Tagg om växthuseffekten
Genom växthuseffekten stannar en del av solens värme kvar på jorden - likt värmen i ett växthus.

Växthuseffekten

Växthuseffekten är ett sammanfattande begrepp för växthusgaserna (t.ex. koldioxid och metangas) i atmosfären och deras inverkan på jordens värmebalans. En stor del av solens värmestrålning reflekteras vanligtvis från jordens yta tillbaka till rymden. Men växthusgaserna absorberar en del av värmestrålningen och binder den på jorden.

Växthusgaserna kan liknas vid glaset i ett växthus där solens värme absorberas på ett liknande sätt.

Utan en naturlig växthuseffekt skulle liv inte vara möjligt på jorden. Det skulle vara alldeles för kallt. Men under de senaste århundradena har även en onaturlig växthuseffekt tillkommit. Den är orsakad av oss människor som allt sedan den industriella revolutionen har maximerat energiförbrukningen och därmed användandet av fossila bränslen (stenkol, olja och naturgas), vilket har lett till ett ökat utsläpp av växthusgaser (främst koldioxid) i atmosfären. Följden är att temperaturen i atmosfären har höjs.

Det är denna konstgjorda ökning av växthuseffekten som ligger bakom den globala uppvärmningen som ofta omnämns i miljödebatten.

ANNONS

ANNONS

Fördjupning

Koldioxid är den vanligaste växthusgasen och bildas vid förbränning av kolföreningar som finns i t.ex. biomassa. Biomassa är organiskt material som kommer från växternas fotosyntes. Grovt förenklat kan fotosyntesen förklaras med att växterna tar till sig koldioxid som finns i atmosfären (luften) och absorberar (upptar) och lagrar den i sin biomassa. I gengäld bildas syre som skickas tillbaka ut i atmosfären. Exempel på biomassa är ved och fossila bränslen. (Fossila bränslen består av organiskt material i form av döda växter och djur som under flera miljoner år legat nedbäddade i jorden och under högt tryck och värme brutits ner och omvandlats till stenkol, råolja och naturgas.)

Vid förbränning av biomassa ökar inte koldioxidhalten i atmosfären så länge som ny biomassa - i form av växter som med sin fotosyntes kan absorbera koldioxid - tillåts växa upp igen. Detta är emellertid ett problem eftersom den nya biomassan (de nya växterna) måste kunna absorbera (uppta och lagra) samma mängd koldioxid som den mängd som släpps ut i atmosfären när vi förbränner biomassa. Det svåra med detta är att när vi förbränner fossila bränslen som stenkol, olja och naturgas, så återförs koldioxid som varit utanför kretsloppet väldigt länge (miljontals år), i atmosfären. Om inte varje gram av återfört koldioxid binds i ny biomassa, så ökar koldioxidhalten i atmosfären.

Det är framförallt industrisamhällets utnyttjande av fossila bränslen som leder till en ökad (konstgjord) växthuseffekt som gör att temperaturen långsamt stiger på jorden. Den globala uppvärmningen leder i sin tur till naturkatastrofer av olika slag, där avsmältningen av jordens glaciärer och havsisar är ett av de stora hoten, eftersom det medför att havsytan med tiden kommer att stiga och lägga stora - idag tätbefolkade - kustområden under vatten.

LÄS MER: Klimat

LÄS MER: Klimatförändringar och global uppvärmning

Text: Robert de Vries (red.)

Här nedan presenteras material som kan relateras till växthuseffekten.

Uppdaterad:
04 januari 2019
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Växthuseffekten

Hållbara städer - Vår stad 2030

av: Världsnaturfonden WWF
Högstadiet, Gymnasiet

Vår stad 2030 är en del i Världsnaturfonden WWFs arbete för minskade ekologiska fotavtryck, hållbara städer, lärande och delaktighet.

+ Läs mer

Mat på hållbar väg

av: Världsnaturfonden WWF
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Mat på hållbar väg innehåller fakta om kött, fisk, matsvinn med mera samt övningar för både yngre och äldre målgrupper.

+ Läs mer

Globala målen i skolan

av: FN:s utvecklingsprogram (UNDP)
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Vi är den första generationen som kan avskaffa fattigdomen och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna.

+ Läs mer

Artiklar om Växthuseffekten

L

Lätta fakta om regnskogar

av: Carsten Ryytty
2017-10-22

Jordens regnskogar har funnits i 60 miljoner år, men nu håller de på att försvinna för gott. Varje år försvinner ca 50 000 km² regnskog, vilket motsvarar en yta större än Danmark. Varje minut försvinner en areal som motsvarar ungefär 35 fotbollsplaner...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Det svarta guldet - oljans historia, del 1: Oljan under 1800-talet

av: Mattias Axelsson
2017-01-15

Om du hade fötts i mitten 1800-talet och levt ett normallångt liv hade du på ålderns höst kunnat se tillbaka hur du varit med om en av de största omvandlingarna i mänsklighetens historia - den industriella revolutionen. Det var när vi gick från att vara ett jordbrukssamhälle (de flesta jobbar inom jordbruk) till att bli ett industrisamhälle (de flesta jobbar inom industri)...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Det svarta guldet - oljans historia, del 2: Oljan under 1900-talet

av: Mattias Axelsson
2017-01-15

Även om kolet var den energikälla som drev industrialiseringen framåt, var det oljan som gjorde det möjligt att under 1900-talet att omvandla förindustriella jordbrukssamhällen till moderna industriländer. Olja står idag för cirka en tredjedel av världens energitillförsel och är därmed det dominerande energislaget, samtidigt som allt fler inser att fortsatt användning av olja och andra fossila bränslen är ohållbart...

+ Läs mer

Podcast om Växthuseffekten

SO-rummet podcast icon
M

Klimatflyktingar

av: Anna, Kristoffer och Mattias
2016-11-16

Mattias, Anna och Kristoffer pratar om klimatflyktingar. Vad är en klimatflykting? Varför finns det klimatflyktingar?

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Global uppvärmning - orsaker, konsekvenser och lösningar

av: Anna, Kristoffer och Mattias
2016-11-02

Mattias, Kristoffer och Anna pratar om global uppvärmning, dess orsaker och konsekvenser och möjliga lösningar.

+ Läs mer

Länkar om Växthuseffekten

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS