palats och akvedukter från stora civilisationer som Egypten, Grekland och Rom. Men vi brukar inte tänka på deras sädesbingar. Ändå vilade de stora civilisationerna på sina sädesförråd och på de människor som arbetade med att fylla dem. Egypten byggde sitt välstånd tack vare Nilen, som regelbundet sjönk och steg. I det näringsrika flodslammet kunde bönderna odla. Egyptierna kunde själva odla all säd de behövde. Så var det inte i Grekland. Ungefär 650 f.Kr hade befolkningen ökat på flera håll. De träd som täckte kullarna hade huggits ner...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om våffeldagen.
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om fastlagen och fastan.
Mattias, Julia och Kristoffer avslutar säsongen 2016 med att tända en brasa och prata om julmatens historia. Hur länge har vi ätit julmat och varför äter vi det?
En kort film (3:36 min) från MSB. Om det blir ett långvarigt strömavbrott eller annan någon störning eller kris i samhället så måste du vara beredd på att själv kunna ordna något att äta. Här finns många tips på hur du kan lösa det. Med textknappen kan du välja mellan lättare svenska eller lättare engelska.
På webbplatsen Matkult.se, som drivs av Institutet för språk och folkminnen, kan du lära dig lite mjölhistoria. Välling, gröt, pannkakor, klimp och palt. Mjölet användes inte bara till bröd utan hade huvudroll i en lång rad andra rätter...
På webbplatsen Matkult.se, som drivs av Institutet för språk och folkminnen, kan du lära dig allt om ölets svenska historia. Öl och släktingen svagdricka var länge de dominerande törstsläckarna i Sverige...
På webbplatsen Matkult.se, som drivs av Institutet för språk och folkminnen, kan du lära dig allt om potatisens historia i Sverige. Potatis har haft stor betydelse i Sverige under de senaste två seklen...
På webbplatsen Matkult.se, som drivs av Institutet för språk och folkminnen, kan du lära dig lite kötthistoria. I äldre tider åt man inte lika mycket kött som vi gör i dag. Men köttet var en viktig och uppskattad del av kosten, och efter jakt eller slakt togs alla delar på djuret omhand...
På webbplatsen Matkult.se, som drivs av Institutet för språk och folkminnen, kan du lära dig allt om mjölkens historia. Ost, smör, långmjölk och mese. Förr var dagens mjölkdrickande ovanligt, istället omvandlades mjölken till mer hållbara livsmedel...
På webbplatsen Matkult.se, som drivs av Institutet för språk och folkminnen, kan du läsa om lite fiskhistoria. Vid sidan av spannmål och mjölkprodukter har fisk varit basmat i alla tider...
På webbplatsen Matkult.se, som drivs av Institutet för språk och folkminnen, kan du lära dig allt om brödets historia. Bröd har i alla tider haft en central roll för människan...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Cajsa Warg och hennes berömda kokbok från 1755. Hur tillagade man en senapssås till stekt gås på 1700-talet? Enligt Cajsa Warg gick det till på följande sätt: ”Tag av det feta som rinner av gåsen när hon stekes, och slå däruti pontak [rött vin], litet rivit bröd och salt. Låt därmed koka, att han bliver samlig, och lägg då malen senap uti efter smak, och koka något ihop.”
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om oktoberfestens historia. Oktoberfest är en årlig ölfestival i München i Tyskland. Varje september inleds den två veckor långa festivalen, som traditionellt slutar på den förste söndagen i oktober. För den som gillar öl, är festivalen en dröm!
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om margarinets historia. Få saker är väl så alldagliga som ett margarinpaket. Ändå är det en produkt som ända sedan den såg dagens ljus 1869 har varit omstridd. Men varken smutskastningskampanjer eller hårda regleringar har kunnat hindra det konstgjorda matfettets segertåg...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om kunglig glans i varumärkenas värld. Näringslivet har länge låtit kungligheter förgylla sina förpackningar. Men tiden då kungafamiljen syntes på allt från tvålar och rakblad till punschetiketter och cigarrer är definitivt över...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om bönan som tog svenskarna med storm. Det var Karl XII och hans karoliner som lade grunden till den svenska kaffekulturen. De hade fått smak på kaffe under vistelsen i Turkiet efter slaget vid Narva. En turkisk kaffekokare följde med hem till Sverige 1715...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om hur de svenska ostsorterna uppkom. Många av dagens svenska ostar leder sina rötter tillbaka till de svenska landskapsostarna. Andra uppkom vid misslyckade försök att imitera utländska ostsorter. Och historien börjar redan på 1200-talet...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om fikats historia i Sverige. Ordet lagom lär vara ett ord som bara finns i svenska språket. Detsamma sägs gälla för ordet fika. Det intressanta med det är att Sverige på två sätt står ut som unikt. I landet lagom är vi extrema: vi älskar vårt fika så mycket att vi till och med schemalägger det...
Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.
Historia om svenska traditioner, högtider och symboler. Högtidernas firande har sitt ursprung i religionen och i...
Våra matvanor har varierat genom historien, men vi har i regel fått äta det som funnits till hands. Maten har ändå -...
Tobaksrökningens och alkoholens historia sträcker sig långt tillbaka i tiden. Tobak har odlats i Amerika i över 5 000...
Här hittar du material som kan relateras till jordbruk förr eller idag.
Julen är en av de största kristna högtiderna och firas till minne av Jesus födelse. Julfirandet är...
Det svenska midsommarfirandet är en tradition med gamla rötter som idag kan liknas vid en extra...
Cajsa Warg (1703-1769) är kanske en av Sveriges mest kända kokboksförfattare. Tidigt började hon...
