Källkritik
Källkritik är en metod för att undersöka källors karaktär och innehåll i syfte att fastställa deras användbarhet som underlag för studier eller forskning.
Här nedan hittar du material som kan relateras till källkritik.
Annons
Lärarmaterial om Källkritik
Podcast om Källkritik
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad historiebruk är och ger en rad exempel på historiebruk (både i nutid och dåtid).
Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Epoker som nämns är flodkulturerna, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid. De förklarar varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut och jämför med tidsindelningar i Kina.
En av de viktigaste sakerna en historiker måste kunna är källkritik. Julia, Kristoffer och Julia reder ut de källkritiska kriterierna - äkthet, obereoende, samtidighet och tendens.
Artiklar om Källkritik
Länkar om Källkritik
Pedagogisk genomgång (6:25 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om historiebruk och historieanvändning.
Pedagogisk genomgång (5:24 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om vad som är grejen med nazismens historiesyn, historiebruk och lite annat.
Avsnitt (25 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia om privatpersonen Adolf Hitler ur ett källkritiskt persoektiv. Hitlers öppenhjärtiga bordssamtal är en tveksam källtext, menar svensk historiker...
Avsnitt (20 min) i radioprogrammet Vetandets värld om Bibelns uppkomst. Det finns människor som menar att bibeltexterna är guds ord. Samtidigt finns forskning som undersöker under vilka historiska förutsättningar texterna skrevs. Slutsatsen blir då en helt annan...
Avsnitt (20 min) i radioprogrammet Vetandets värld om filterbubblor. Tippade de sociala medierna över opinionen till Donald Trumps fördel i valkampanjens slutspurt? Var det Facebook som avgjorde valet? Vetandets värld dyker ner i filterbubblornas värld...
Avsnitt (20 min) i radioprogrammet Vetandets värld. Vem var egentligen den historiske Jesus? Bibelforskarna Cecilia Wassén från teologiska institutionen i Uppsala och Tobias Hägerland från Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet har via de tidigaste källorna om Jesus försökt förstå vem Jesus var som historisk person. Vad säger evangelierna om man tolkar de historievetenskapligt...
Kort genomgång (7:49 min) av SO-läraren Andreas Krenz som berättar om analytiskt tänkande inom historia. Här används orsaker och följder till första världskriget som exempel.
Presentation (20:43 min) där historieläraren Björn Westerström berättar om Historiebruk och historiekultur. Vissa berättelser är viktigare för oss än andra. Berättelser används i och präglas av situationen. Historiebruk tar sin utgångspunkt i samtiden - en bit av det förflutna aktiveras i ett särskilt syfte för att påverka samtiden och framtiden.
Genomgång (14:46 min) där SO-läraren "Mik Ran" ger en kort presentation om epokbegreppet och dess för- och nackdelar.
I den här genomgången (11:08 min) får du som går på högstadiet lite tips om hur du kan tänka/skriva/resonera för att höja dina so-betyg! Majen Morgan går igenom hur man beskriver komplexa samband och dessutom underbygger detta med fakta!
Genomgång (6:13 min) där SO-läraren Stefan Holmström på ett lättförståeligt sätt beskriver kunskapskravens värdeord - alltså de förmågor som betyg inom SO-ämnena bygger på.
Genomgång (5:37 min) där SO-läraren Stefan Bäcklund förklarar hur man kan tänka källkritiskt. Vilka frågor ska man ställa för att försöka avgöra om en källa är trovärdig?
Genomgång (17:46 min) av läraren Tobias Kjellström som berättar om källkritik med exempel från händelsen "skotten i Sarajevo" 1914.
Genomgång (30:04 min) där historieläraren Cecilia Düringer redogör för grunderna kring historisk källkritik. Här fokuseras på identifikation.
Genomgång (26:30 min) där SO-läraren Cecilia Düringer går igenom olika former av historiebruk. När och varför används historia?
Genomgång (23:13 min) av läraren Cecilia Düringer och en kollega som förklarar och ger exempel på vad historiesyner är - alltså olika sätt att se på historien, olika perspektiv. Vilka är historiens drivkrafter?
Genomgång (12:04 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om olika typer av historiebruk.
På Forum för levande historias webbplats kan du lyssna på del 2 (21:56 min) i podcastserien "Prata rasism". Här om interkulturell historieundervisning. Dagens historieundervisning i svenska skolor har ofta sin utgångspunkt i Sverige eller Europa. Det här ger visserligen elever en sammanhållen berättelse, men det finns också ett globalt perspektiv. Ibland är de enda möten mellan kulturer som tas upp i undervisning sådana som ledde till konflikter och krig. Det här ger en skev bild, och därför menar Maria Johansson att vi borde ha en interkulturell historieundervisning som ger andra perspektiv. Här hittar du resten av programmen i serien
Korta filmer från svenska yle.fi, som sätter in källkritiken i ett aktuellt sammanhang. Internet är fullt av skatter, men också fullt av mycket som vi inte ska lita på. Eftersom informationsflödet är så enormt är det ytterst viktigt att vara kritisk mot det vi möter...
Material i pdf-format (7 sid) från Forum för levande historia där du kan läsa om historieskrivning, historiebruk och nationalism. Anledningarna till historieanvändningen är förstås flera, men ytterst handlar det om att historia är ett kraftfullt redskap för att skapa förståelse för något som händer i nuet. Men vilken funktion fyller historien för människor i olika sammanhang? Och hur påverkas vi egentligen av den historia vi möter?