Midsommar
Det svenska midsommarfirandet är en tradition med gamla rötter som idag kan liknas vid en extra svensk nationaldag. Midsommarafton infaller enligt gällande beräkningar den första fredagen mellan 19-25 juni.
Under det veckoslut som infaller närmast den "riktiga" midsommardagen, den 24 juni, firar svenskarna sin stora sommarfest, med oklara anor i en kanske förhistorisk sommarsolståndsfest.
Från städerna börjar flera dagar tidigare bilkaravanerna att slingra sig ut mot sommarstugor, campingplatser och småbåtshamnar. Och ungdomarna och många äldre har ofta sina speciella vattenhål, där de skockas i tusental, bl.a. på Öland, i Stockholms skärgård och i Bohuslän på Västkusten, men framför allt i turistbygderna i Dalarna.
ANNONS
ANNONS
De som stannar hemma i villa- och radhusområdena samlas på fredagen, midsommarafton, till lek och dans på någon öppen, gräsbevuxen plats. I höghusförorterna dukar kvartersföreningarna långbord på lekplatsen, och på ålderdomshemmen och andra institutioner ser man till att de gamla får dricka kaffe ute i parken. I centrum för alla dessa sammankomster prunkar midsommar- eller majstången, som man gemensamt har klätt med löv och blommor under dagen.
Under eftermiddagen brukar man ägna sig åt upptåg och tävlingar tillsammans med barnen, man dansar ringdanser och leker traditionella danslekar. Så småningom blir det de vuxnas tur att ägna sig åt sina nöjen - man samlas ute i trädgården eller på verandan eller i husvagnens förtält, och menyn är bestämd av traditionen. Snart börjar musiken att locka till dans, och den ljusa natten, som i stora delar av Sverige aldrig fördunklas till mer än skymning (ja, längst i norr råder det ju midnattssol så här års), ger en sällsamt idyllisk stämning även åt stenöknar och campingplatser, medan de moderna rytmerna från restauranger och dansställen blandas med mera gammaldags dragspelslåtar från båtdäck och föreningslokaler.
Johannesdagen är en festhelg även på andra håll i Europa, oftast med det stora bålet i det fria som det mest spektakulära inslaget. Så var det även i Sverige en gång i tiden, men här var ju årets ljusaste natt inte rätta tidpunkten för dans kring elden.
På kontinenten fanns redan på medeltiden en annan försommarsed, nämligen majstången. Den hade anor i antikens Rom och i medeltidens Frankrike och Tyskland, där den hörde hemma i firandet av första maj. Tyskarna, som var talrika i de svenska städerna, tog ofta med sig sina seder till sitt nya hemland, men med majstången blev det problem. Det fanns i den kyliga Norden inte tillräckligt med löv och blommor första maj, utan ville man klä en majstång fick man vänta till senare på året, och därför förvandlades den kontinentala majstången till en svensk midsommarstång. I början fanns den bara i städerna, men med tiden blev den allt vanligare på landet, först på herrgårdar och slott, som ordnade midsommarfester för sina underlydande, senare också ute i bondbyarna, där inte minst ungdomen tog hand om arrangemangen. Och nu uppfattas felaktigt midsommarstången ofta som en ursvensk sed med sina rötter i Dalarnas vördnadsvärda bondekultur.
Förr brukade ogifta flickor plocka sju eller nio sorters blommor till en bukett att lägga under huvudkudden på midsommarnatten för att sedan få drömma om vilken tillkommande som ödet har bestämt åt dem. Numera åker de på midsommardans och bestämmer själva.
FördjupningMidsommarfirandet med sina majstänger, midsommarspiror, midsommardanser och andra midsommarriter hör hemma i vår förkristna och folkliga fruktbarhetssfär. Det gäller också midsommarnattens traditioner med att plocka sju sorters blommor och lägga under kudden för att drömma om sin tillkommande, "älskar, älskar inte" riten med baldersbrå och prästkrage, riten med att gå sju varv runt brunnen och tillbaka och så vidare. Aldrig var naturens krafter så starka som just vid midsommartid. Örterna som plockades vid midsommar hade de allra starkaste övernaturliga krafterna och var de bästa läkeörterna. Dagg samlades in under midsommarnatten - den kunde användas både för att bota sjuka och för att baka det bästa brödet. Vid midsommar sattes förr årets första filbunkar - just när mjölkandet kom igång på allvar. I norra Sverige var ägg den stora midsommarmaten - ett tecken på att hönsen i Nordsverige först nu började värpa på allvar. Midsommar är en tid för myter, och midsommardygnet är årets ljusaste. Liksom det mörkaste dygnet (midvinterståndet, Lucia) går trådarna djupt tillbaka ner i solkult, månkult, kult kring ängens, åkerns och skogens väsen osv. Våra tiders midsommarfestande med matjesill (matjes = jungfru), brännvin och kanske nypotatis och jordgubbar har säkerligen sina rötter djupt ner i forntiden, bland solkult och fruktbarhetsfester. Fruktbarhetsanknytningen är tydlig vid de fester då året vänder och ljusnar, då grönskan och grödan kommer tillbaka. Det gäller valborgsmäss och midsommar - men också pingst. Att många vill fira pingstbröllop är ingen tillfällighet. Pingstbröllopen äger rum i kyrkans hägn. Men andra pingstriter har man från kyrkligt håll försökt få bort. Som detta med att "klä blomsterbrud" och andra rituella bruk av fruktbarhetskaraktär. Sådant dömdes ut som "syndigt väsende". |
PODCAST: Midsommar och det svenska midsommarfirandet
Litteratur:
Jan-Öjvind Swahn, Svenska traditioner, Ordalaget Bokförlag, 2010
Nils-Arvid Bringéus, Årets festseder, LT förlag, 1976
Julius Ejdestam, Våra folkfester, Rabén & Sjögren, 1971
Ebbe Schön, Folktrons år: gammalt skrock kring årsfester, märkesdagar och fruktbarhet, Rabén & Sjögren, 1989
Jonas Frykman (red.) och Orvar Löfgren (red.), Svenska vanor och ovanor, Natur och Kultur, 1991
Christer Topelius, En årsrunda: 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar, Tiden, 1989
Text: Jan-Öjvind Swahn, kulturhistoriker och författare.
Fördjupningen är skriven av Jan Arvid Hellström, biskop, docent i praktisk teologi och professor i kyrko- och samfundsvetenskap.
Här nedan hittar du material som kan relateras till midsommar.
ANNONS
ANNONS
Podcast om Midsommar
Midsommar och det svenska midsommarfirandet
I det sista avsnittet före sommaren tar sig Mattias, Julia och Kristoffer an midsommar och midsommarfirandet.
Länkar om Midsommar
Så firas midsommar i Sverige
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om det svenska midsommarfirandet. Midsommar är en av de mest populära högtiderna i Sverige. En dag och afton av festligheter som markerar sommarens början. Så, vad är bakgrunden till sommarfesten midsommar?
Varför firar vi midsommar?
Pedagogisk genomgång (5:57 min) som handlar om varför vi firar midsommar. Materialet presenteras av Studi.se.
Hermans historia: Svenska symboler - från krona till falukorv
I det här avsnittet (56 min) berättar Herman Lindqvist om tre kronor, svenska flaggan, midsommarstången, dalahästen, kronor och ören - var kommer de ifrån och hur har de blivit symboler för Sverige? Herman Lindqvist söker våra mer eller mindre officiella symbolers ursprung och berättar historien om hur de kom att företräda det svenska riket.
ANNONS
ANNONS
Snappsvisans historia
Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om snappsvisornas uppkomst i Sverige. Blott Sverige svenska snapsvisor har. De blev populära under det blöta 1800-talet. När nubben började hotas av motboken blev snapsvisan allt mer en protesthandling...
Högtider och traditioner
På den här webbplatsen finns över 250 frågor och svar om svenska (och några andra) högtider och traditioner. Sajten drivs av Mattias Axelsson som jobbar som gymnasielärare i historia, religionskunskap och samhällskunskap.
Hur svenskt är midsommarfirandet?
Läsarfråga med svar i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison resonerar kortfattat kring midsommarfirandets svenskhet. Hur långt tillbaka kan firandet spåras? Är det inte i själva verket ännu ett exempel på kontinental (läs: tysk) kulturimport?
Midsommar - en föränderlig tradition
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om midsommarfirandet genom tiderna. I bondesamhället var midsommarfirandet förknippat med kärlek och erotik. Den magiska natten hörde främst ungdomen till och dansen skulle pågå ända till gryningen...
Svenska högtider och traditioner : Wikipedias länksida
Länksida i Wikipedia där du hittar artiklar om svenska högtider och traditioner. Här kan du läsa om påsk, Valborgsmässoafton, 1:a maj, midsommar, Mårtensdagen, Lucia, jul, nyårsafton, Sveriges nationaldag, FN-dagen, internationella kvinnodagen, mors dag m.m.
Fakta om svenska högtider och traditioner
Nordiska museets faktasida om våra svenska högtider och traditioner. Välj bara en årstid och någon av dess högtider. Webbplatsen är omfångsrik och innehåller information om alla av våra svenska högtider och traditioner. Här berättas givetvis också om deras ursprung och historia.