© 2026 SO-rummet.se
Det svenska midsommarfirandet är en tradition med gamla rötter som idag kan liknas vid en extra svensk nationaldag. Midsommarafton infaller den fredag som ligger mellan den 19 och 25 juni.
Midsommar firas under det veckoslut som infaller närmast den historiska midsommardagen den 24 juni. Fram till 1953 inföll midsommardagen alltid detta datum. Vi vet att midsommar firades i Norden under medeltiden, men det är osäkert om firandet bygger på en förkristen fest vid sommarsolståndet.
Redan flera dagar före midsommar börjar bilkaravanerna slingra sig ut från städerna mot sommarstugor, campingplatser och småbåtshamnar. Många söker sig också till välkända midsommarorter, exempelvis på Öland, i Stockholms skärgård, Bohuslän och Dalarna.
De som stannar hemma i villa- och radhusområden samlas på midsommarafton för lek och dans på någon öppen gräsplan. I höghusområden kan grannar duka upp långbord på gården, och på äldreboenden ordnas ibland firanden utomhus. I centrum för alla dessa sammankomster står midsommar- eller majstången, som deltagarna gemensamt har klätt med löv och blommor under dagen.
Under eftermiddagen brukar man ägna sig åt upptåg och tävlingar tillsammans med barnen, dansa ringdanser och leka traditionella danslekar. Så småningom blir det de vuxnas tur att ägna sig åt sina nöjen – man samlas ute i trädgården eller på verandan eller i husvagnens förtält, och menyn är bestämd av traditionen. Snart börjar musiken att locka till dans, och den ljusa natten, som i stora delar av Sverige aldrig fördunklas till mer än skymning (ja, längst i norr råder det ju midnattssol så här års), ger en sällsamt idyllisk stämning även åt stenöknar och campingplatser, medan de moderna rytmerna från restauranger och dansställen blandas med mera gammaldags dragspelslåtar från båtdäck och föreningslokaler.
Det svenska midsommarfirandet har också en kristen koppling. Under medeltiden knöts högtiden till Johannes Döparens dag den 24 juni, och i många andra europeiska länder firas dagen fortfarande under namn som syftar på Johannes.
Johannes Döparens dag firas på flera håll i Europa, ofta med stora bål som ett viktigt inslag. I exempelvis Danmark och Norge tänds eldar fortfarande i samband med firandet. Midsommareldar har även förekommit i Sverige, framför allt i Skåne, Blekinge, Bohuslän, Jämtland och Härjedalen.
Majstången kom troligen till Sverige genom tyska influenser under 1400- eller 1500-talet. Ordet ”maja” betyder att smycka något med gröna blad och blommor. Eftersom det ofta fanns ont om grönska i Norden i början av maj kopplades seden här samman med midsommarfirandet.
I början fanns majstången bara i städerna, men med tiden blev den allt vanligare på landet – först på herrgårdar och slott, som ordnade midsommarfester för sina underlydande, senare också ute i bondbyarna, där inte minst ungdomen tog hand om arrangemangen.
Stängerna kunde tidigare se mycket olika ut, men under början av 1900-talet blev utseendet mer enhetligt. Midsommarstången började också uppfattas som en symbol för Sverige, även om seden har europeiska rötter.
Förr brukade ogifta flickor plocka sju eller nio sorters blommor och lägga dem under kudden på midsommarnatten. Enligt folktron skulle de då drömma om den person som de skulle gifta sig med.
Många midsommarseder upplevs som mycket gamla, men firandet har ständigt förändrats. Sångleken ”Små grodorna” blev exempelvis känd genom kurser i sånglekar och danser vid förra sekelskiftet. Även midsommarstångernas nuvarande utseende blev vanligt först under början av 1900-talet. Midsommarfirandet är alltså en blandning av gamla seder och betydligt nyare inslag.
Midsommarmaten är yngre än man kan troSill har länge varit vanlig mat i Sverige, särskilt nära kusterna. Den söta och ättiksinlagda sill som ofta serveras idag blev däremot vanligare först under 1900-talet. Färskpotatis började förekomma på rika familjers bord i början av samma århundrade. För de flesta bönder hade det tidigare varit slöseri att skörda potatisen innan den vuxit färdigt. Även jordgubbar som midsommarmat är en ganska ny tradition. Odling av jordgubbar blev vanlig först under 1900-talet, och förr mognade de ofta senare på sommaren. I det äldre bondesamhället kunde midsommarmaten istället bestå av exempelvis filbunke, lutfisk, ägg eller annan mat som fanns tillgänglig där man bodde. |
Midsommarfirandet med sina majstänger, midsommarspiror, midsommardanser och andra midsommarriter har formats av både kristna traditioner och folkliga seder. I det äldre bondesamhällets folktro ansågs midsommarnatten vara fylld av magiska krafter. Genom olika handlingar försökte människor få veta något om framtiden, exempelvis vem de skulle gifta sig med. En välkänd sed var att plocka sju eller nio sorters blommor och lägga dem under kudden. Men också "älskar, älskar inte" riten med baldersbrå och prästkrage.
Midsommar infaller nära årets ljusaste tid och har länge förknippats med naturens växtkraft. Enligt folktron var naturens alla krafter särskilt starka vid midsommar. Örter som plockades under midsommarnatten ansågs ha läkande egenskaper. Även daggen uppfattades som hälsobringande och samlades ibland in för att användas som läkemedel eller vid bakning, för att få det bästa brödet.
Vid midsommar sattes förr årets första filbunkar – just när mjölkandet kom igång på allvar.
I norra Sverige var ägg den stora midsommarmaten – ett tecken på att hönsen i Nordsverige först nu började värpa på allvar.
Midsommar är en tid för myter, och midsommardygnet är årets ljusaste. Liksom det mörkaste dygnet (midvinterståndet, Lucia) går trådarna djupt tillbaka ner i solkult, månkult, kult kring ängens, åkerns och skogens väsen.
Fruktbarhetsanknytningen är tydlig vid de fester då året vänder och ljusnar, då grönskan och grödan kommer tillbaka. Det gäller valborgsmäss och midsommar – men också pingst. Att många vill fira pingstbröllop är ingen tillfällighet.
Pingstbröllopen äger rum i kyrkans hägn. Men andra pingstriter har man från kyrkligt håll försökt få bort. Som detta med att "klä blomsterbrud" och andra rituella bruk av fruktbarhetskaraktär. Sådant dömdes ut som "syndigt väsende".
M PODCAST: Midsommar och det svenska midsommarfirandet
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Jan-Öjvind Swahn, Svenska traditioner, Ordalaget Bokförlag, 2010
Nils-Arvid Bringéus, Årets festseder, LT förlag, 1976
Julius Ejdestam, Våra folkfester, Rabén & Sjögren, 1971
Ebbe Schön, Folktrons år: gammalt skrock kring årsfester, märkesdagar och fruktbarhet, Rabén & Sjögren, 1989
Jonas Frykman (red.) och Orvar Löfgren (red.), Svenska vanor och ovanor, Natur och Kultur, 1991
Christer Topelius, En årsrunda: 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar, Tiden, 1989
FÖRFATTARE
Text: Jan-Öjvind Swahn, kulturhistoriker och författare.
Fördjupningen är skriven av Jan Arvid Hellström, biskop, docent i praktisk teologi och professor i kyrko- och samfundsvetenskap.
Här nedan hittar du material som kan relateras till midsommar.
© 2026 SO-rummet.se
I det sista avsnittet före sommaren tar sig Mattias, Julia och Kristoffer an midsommar och midsommarfirandet.
Kortfattad genomgång (4:28 min) av YouTubekanalen Meningsfull väntan (filmer och studiematerial för nyanlända) som i den här videon berättar om olika svenska högtider. Här berörs allhelgona, lucia, jul, påsk, valborgsmässoafton, pingst, Sveriges nationaldag och midsommar.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om det svenska midsommarfirandet. Midsommar är en av de mest populära högtiderna i Sverige. En dag och afton av festligheter som markerar sommarens början. Så, vad är bakgrunden till sommarfesten midsommar?
Pedagogisk genomgång (5:57 min) som handlar om varför vi firar midsommar. Materialet presenteras av Studi.se.
Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om snappsvisornas uppkomst i Sverige. Blott Sverige svenska snapsvisor har. De blev populära under det blöta 1800-talet. När nubben började hotas av motboken blev snapsvisan allt mer en protesthandling...
På den här webbplatsen finns över 250 frågor och svar om svenska (och några andra) högtider och traditioner. Sajten drivs av Mattias Axelsson som jobbar som gymnasielärare i historia, religionskunskap och samhällskunskap.
Läsarfråga med svar i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison resonerar kortfattat kring midsommarfirandets svenskhet. Hur långt tillbaka kan firandet spåras? Är det inte i själva verket ännu ett exempel på kontinental (läs: tysk) kulturimport?
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om midsommarfirandet genom tiderna. I bondesamhället var midsommarfirandet förknippat med kärlek och erotik. Den magiska natten hörde främst ungdomen till och dansen skulle pågå ända till gryningen...
Länksida i Wikipedia där du hittar artiklar om svenska högtider och traditioner. Här kan du läsa om påsk, Valborgsmässoafton, 1:a maj, midsommar, Mårtensdagen, Lucia, jul, nyårsafton, Sveriges nationaldag, FN-dagen, internationella kvinnodagen, mors dag m.m.
Nordiska museets faktasida om våra svenska högtider och traditioner. Välj bara en årstid och någon av dess högtider. Webbplatsen är omfångsrik och innehåller information om alla av våra svenska högtider och traditioner. Här berättas givetvis också om deras ursprung och historia.
Historia om svenska traditioner, högtider och symboler. Högtidernas firande har sitt ursprung i religionen och i...
I tiotusentals år har människans jakt på föda både förändrat samhället och fört det framåt....
