Jordskorpan som vi lever på är jordklotets svalnade yta. Jordskorpans tjocklek varierar från några kilometer upp till 70 kilometer. Tunnast är jordskorpan under haven där medeltjockleken är 8 kilometer. Under kontinenterna är medeltjockleken 35 kilometer.
Jorden har 6 större och ett 10-tal mindre plattor som färdas över jordklotet med en hastighet av några centimeter per år. Den vetenskapliga grenen inom geologin som handlar om jordplattornas rörelser kallas plattektonik.
Jordbävningar och jordskalv uppstår när jordskorpans plattor pressas mot varandra. Det område på jordytan som ligger rakt ovanför skalvpunkten kallas för epicentrum. Jordbävningens styrka registreras med ett känsligt mätinstrument som kallas seismograf.
Varje minut skakas någon del av jorden av i genomsnitt två jordskalv. Det blir ca 850 000 jordskalv per år. De flesta är så svaga att bara seismografer kan uppfatta dem. Några få är mycket kraftiga och orsakar svåra skador.
Orsaken till jordskalven är att jordens plattor rör sig mot eller bort från varandra.
Ytliga jordskalv uppstår när två plattor rör sig åt olika håll. Svåra skalv kan uppstå när plattorna möts och en platta tränger ner under en annan platta. Djupskalven kan uppträda på 70 mils djup, medan de ytliga i regel uppträder på ett par kilometers djup.
Ibland fastnar plattorna hårt i varandra och lagrar då enorma mängder rörelseenergi. När plattorna lossnar uppstår kraftiga jordskalv.
På en del ställen där plattorna möts eller glider ifrån varandra uppstår vulkanisk aktivitet (olika former av vulkanutbrott).
Alla jordskalv mäts på den så kallade Richterskalan. Den uppfanns av den amerikanske seismologen (jordbävningsexperten) Charles F Richter (1900-1985). Skalan är ”öppen”, det innebär att det inte finns några lägsta eller högsta värden.
Richterskalan är konstruerad så att om värdet ökar med ett heltalssteg är skalvet tio gånger kraftigare. Ett skalv med värdet 6 är tio gånger starkare än ett med värdet 5. Ett skalv med värdet 7 på Richterskalan är hundra gånger starkare än ett på 5 (10 x 10) och så vidare.
M LÄS MER: Jordens inre och yttre krafter
S LÄS MER: Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
John W Harrington, Kontinenternas dans, Forum, 1988
Bra Böckers Lexikon 2000 - del 13, Bokförlaget Bra Böcker AB, 1997
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
Här nedan hittar du material som förklarar vad en jordbävning är eller som berättar om kända jordbävningar genom historien.
Lästid 3 minuter
Varje minut skakas någon del av jorden av två jordskalv. Det blir ca 850 000 jordskalv per år. De flesta är så svaga att bara känsliga mätinstrument, så kallade seismografer kan uppfatta dem. Några få har samma kraft som 10 000 atombomber och orsakar svåra skador...
Genomgång (10:26 min) via YouTubekanalen Snabb fakta som i den här videon handlar om tsunamikatastrofen 2004. Jordbävningen i Indiska oceanen 2004 var den jordbävning som ägde rum under Indiska oceanen väster om ön Sumatra i Indonesien. Detta skalv efterföljdes av flera enorma tsunamier som sköljde över öarna i Bengaliska viken och kustområden i Indonesien, Malaysia, Thailand, Indien, Sri Lanka och Maldiverna den 26 december 2004. Den första och kraftigaste uppmättes till 9,3 på momentmagnitudskalan, vilket gör den till det 3:e kraftigaste uppmätta jordskalvet någonsin. Skalvet orsakade flera enorma flodvågor, en tsunami, som ödelade stora områden längs den sydostasiatiska kusten. De länder som drabbades värst var Indonesien, Sri Lanka, Thailand, Indien, Malaysia och Maldiverna. Cirka 226 000 människor miste livet.
Genomgång (18:00 min) där SO-läraren "magister Wendin" pratar om geologisk och ekonomisk sårbarhet. Fokus är sårbarheten i Indonesien och Japan vad gäller jordbävningar och tsunamis. Här berörs främst tsunamin i Indiska oceanen 2004 och tsunamin vid Tohoku 2011 (inkl. Fokushima). Varför blev det så olika konsekvenser av de två naturkatastroferna?
Genomgång (10:27 min) där SO-läraren Viktor Forss förklarar vad sårbara platser är. Fokus ligger på jordbävningar och vulkanutbrott.
Lektionsfilm (15:10 min) där SO-läraren Patrik Kaati berättar om jordbävningar. Här förklaras följande begrepp: plattektonik, konvektionsströmmar, konvergens- och subduktionszon, förkastningszon, spridningszon, hypocentrum, epicentrum, p-vågor, s-vågor, Richterskalan och magnitud, Haiti 2010 samt Japan 2011.
Lektionsfilm (9:52 min) där SO-läraren Emma Jonsson berättar om jordens uppbyggnad, inre krafter och vilka konsekvenser de kan få för jorden och människorna som lever där.
Genomgång (7:31 min) av NO-SO-läraren Jonas Ekblom Vad menas egentligen med endogena krafter och vad är en litosfärplatta? I klippet får du ingående kunskap om dessa frågeställningar och hur landskapet förändras av de endogena krafterna.
Genomgång (4:48 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om jordbävningar och tsunami. Var äger de rum och hur uppkommer de?
Pedagogisk genomgång (5:24 min) där det berättas om plattektonik. Filmen är producerad av Studi.se.
Genomgång (4:52 min) av läraren Martin Johansson som berättar om hur jordbävningar och vulkanutbrott uppstår.
Genomgång (5:33 min) där läraren Anna Brovell berättar om jordens uppbyggnad. Här berörs bland annat jorden i genomskärning, jordens plattor och hur berg bildas.
På Naturhistoriska riksmuseets webbplats hittar du massor av skolanpassad fakta inom ämnet geologi. Här kan du läsa om jordklotet och jordskorpan, vulkaner och jordbävningar, mineral och meteoriter, bergarter och malmer, jordklotets utveckling, Sveriges geologi m.m.
Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) är den statliga myndighet som ansvarar för frågor som rör berg, jord och grundvatten i Sverige. På deras webbplats hittar du en faktasida som handlar om jordbävningar och vulkaner. Här kan du också läsa om jordens uppbyggnad samt om seismisk och vulkanisk aktivitet.
Pedagogisk genomgång (ca 11:04 min) från Teacher on Demand där Johan Lindwert berättar om vad som händer när jordens plattor kolliderar eller glider isär.
Sveriges Radios temasida om jordbävningar. Hur uppkommer en jordbävning? Hur fungerar egentligen Richterskalan? Vilka är de största skalven i Sverige och världen? Vetenskapsradion har svaren...
Jordbävningen i Haiti 2010 är inte historiens värsta, jordbävningar i Kina har krävt fler dödsoffer och varit kraftigare. Jordbävningen i Lissabon 1755 anses dessutom ha förändrat hela västeuropas utveckling. I framtiden kommer jordbävningar förmodligen kräva än fler dödsoffer. Haitis historia präglas av ett slavuppror som följdes av konflikter med Frankrike, USA och hela Latinamerika som har gjort landet till ett av världens fattigaste länder. Men vilken roll spelar voodookulturen i landets historia?
Jordens inre och yttre krafter omformar hela tiden jordens yta. De inre krafterna utgörs främst av vulkaner och...
Avsnittet tar upp olika sorters naturkatastrofer och orsakerna bakom dessa samt hur individer och samhällen kan...
En vulkan är en öppning i jordskorpan där magma (smält berg) och gaser väller ut från jordens inre...
Tsunami (ett japanskt ord) är en lång och snabb havsvåg som ibland uppstår i samband med...
Jordskorpan sitter inte ihop i ett enda stycke. Den består av många olika bitar som ligger bredvid...
Jordbävningskatastrofen i Lissabon den 1 november 1755 skördade tusentals offer. Samtiden kallade...
