Jordbävningar och jordskalv uppstår när jordskorpans plattor pressas mot varandra. Det område på jordytan som ligger rakt ovanför skalvpunkten kallas för epicentrum. Jordbävningens styrka registreras med ett känsligt mätinstrument som kallas seismograf.
Varje minut skakas någon del av jorden av i genomsnitt två jordskalv. Det blir ca 850 000 jordskalv per år. De flesta är så svaga att bara seismografer kan uppfatta dem. Några få är mycket kraftiga och orsakar svåra skador.
Orsaken till jordskalven är att jordens plattor rör sig mot eller bort från varandra.
Ytliga jordskalv uppstår när två plattor rör sig åt olika håll. Svåra skalv kan uppstå när plattorna möts och en platta tränger ner under en annan platta. Djupskalven kan uppträda på 70 mils djup, medan de ytliga i regel uppträder på ett par kilometers djup.
Ibland fastnar plattorna hårt i varandra och lagrar då enorma mängder rörelseenergi. När plattorna lossnar uppstår kraftiga jordskalv.
På en del ställen där plattorna möts eller glider ifrån varandra uppstår vulkanisk aktivitet (olika former av vulkanutbrott).
Alla jordskalv mäts på den så kallade Richterskalan. Den uppfanns av den amerikanske seismologen (jordbävningsexperten) Charles F Richter (1900-1985). Skalan är ”öppen”, det innebär att det inte finns några lägsta eller högsta värden.
Richterskalan är konstruerad så att om värdet ökar med ett heltalssteg är skalvet tio gånger kraftigare. Ett skalv med värdet 6 är tio gånger starkare än ett med värdet 5. Ett skalv med värdet 7 på Richterskalan är hundra gånger starkare än ett på 5 (10 x 10) och så vidare.
M LÄS MER: Jordens inre och yttre krafter
S LÄS MER: Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
John W Harrington, Kontinenternas dans, Forum, 1988
Bra Böckers Lexikon 2000 - del 13, Bokförlaget Bra Böcker AB, 1997
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare