Tagg om jordbävningar
Bild:
Illustration från 1500-talet av ett jordskalv i Italien.

Jordbävningar

Jordskorpan som vi lever på är jordklotets svalnade yta. Jordskorpans tjocklek varierar från några kilometer upp till 70 kilometer. Tunnast är jordskorpan under haven där medeltjockleken är 8 kilometer. Under kontinenterna är medeltjockleken 35 kilometer.

Jorden har 6 större och ett 10-tal mindre plattor som färdas över jordklotet med en hastighet av några centimeter per år. Den vetenskapliga grenen inom geologin som handlar om jordplattornas rörelser kallas plattektonik.

Jordbävningar och jordskalv uppstår när jordskorpans plattor pressas mot varandra. Det område på jordytan som ligger rakt ovanför skalvpunkten kallas för epicentrum. Jordbävningens styrka registreras med ett känsligt mätinstrument som kallas seismograf.

Varje minut skakas någon del av jorden av i genomsnitt två jordskalv. Det blir ca 850 000 jordskalv per år. De flesta är så svaga att bara seismografer kan uppfatta dem. Några få är mycket kraftiga och orsakar svåra skador.

Orsaken till jordskalven är att jordens plattor rör sig mot eller bort från varandra.

Ytliga jordskalv uppstår när två plattor rör sig åt olika håll. Svåra skalv kan uppstå när plattorna möts och en platta tränger ner under en annan platta. Djupskalven kan uppträda på 70 mils djup, medan de ytliga i regel uppträder på ett par kilometers djup.

Ibland fastnar plattorna hårt i varandra och lagrar då enorma mängder rörelseenergi. När plattorna lossnar uppstår kraftiga jordskalv.

På en del ställen där plattorna möts eller glider ifrån varandra uppstår vulkanisk aktivitet (olika former av vulkanutbrott).

Alla jordskalv mäts på den så kallade Richterskalan. Den uppfanns av den amerikanske seismologen (jordbävningsexperten) Charles F Richter (1900-1985). Skalan är ”öppen”, det innebär att det inte finns några lägsta eller högsta värden.

Richterskalan är konstruerad så att om värdet ökar med ett heltalssteg är skalvet tio gånger kraftigare. Ett skalv med värdet 6 är tio gånger starkare än ett med värdet 5. Ett skalv med värdet 7 på Richterskalan är hundra gånger starkare än ett på 5 (10 x 10) och så vidare.

Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare

Här nedan hittar du material som förklarar vad en jordbävning är eller som berättar om kända jordbävningar genom historien.

Uppdaterad: 
13 mars 2018
Publicerad: 
14 mars 2011

Annons

Artiklar om Jordbävningar

L
Carsten Ryytty
2016-10-30
Varje minut skakas någon del av jorden av två jordskalv. Det blir ca 850 000 jordskalv per år. De flesta är så svaga att bara känsliga mätinstrument, så kallade seismografer kan uppfatta dem....

Länkar om Jordbävningar

Sortera efter:
          

Pedagogisk genomgång (5:24 min) där det berättas om plattektonik. Filmen är producerad av Studi.se.

Spara som favorit
          

Genomgång (4:52 min) av läraren Martin Johansson som berättar om hur jordbävningar och vulkanutbrott uppstår.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:33 min) där läraren Anna Brovell berättar om jordens uppbyggnad. Här berörs bland annat jorden i genomskärning, jordens plattor och hur berg bildas.

Spara som favorit
          

Kortfattad pedagogisk genomgång (3:52 min) där Maria Henriksson berättar om hur jorden är uppbyggd och hur den hela tiden förändras. Materialet presenteras av Studi.se.

Spara som favorit
          

I UR:s programserie Berg på riktigt (6 delar, 14 min per avsnitt) kan du lära dig mer om geologi. Berg bildas, nöts ned, smälter och byggs upp igen. Det går runt, runt och det pågår långsamt men oavbrutet överallt på jordklotet. Daniel Fallde besöker olika geologiskt intressanta platser för att undersöka bergartscykeln. Han undersöker vilken påverkan vulkaner, jordbävningar, kyla, hetta, vatten och is har på våra berg och klättrar också upp på berg gjorda av människor...

Spara som favorit
          

På Naturhistoriska riksmuseets webbsida hittar du massor av skolanpassad fakta inom ämnet geologi. Här kan du läsa om jordklotet och jordskorpan, vulkaner och jordbävningar, mineral och meteoriter, bergarter och malmer, jordklotets utveckling, Sveriges geologi m.m.

Spara som favorit
          

Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) är den statliga myndighet som ansvarar för frågor som rör berg, jord och grundvatten i Sverige. På deras webbsida hittar du en faktasida som handlar om jordbävningar och vulkaner. Här kan du också läsa om jordens uppbyggnad samt om seismisk och vulkanisk aktivitet.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (ca 11:04 min) från Teacher on Demand där Johan Lindwert berättar om vad som händer när jordens plattor kolliderar eller glider isär.

Spara som favorit
          

Sveriges Radios temasida om jordbävningar. Hur uppkommer en jordbävning? Hur fungerar egentligen Richterskalan? Vilka är de största skalven i Sverige och världen? Vetenskapsradion har svaren...

Spara som favorit
          

Jordbävningen i Haiti 2010 är inte historiens värsta, jordbävningar i Kina har krävt fler dödsoffer och varit kraftigare. Jordbävningen i Lissabon 1755 anses dessutom ha förändrat hela västeuropas utveckling. I framtiden kommer jordbävningar förmodligen kräva än fler dödsoffer. Haitis historia präglas av ett slavuppror som följdes av konflikter med Frankrike, USA och hela Latinamerika som har gjort landet till ett av världens fattigaste länder. Men vilken roll spelar voodookulturen i landets historia?

Spara som favorit
          

Omfattande artikel i Wikipedia där du kan läsa om plattektonik som är en geologisk teori som utvecklats för att förklara fenomenet kontinentaldrift. Teorin ger förklaringar för bildandet av bergskedjor, jordbävningar, vulkaner och även förekomster av malm och fossil av utdöda djur...

Spara som favorit
          

På Vetamix webbsida kan du se ett utdrag (3:13 min) ur programmet X-tra som handlar om jordens innandöme. Vad finns inne i jorden? Vad beror jordbävningar på? Vetamix är en finlandssvensk skolsida för elever och dig som undervisar.

Spara som favorit
          

Jorden är en riskabel plats att bo på. Vissa naturkrafter kan i extrema fall hota vår existens här på jorden. I den här artikeln i tidningen Allt om Vetenskap kan du ta en närmare titt på de tio naturkrafter som orsakar mest skada och i vissa fall ändrar vår historia radikalt. Här berättas kortfattat om: översvämningar, bränder, supervulkaner, superstormar, värmebölja, mini-istid, torka, sandstormar, jordbävning och tsunami.

Spara som favorit
          

Några frågor och svar om jordbävningar. Svenska nationella seismiska nätet drivs av Uppsala universitet.

Spara som favorit
          

Sveriges Radios temasida om geologi och jordens inre. Här hittar du massor av aktuella artiklar och avsnitt från radioprogram som kan relateras till ämnet.

Spara som favorit
          

Omfattande artikel i Wikipedia där du kan lära dig mer om jordbävningar. Här berättas om jordbävningars förekomst och typer, skalor, vågrörelser, skadeverkningar, effekter och om jordbävningar i olika områden.

Spara som favorit
          

Geologi för skolan är ett projekt av Stockholms universitet i samarbete med Naturhistoriska riksmuseetriktar som riktar sig till Sveriges alla skolor. På webbsidan kan du läsa om jordens uppkomst, plattektonik, bergarter, vulkaner, jordbävningar, Sveriges geologi, jordens historia och mycket annat.

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa kortfattat om Haiti ur olika perspektiv. Haiti, formellt Republiken Haiti, är en stat i Västindien som upptar den västra tredjedelen av ön Hispaniola (de östra två tredjedelarna upptas av Dominikanska republiken). Ayiti (landet med höga berg) var ursprungsbefolkningens namn på den bergrika västra delen av ön...

Spara som favorit
          

Distansgymnasiet i Finland administreras av den finländska utbildningsstyrelsen. Här kan du ta del av deras faktasidor om ”endogena risker” där du kan läsa om litosfärplattornas rörelser, jordbävningar, vulkanism och tsunami.

Spara som favorit
          

På Forskning.se kan du läsa tio frågor och svar om jordbävningar. Webbplatsen ägs och utvecklas av tio myndigheter och stiftelser som finansierar forskning i Sverige.

Spara som favorit

Sidor