En stor del av jordens befolkning har inte tillgång till färskt dricksvatten.
Om jorden vore helt platt och jämn skulle vi få ett vattenskikt på 2 600 meters tjocklek om vi använde allt havsvatten i världshaven.
Utan vatten skulle det inte finnas något liv på jorden. Alla levande varelser är beroende av vatten för att kunna existera.
Men huvuddelen (97 procent) av jordens vatten är odrickbart saltvatten. Bara knappt tre procent av den totala vattenmängden beräknas vara sötvatten.
Vattnet på jorden används om och om igen i ett evigt kretslopp. Allt börjar i havet där vattnet avdunstar från havsytan och stiger upp i atmosfären som vattenånga. Vattenångan kondenserar och bildar moln. Vinden för in molnen över land där de stiger uppåt och förtätas ännu mer. När vattenångan kyls ner bildas små vattendroppar. Desto kallare luften blir, desto tätare och tyngre blir molnen.
Vattnets kretslopp
Till sist är vattendropparna så stora och tunga att de faller ner. Nederbörden som kommer samlas upp i sjöar, varifrån vattnet åter kan avdunsta och bilda moln eller sippra ner till grundvattnet. Till sist når vattendragen havet.
Användningen av jordens vatten varierar runt om på jorden. En stor del av vattnet används inom jordbruket. I våra dagar används vattnet i floderna både till bevattning och produktion av elkraft.
Det finns bara en viss mängd sötvatten på jorden. Den del av vattnet som används till dricksvatten är mycket liten och ojämnt fördelat bland människorna på jorden. Om detta vatten fördelades lika mellan alla människor i världen skulle det finnas så mycket att varje människa kunde förbruka 20 000 liter vatten om dagen. 20 000 liter vatten låter mycket, men då måste man komma ihåg att mycket av det vatten som finns tillgängligt används i olika processer. Ett pappersbruk använder lika mycket vatten som en medelstor stad. I verkligheten är sötvattnet mycket ojämnt fördelat på jorden.
Färskvattenkran i en schweizisk by.
Grundvattnet är människans viktigaste vattenreserv. Det är alltså vattnet under markytan. Problemet idag är att grundvattennivån sjunker på många håll i världen på grund av alltför stor förbrukning. En stor fara som hotar grundvattnet är alla de gifter från soptippar och giftiga kemikalier som sipprar ner till grundvattennivån.
Omkring 97 procent av jordens vatten är saltvatten. Saltvatten innehåller mer än tre procent salt och finns i hav och saltsjöar. Bräckt vatten innehåller mindre än tre procent salt och är egentligen en blandning av sötvatten och saltvatten. Bräckt vatten förekommer oftast på platser där vattendrag mynnar ut i havet. Det finns också större vattensamlingar som t.ex. Östersjön som består av bräckt vatten.
Knappt tre procent av jordens vatten räknas som sötvatten. Sötvatten innehåller högst 0,5 procent salt. Sötvatten finns i isar (t.ex. glaciärer), sjöar och vattendrag och bildar grundvattnet.
LÄS MER: Världshaven
LÄS MER: Växtlighet och vatten
LÄS MER: Naturresurser och dess fördelning
LÄS MER: Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet
Avdunstning: När vatten värms upp av sol och markvärme och övergår från flytande form till gasform, d.v.s. vattenånga. Varm luft stiger uppåt till den kommer tillräckligt högt upp och kyls varefter moln bildas. När sedan molnen kyls ytterligare kondenserar vattenångan i luften och övergår till nederbörd.
Bräckt vatten: Salt havsvatten uppblandat med sötvatten, som t.ex. Östersjön.
Kondens: När vattenånga kyls ner och övergår i fast form till vattendroppar.
Nederbörd: Vatten som faller ner från himlen i form av regn, snö eller hagel.
Sötvatten: Vatten som har så lite salt att det går att dricka, t.ex. vatten i regn, floder, sjöar och i marken (grundvatten). Motsatsen är saltvatten som finns i haven.
Vattnets kretslopp: Vattnets cykliska flöde mellan havet (inkl. vattensamlingar på land) och atmosfären.
Visste du att:
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
Nato är en försvarsallians mellan 30 länder i Nordamerika och Europa. Nato bildades 1948 efter...
Världshälsoorganisationen WHO är verksam över hela världen och arbetar med allt från att vaccinera...
Globaliseringen har ”krympt” världen och ändrat många människors sätt att leva. Globaliseringens...
Terrorism är inget nytt fenomen, utan har använts i århundraden av både stater och politiska...
Krig är förödande för människan, för miljön, för hela staters existens. Ändå krigar vi. Att stater...
Terrorism kan användas för att försöka uppnå olika mål, oftast politiska eller religiösa. Terrorism...
Naturgeografi handlar om jordens olika landformer och de processer som påverkar dem. Här hittar du bland annat material...
Om olika typer av naturresurser och vilka konsekvenser användningen av dessa får för människor och miljö runt om i...
Avsnittet tar upp olika sorters naturkatastrofer och orsakerna bakom dessa samt hur individer och samhällen kan...
Kulturgeografi, eller samhällsgeografi som det ibland också kallas, är den ena av geografins båda...
Nederbörd är regn, snö eller hagel - vatten som i olika form faller från himlen. All nederbörd...
Ett moln består av miljarder mikroskopiska vattendroppar som är så lätta att de svävar i luften....
I Regeringsformen, som är en av de fyra svenska grundlagarna, står det att ”alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten”.
I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, intervjuar Mattias Axelsson (gymnasielärare) klimatforskaren Kjell Vowles (forskare på Chalmers) om vilka argument som används för att förneka mänsklig påverkan på klimatet.
I veckans avsnitt, som görs på uppdrag av Naturskyddsföreningen i samarbete med SO-rummet pratar vi med Erik Hansson (naturjournalist) om biologisk mångfald och biologiska mångfaldens dag som infaller 22 maj.
I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, pratar Mattias Axelsson om Parisavtalet.
Mattias, Anna och Kristoffer pratar om klimatflyktingar. Vad är en klimatflykting? Varför finns det klimatflyktingar?
