Jämförelse mellan coronakrisen och restriktioner under andra världskriget

”Det är regler, inte rekommendationer”. Så löd förbundskansler Angela Merkels bistra uppmaning till tyska folket för inte så länge sedan. Hon menade att en sådan situation som uppstått under coronakrisen inte har existerat i landet sedan andra världskriget. Och i ett tv-tal till brittiska folket sa drottning Elisabeth om pandemin: ”Det påminner mig om mitt allra första radiotal 1940 med hjälp av min syster”.
M

Många av åtgärderna som utförts i samhället under coronakrisen påminner om restriktioner som rådde under andra världskriget.

Vad finns det då för likheter och skillnader mellan de restriktioner som rådde under andra världskriget jämfört med coronakrisen?

Under kriget var medborgarnas rörelsefrihet begränsad såtillvida att man knappast kunde åka utomlands. Där är en likhet. En skillnad är att det då rådde brist på livs- och insatsmedel, och att folk var tvungna att lita till landets egna resurser. Idag lider vi inte av den livsmedelskris som rådde då. Men lite grann kan det stämma in på läget idag: odlare måste avstå från utländsk arbetskraft, vilket fördyrar vegetabiliska livsmedel. Även importerad mat och dryck kan bli dyrare - av samma skäl.

ANNONS

ANNONS

Under båda världskrigen startade mängder med nyodlingar både på landsbygden och i städerna för att kompensera bristen på importerad mat. De stadsodlingsprojekt som idag följt i kölvattnet på den gröna vågen kommer säkert att få en push genom pandemin. Ett exempel är #potatisuppropet, där man uppmanar vanliga medborgare att odla så mycket som möjligt av denna viktiga basvara, och man ser sig som en historisk fortsättning på första världskrigets potatisuppror i Sverige.

En fråga som debatteras livligt idag är om vi ska satsa på tillit eller tvång. Tillit har hittills varit Sveriges linje under coronakrisen, men under andra världskriget kom myndigheterna snabbt fram till att det inte dög (se tidigare artikel). Ett problem under båda världskrigen var hamstringen, det vill säga att husmödrar köpte stora lager av mat och andra förnödenheter för att vara på den säkra sidan. En liknande tendens ser vi idag när varor som toapapper, pasta, gryn och mjöl försvinner från butikshyllorna.

Efter en kampanj i Sverige under andra världskriget mot hamstring - med slagdängan om ”Fru Hamsterlund” - löstes den akuta frågan om tillgång på mat genom ransonering på de flesta av livsmedlen. Dessutom infördes prisstopp i syfte att förhindra att liknande prisökningar skulle ske som under första världskriget. Då var det nyckfullt, priserna sköt i höjden och ransonering av varor kom igång sent, vilket ledde till matbrist och många upplopp.

Under andra världskriget skedde en omställning av produktion från freds- till krigsproduktion, framför allt i USA:s bil-och verkstadsindustri. Företag som gjorde sidenstrumpor ställde om till att producera fallskärmar. Nu kan man se ansatser till något liknande: General Motors producerar respiratorer, klädföretag syr ansiktsskydd, och i Sverige ställer brännvinsfabrikören Absolut om till handsprit till sjukvården. Vårdpersonal gör egna skyddsvisir av gamla overheadblad.

Även en omställning av personal sker i båda fallen. I England skickades flickor ut på landet för att hjälpa till med jordbruket då männen gjorde krigstjänst. Under coronakrisen snabbutbildas all slags sjukvårdspersonal för att ta hand om patienter som har covid-19, ja till och med flyganställda hjälper till i sjukvården medan flygplanen står stilla på marken.

Under världskrigen fanns det alltid individer som profiterade (utnyttjade) på bristläget. De kallades krigsjobbare eller gulaschbaroner. En motsvarighet till det idag är samvetslösa företag och individer som haussar (driver upp) priserna på sjukvårdsartiklar.

Ett fenomen som kanske kommer att binda samman kriget och coronakrisen är en sundare matkonsumtion. Naturligtvis gällde det under kriget endast vid optimala förhållanden, inte i det belägrade Leningrad, inte för alla sönderbombade städer och inte för Förintelsens offer. Under kriget började folk promenera och cykla mer och man åt större mängder grönsaker och frukt vilket bidrog till att förbättra folkhälsan (t.ex. i Sverige). Idag ser vi en liknande trend när folk tenderar att handla livsmedel som har längre hållbarhet, och det har inte kött. Att ta vara på rester var nödvändigt under krigsåren, idag har redan klimattänket lett till liknande tänkesätt genom kampanjer, bland annat i skolbespisningarna.

ANNONS

ANNONS

En skillnad mellan situationen under kriget och coronakrisen är tillgången på drivmedel i samhället. 1939 ställdes bland annat många bilar av på grund av bensinbrist. Bilparken var dessutom långt mindre än idag. Då kunde man förse omkring 75 000 bilar, bussar och traktorer med gengasdrift (som substitut för bensin). Coronakrisen har däremot inte lett till någon brist på drivmedel och vi kan fortfarande röra oss relativt obegränsat inom landet. Men faktiskt har luftföroreningarna, som människor blir sjuka av och till och med dör av, gått ner drastiskt under pandemin. Det är en nutida parallell till den hälsoeffekt som andra världskriget åstadkom. Enligt sajten Carbon Brief ser coronakrisen ut att ha större påverkan på de årliga utsläppen av koldioxid än andra världskriget.

I en kris behövs ledare som är stora talare. Under kriget kunde folk lyssna till talare som Churchill och Roosevelt. Den förre betydde mycket för britterna, som en sammanhållare, och Roosevelt hade liknande betydelse för amerikanerna. Idag är det inte män som utmärker sig som stora retoriker, utan kvinnor. Den danska statsministern Mette Frederiksen, förbundskansler Angela Merkel i Tyskland och Nya Zeelands premiärminister Jacinde Ardern kommunicerar på ett konkret och jordnära sätt. Kanske kvinnliga politiska ledare passar bättre in på dagens kris?

Under andra världskriget hade Sverige, trots den dåvarande bristsituationen, råd att hjälpa Finland, Norge och Nederländerna med förnödenheter och ta emot cirka 200 000 flyktingar. Röda korset, Bilkåristerna och Lottakåren gjorde berömvärda insatser. Då ställde människor upp för varandra. Vi ser samma fenomen idag, en frivillighetsanda som vaknat upp i solidaritetens namn. Under kriget gällde dock detta så länge tillgången på varor inte nådde ett sådant minimum att det inte längre gick att dela med sig, då slogs man istället om varorna - som i koncentrationslägren.

ANNONS

Efter 1945 utvärderades åtgärderna som hade utförts under kriget, precis som man gjort tidigare efter första världskriget. Vi får se vilka lärdomar vårt samhälle dragit när coronakrisen ebbat ut. Mycket kritik har riktats mot beredskapen i Sverige och i andra länder när det gäller skyddsartiklar. En aktuell fråga är de bristfälliga och sårbara mekanismerna inom dagens sjukvård och läkemedelsförsörjning. Detta har bland annat lett till ökade krav på förstatligande. Debatten påminner om den som fördes på olika ställen i Europa efter andra världskriget då många ville ha en stark stat med ökad planhushållning.

Egendomligt nog har efterfrågan på livsmedel minskat under coronakrisen på så sätt att folk går ut i mindre utsträckning för att äta eller dricka på restauranger och kaféer. Att folk stannar hemma i större utsträckning har gjort att restaurangnäringen drabbats. Samma gäller storkök. I USA har tonvis med produkter avsedda för uteätning såsom lök, potatis och mjölk slängts, samtidigt som välgörenhetsorganisationer som bedriver soppkök larmar om brist på livsmedel.

Personalen på slakterier verkar vara extra sårbar för farsoten, exempelvis i Tyskland och i USA. Detta har lett till störningar i köttproduktionen. I USA har till och med köttransonering diskuterats, som under världskrigen.

Dessutom minskar hushållens köpkraft som en effekt av arbetslöshet. Den beror på att företag drar ner produktionen eller rentav går i konkurs, vilket drabbar andra företagare på grund av den minskade köpkraften. Även det faktum att folk stannar hemma och handlar mindre av sådant som kan vänta till senare bidrar till det bekymmersamma läget.

Coronakrisens minskande efterfrågan på varor genom att folks inkomster försämrats eller att de ligger i karantän har stört mekanismerna för världshandeln, vilket slår särskilt hårt mot fattiga och resurssvaga länder med stor export, till exempel Mexiko. FN:s livsmedelsprogram World Food Program beräknar att andelen svältande i världen kan komma att nästan fördubblas i slutet av 2020 på grund av pandemin. Det är en motsvarighet till världskrigens störningar av världsekonomin, som sträckte sig långt efter kriget. I Tyskland som var väldigt sönderbombat svalt folk mer efter än under kriget. I Storbritannien kallas åren efter kriget ”the austerity years” (åtstramningsåren).

ANNONS

ANNONS

Det kan dröja länge innan världen återhämtat sig efter coronakrisen. Kommer samhället att förändras eller kommer man att återgå till det gamla? Säkerligen kommer frågan om den bristande civilberedskapen upp på agendan. För Sveriges del har beredskapslagren avvecklats i och med inträdet i EU, år 2002 försvann de helt. Vad som gäller nu är Just in time-principen, som går ut på att förkorta vägen mellan produktionen och leverantörerna. Dessvärre går den stick i stäv mot behovet av krisberedskap.

En ny aspekt som tillkommit under coronadebatten är omställningen till ett grönt samhälle efter pandemin, men det är tveksamt om den kommer att ske omedelbart. Efter krigen var dock den frågan inte alls aktuell eftersom människor då ville lägga de knappa och kanske sunda åren - med ökad konsumtion av grönsaker och mera motion - bakom sig.

Men det finns en stor skillnad mellan krig och bekämpningen av covid-19. Den amerikanska krigshistorikern Mary L. Dudziak skriver: ”Ett land tar till krig för att döda andra människor: död är krigets medel. Vad man gör i en pandemi är inte att döda andra människor utan man försöker rädda liv.” Detta under förutsättning, att sjukvården inte överbelastas av covid19-patienter som tvingar personalen att fatta smärtsamma beslut.

LÄS MER: Matbrist och ransonering vid hemmafronten under första och andra världskriget

LÄS MER: Matindustrins utveckling - ett samspel mellan militära och civila behov

LÄS MER: Pandemier

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilka likheter nämns mellan restriktionerna under andra världskriget och coronakrisen?
     
  2. Vilka skillnader finns mellan restriktionerna under andra världskriget och coronakrisen?
     
  3. Hur förändrades produktionen i samhället under de båda kriserna?
     
  4. Vad sägs om rollen av ledarskap under dessa kriser?
     
  5. Hur förändrades folks beteende kring mat och resurser under de båda kriserna?
     
  6. Vad nämns om frivillighetsanda och solidaritet i texten?

Diskutera:

  1. Hur tror du att framtida kriser kommer att hanteras baserat på lärdomarna från andra världskriget och coronakrisen?

Fundera på:

  1. Beskriv hur du tror att det dagliga livet skulle förändras om liknande restriktioner som under andra världskriget infördes idag.
     

 

Folke Schimanski
Folke Schimanski

Text: Folke Schimanski, författare och journalist med inriktning på historia
Webbsida: https://leopardforlag.se/folke-schimanski

Folke Schimanski är fil.mag. i historia, ekonomisk historia, statsvetenskap, nationalekonomi och teoretisk filosofi. Han är född i Berlin 1936.  Han har gett ut ett flertal böcker, däribland antologin Kvinnan och revolutionen, handboken Media för alla, Dröm och verklighet i DDR, Historien om Weimar, Berlin - en stads historia, De bortglömda (om andra världskriget i tredje världen) och nyligen Mat – en krigisk historia.

Han har arbetat som producent vid Sveriges Radio och skapade där bland annat demokratiprojektet Bandverkstan och ledde programmet Historia att minnas. Han har varit kulturredaktör på Computer Sweden. Hans stora intresse är nu hållbarhetsfrågor.

 

Senast uppdaterad: 29 oktober 2023
Publicerad: 2 april 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M

Hvidstengruppen

Den danska Hvidstensgruppen bildades i mars 1943. Medlemmarnas viktigaste mötesplats var Hvidstens...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

EU:s regler, lagar och säkerhetspolitik

I EU finns regler och lagar som gäller för alla medlemsländer. EU har sin egen domstol i Luxemburg...

M
Fake news

Desinformation

Vi översköljs varje dag av floder av information. Mobilen, datorn, surfplattan, radio, TV,...

M
Warszawagettot

Warszawagettot och judarnas uppror

I den polska huvudstaden Warszawa hade de tyska ockupationstrupperna inrättat ett getto, speciella...

M

Östfronten under andra världskriget

Klockan 3.15 på morgonen den 22 juni 1941 rullade tusentals tyska stridsvagnar in över...

SO-rummet bok
L

Hemberedskap

Om det skulle hända något allvarligt likt en kris eller ett krig behöver du ha hemberedskap. Det...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Andra världskriget

Andra världskriget (1939-1945) är det mest omfattande kriget och en av de värsta katastroferna i människans historia....

Hi

Historia om läkekonst och sjukdomar

Läkekonstens historia innefattar historia om medicin, sjukvård och sjukdomar. I det här avsnittet berörs...

Ge

Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet

Avsnittet tar upp olika sorters naturkatastrofer och orsakerna bakom dessa samt hur individer och samhällen kan...

Relaterade taggar

Sh
Jordglob

Pandemier

Ända sedan forntiden och antiken har mänskligheten drabbats av farsoter som ibland utplånat stora...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
S

Att bemöta klimatförnekelse

av: Mattias Axelsson
2021-12-16

I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, intervjuar Mattias Axelsson (gymnasielärare) klimatforskaren Kjell Vowles (forskare på Chalmers) om vilka argument som används för att förneka mänsklig påverkan på klimatet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad är biologisk mångfald?

av: Mattias Axelsson
2021-05-17

I veckans avsnitt, som görs på uppdrag av Naturskyddsföreningen i samarbete med SO-rummet pratar vi med Erik Hansson (naturjournalist) om biologisk mångfald och biologiska mångfaldens dag som infaller 22 maj.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Parisavtalet

av: Mattias Axelsson
2021-04-05

I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, pratar Mattias Axelsson om Parisavtalet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Andra världskrigets utbrott

av: Mattias, Julia och Johannes
2018-03-06

Julia, Mattias och Johannes tar sig an starten på andra världskriget. Vad hände och varför?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1940-1949

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-12-05

I årets sista podd fortsätter Julia, Mattias och Kristoffer serien om 1900-talet. Nu om 1940-talet. De pratar om andra världskriget, division Engelbrecht, ransoneringskuponger, beredskapsmusik, Ingrid Bergman och ekonomisk tillväxt.

+ Lyssna