Lätta fakta om vatten

Större delen av jorden är täckt av vatten. Världshavet upptar 70,8 procent av jordens yta. Därför brukar man kalla jorden för "den blå planeten" eftersom den ser övervägande blå ut från rymden.

Bild: Marlon Felippe

En stor del av jordens befolkning har inte tillgång till färskt dricksvatten.

Ofantliga mängder vatten

Om jorden vore helt platt och jämn skulle vi få ett vattenskikt på 2 600 meters tjocklek om vi använde allt havsvatten i världshaven.

Utan vatten skulle det inte finnas något liv på jorden. Alla levande varelser är beroende av vatten för att kunna existera.

Men huvuddelen (97 procent) av jordens vatten är odrickbart saltvatten. Bara knappt tre procent av den totala vattenmängden beräknas vara sötvatten.

ANNONS

Vattnets kretslopp

Vattnet på jorden används om och om igen i ett evigt kretslopp. Allt börjar i havet där vattnet avdunstar från havsytan och stiger upp i atmosfären som vattenånga. Vattenångan kondenserar och bildar moln. Vinden för in molnen över land där de stiger uppåt och förtätas ännu mer. När vattenångan kyls ner bildas små vattendroppar. Desto kallare luften blir, desto tätare och tyngre blir molnen.

Bild: Vatyka

Vattnets kretslopp

Till sist är vattendropparna så stora och tunga att de faller ner. Nederbörden som kommer samlas upp i sjöar, varifrån vattnet åter kan avdunsta och bilda moln eller sippra ner till grundvattnet. Till sist når vattendragen havet.

Användningen av vatten

Användningen av jordens vatten varierar runt om på jorden. En stor del av vattnet används inom jordbruket. I våra dagar används vattnet i floderna både till bevattning och produktion av elkraft.

Det finns bara en viss mängd sötvatten på jorden. Den del av vattnet som används till dricksvatten är mycket liten och ojämnt fördelat bland människorna på jorden. Om detta vatten fördelades lika mellan alla människor i världen skulle det finnas så mycket att varje människa kunde förbruka 20 000 liter vatten om dagen. 20 000 liter vatten låter mycket, men då måste man komma ihåg att mycket av det vatten som finns tillgängligt används i olika processer. Ett pappersbruk använder lika mycket vatten som en medelstor stad. I verkligheten är sötvattnet mycket ojämnt fördelat på jorden.

ANNONS

Bild: Juhanson

Färskvattenkran i en schweizisk by.

Grundvattnet är människans viktigaste vattenreserv. Det är alltså vattnet under markytan. Problemet idag är att grundvattennivån sjunker på många håll i världen på grund av alltför stor förbrukning. En stor fara som hotar grundvattnet är alla de gifter från soptippar och giftiga kemikalier som sipprar ner till grundvattennivån.

Saltvatten och sötvatten

Omkring 97 procent av jordens vatten är saltvatten. Saltvatten innehåller mer än tre procent salt och finns i hav och saltsjöar. Bräckt vatten innehåller mindre än tre procent salt och är egentligen en blandning av sötvatten och saltvatten. Bräckt vatten förekommer oftast på platser där vattendrag mynnar ut i havet. Det finns också större vattensamlingar som t.ex. Östersjön som består av bräckt vatten.

Knappt tre procent av jordens vatten räknas som sötvatten. Sötvatten innehåller högst 0,5 procent salt. Sötvatten finns i isar (t.ex. glaciärer), sjöar och vattendrag och bildar grundvattnet.

Vatten löser nästan allt

Vatten kan lösa upp nästan vilken substans som helst om det får tid på sig. De hårdaste klippor slipas med tiden ner av regn och floder. Resterna av bergen förs med floderna ut i haven. Vatten löser också upp den näring allt levande behöver. Det är vatten som för näring till plantornas rötter. Det är vatten som inne i plantan för runt näringen till alla dess celler. Det är vatten som hjälper till att lösa upp den föda som djur och människor äter och sedan för runt näringen i kroppen.

Vatten är ett så bra lösningsmedel att när du dricker ett glas vatten sväljer du små mängder glasmolekyler som lösts upp av vattnet.

ANNONS

Vattnets kemi

Även den som inte vet något om kemi brukar känna igen formeln H₂O, vilket är den kemiska formeln för vatten. Formeln talar om att vatten består av tre atomer. Två väteatomer som på kemins språk betecknas med H och en syreatom som har symbolen O. På grund av att det finns två väteatomer i vatten finns tvåan med i formeln. De två väteatomerna bildar tillsammans med syreatomen en vattenmolekyl. En molekyl består av flera atomer som hänger samman.

Vatten är den vanligaste kemiska föreningen på hela jorden. Vatten, i form av världshaven, täcker över 70 procent av jordens yta. Vatten finns i marken, i luften vi andas, i maten vi äter och i oss själva. Människan består, liksom de flesta levande varelser, till 65 procent av vatten. Det betyder att två tredjedelar av dig som läser detta bara består av vanligt vatten.

Det vatten som finns på jorden är detsamma som bildades för många miljoner år sedan. Det betyder att det vatten du har i din kropp har passerat genom många andra människor. En del av dem har varit döda i tusentals år.

Vatten finns i tre former:

fast
flytande
gasform

Om vattnet är i fast form kallar vi det is eller snö, är det i gasform kallar vi det ånga. De termometrar vi brukar använda bygger på vattnets olika former. Vi har bestämt att den termometer vi använder till vardags ska visa noll när vattnet fryser och 100 grader när det kokar och övergår till ånga.

Ingen annan substans på jorden förekommer i alla dessa tre former inom de temperaturer där människor kan leva. Visst går det att smälta metaller, men då krävs oftast temperaturer på hundratals grader.

De flesta grundämnen och kemiska föreningar krymper när det blir kallare. Men när vatten kyls av krymper det bara till dess att det är fyra plusgrader. Blir det kallare så utvidgar sig vattnet igen. Det är detta som gör att is, som ju bildas när vattnet är noll grader, flyter.

Om vatten drog sig samman när det kyldes av, skulle is vara tyngre än vatten. I så fall skulle isen sjunka och lägga sig på botten av hav, sjöar och floder. Om isen sjönk skulle allt liv på jorden dö ut. Varje vinter skulle mer och mer is samlas på botten av sjöar, floder och hav. På sommaren skulle inte solvärmen kunna tränga ner genom vattnet och smälta isen. Livet i vattnet skulle dö ut. Till slut skulle allt vatten på jorden ha fryst till is utom kanske ett tunt lager vatten som på sommaren skulle skvalpa ovanför ett massivt isklot.

Människans behov av vatten

Varenda en av de miljarder celler som du har i din kropp innehåller en viss mängd vatten. I genomsnitt består ungefär två tredjedelar av din kropp av vatten. Eftersom en liter vatten väger ett kilo är det lätt att räkna ut hur många liter vatten du har i din kropp. Väger du exempelvis 60 kilo är 40 av dessa vatten. Alltså innehåller din kropp 40 liter vatten.

Så fort vattenmängden sjunker det minsta i kroppen, så känner vi av det. Om vattenmängden i kroppen minskar med en halv procent, blir vi törstiga. Minskar vatten mängden med 5 procent får vi feber. En person som förlorat 10 procent av sin vattenmängd kan inte längre gå. Har man förlorat 12 procent av sitt vatten är döden nära.

Eftersom de flesta av oss har obegränsad tillgång på vatten, kan vi inte föreställa oss hur hemskt det är att vara nära att dö av törst. Utan mat kan man överleva i flera veckor, utan vatten kan man dö på tre dygn.

Man blir desperat av att törsta och gör vad som helst för några droppar. Den svenske upptäcktsresanden Sven Hedin var en gång nära att dö av törst i öknen Taklamakan i Asien. Han blev så desperat han drack brännvätskan till spritköket. Hans medhjälp försökte förgäves släcka törsten genom att dricka urin från kameler. Först i sista stund lyckades Hedin hitta vatten sedan han krupit på händer och knän längs en uttorkad flodbädd. Hedin kastade med ansiktet före i vattnet och började dricka som aldrig förr.

Mina händer som varit torkade och hårda som trä fylldes ut igen, skriver han.

LÄS MER: Världshaven

LÄS MER: Lätta fakta om havet och kusten

LÄS MER: Växtlighet och vatten

LÄS MER: Naturresurser och dess fördelning

LÄS MER: Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet

ANNONS

Användbara begrepp

Avdunstning: När vatten värms upp av sol och markvärme och övergår från flytande form till gasform, d.v.s. vattenånga. Varm luft stiger uppåt till den kommer tillräckligt högt upp och kyls varefter moln bildas. När sedan molnen kyls ytterligare kondenserar vattenångan i luften och övergår till nederbörd.

Bräckt vatten: Salt havsvatten uppblandat med sötvatten, som t.ex. Östersjön.

Kondens: När vattenånga kyls ner och övergår i fast form till vattendroppar.

Nederbörd: Vatten som faller ner från himlen i form av regn, snö eller hagel.

Sötvatten: Vatten som har så lite salt att det går att dricka, t.ex. vatten i regn, floder, sjöar och i marken (grundvatten). Motsatsen är saltvatten som finns i haven.

Vattnets kretslopp: Vattnets cykliska flöde mellan havet (inkl. vattensamlingar på land) och atmosfären.

Visste du att:

Om vi skulle väga allt vatten på jorden skulle det ha vikten 13 000 000 000 000 000 000 ton. Det är bara lite mer än två promille av jordens samlade vikt.

Beräkningar visar att det tar 37 000 år innan allt vatten i havet har tillryggalagt ett varv i vattnets kretslopp. Snabbare går det i atmosfären där byts det på nio dagar.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Ge exempel på att det finns gott om saltvatten på vår jord.
Beskriv vattnets kretslopp.
Varför bör vi inte slösa med vårt dricksvatten?
Nämn några fakta om saltvatten.
Ge exempel på att vatten kan lösa upp nästan vad som helst om det får tid på sig.
Förklara vad den kemiska formeln H₂O står för. Vad symboliserar bokstäverna och siffran?
Vilka tre former kan vatten ta?
Vad kallas vatten i fast form?
Vad kallas vatten i gasform?
Ungefär hur stor del av människans kropp utgörs av vatten?

Text: Carsten Ryytty, författare, f.d. SO-lärare och Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare

Senast uppdaterad: 15 april 2023

Publicerad: 9 september 2015

Spara som favorit

ANNONS

Liknande filmer och poddradio