Den så kallade världshälsoförsamlingen är WHO:s högsta beslutande organ och sammanträder en gång per år. Den består av representanter från samtliga FN:s 193 medlemsländer.
Vid sidan av huvudkontoret i Genève och de sex regionkontoren har WHO också cirka 150 fältkontor.
WHO grundades år 1948 och har till uppgift att arbeta för bästa möjliga hälsa för alla människor. Med bra hälsa menas fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte bara frånvaro av sjukdom.
Miljöförstöring och klimatförändringar påverkar människors hälsa, till exempel genom svält när skördar slår fel och ökad risk för smittspridning då människor tvingas på flykt vid översvämningar.
Pandemier stannar inte vid nationella gränser, vilket innebär att de måste bekämpas samordnat. De tar heller inte hänsyn till om länder är fattiga eller rika, även om fattiga ofta drabbas hårdast.
WHO arbetar med att övervaka det internationella hälsoläget, speciellt förekomsten av de vanligaste allvarliga akuta och kroniska sjukdomarna. Bland de områden som prioriteras högst hör epidemiska infektionssjukdomar och de fattigaste ländernas hälsoproblem, bland annat mödra- och barnadödlighet.
Organisationen koordinerar och stöder långsiktiga folkhälsoförbättrande åtgärder och fungerar ibland som ett slags globalt smittskyddsinstitut.
Arbetet med att begränsa spridningen av hiv/aids samordnas av FN-programmet UNAIDS. Tidigare arbetade olika FN-organ parallellt med varandra och gav ibland länder motstridiga råd.
WHO ansvarar för att leda hälsosektorns arbete med hiv/aids-pandemin. Organisationen har haft stor betydelse vid skapandet av ett internationellt hälsoreglemente för globalt smittskydd, ett regelverk som ska hindra spridning av smitta från ett land till ett annat.
Världshälsoorganisationen genomför även speciella kampanjer för att så många som möjligt av världens barn ska vaccineras mot de viktigaste infektionssjukdomarna och har haft stor betydelse för senare års framgångar när det gäller bekämpandet av till exempel polio, hiv, och i det preventiva arbetet mot sars (svår akut respiratorisk sjukdom).
Ett exempel på en lyckad satsning var arbetet mot smittkoppor under 1970-talet. Sjukdomen hade länge plågat främst fattiga länder (men även rika - i Stockholm dog fyra personer av smittkoppor 1963) trots att vaccin funnits i flera hundra år. Efter att WHO:s samtliga medlemsländer gått ihop och satsat resurser på att bekämpa smittkoppor kunde man 1980 deklarera att sjukdomen var utrotad.
LÄS MER: Förenta nationerna (FN)
LÄS MER: Förenta nationerna: UNHCR
LÄS MER: Fattigdom och ohälsa i världen
LÄS MER: Pandemier
LÄS MER: Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet
LÄS MER: Mänskliga rättigheter
LÄS MER: FN
Text: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått på webbplatsen Säkerhetspolitik.se. Webbplatsen drevs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och lades ned i december 2021. Redaktionen för Säkerhetspolitik.se bestod av en informationssamordnare från MSB som tog hjälp av expertkompetens både inom MSB men även från andra myndigheter och organisationer. Texten som publicerats på SO-rummet är redigerad och uppdaterad av Robert de Vries, webbredaktör på SO-rummet.
Läs mer om samhällets beredskap för olyckor, kriser och civilt försvar på MSB:s webbplats.
Webbplats: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Med ett förändrat omvärldsläge som påverkar samhällsundervisningen, ett ökat användande av AI i...
Om det skulle hända något allvarligt likt en kris eller ett krig behöver du ha hemberedskap. Det...
Försvarsmakten i Sverige finns till för att försvara det svenska territoriet, invånarnas frihet och...
Krig och konflikter i andra länder kan påverka oss i Sverige. Om det blir krig i ett område eller...
De frivilliga försvarsorganisationerna är en särskild grupp organisationer knutna till beredskapen...
"I den dagen bröt alla det stora djupets källor fram och himlens fönster öppnade sig, och ett...
Om BNP, skillnaden mellan utvecklingsländer och industriländer, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt...
Avsnittet tar upp olika sorters naturkatastrofer och orsakerna bakom dessa samt hur individer och samhällen kan...
Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en...
De mänskliga rättigheterna (MR) grundar sig i folkrätten och har en lång historia. De mänskliga rättigheterna...
Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...
Ända sedan forntiden och antiken har mänskligheten drabbats av farsoter som ibland utplånat stora...
Den internationella freds- och säkerhetsorganisationen Förenta nationerna (FN) tillkom formellt den...
Allteftersom utvecklingen har gått mot en globaliserad värld har även behovet av internationella...
Tidigare historia: Precis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna ett antal mål...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?
I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.
I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, intervjuar Mattias Axelsson (gymnasielärare) klimatforskaren Kjell Vowles (forskare på Chalmers) om vilka argument som används för att förneka mänsklig påverkan på klimatet.
I veckans avsnitt, som görs på uppdrag av Naturskyddsföreningen i samarbete med SO-rummet pratar vi med Erik Hansson (naturjournalist) om biologisk mångfald och biologiska mångfaldens dag som infaller 22 maj.
I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, pratar Mattias Axelsson om Parisavtalet.
