ANNONS
Tagg om källkritik
Källkritik
Källkritik är en metod för att undersöka källors karaktär och innehåll i syfte att fastställa deras användbarhet som underlag för studier eller forskning.
Här nedan hittar du material som kan relateras till källkritik.
Kategorier:
Taggar:
ANNONS
ANNONS
Lärarmaterial om Källkritik
Publicistguiden – om det journalistiska arbetet
Högstadiet, Gymnasiet
Hur skriver man en journalistisk text? Vad skiljer en faktatext från opinionsjournalistik? Hur mycket får man egentligen låna av andras texter, bilder och filmer? Det och mycket mer kan du läsa om i Publicistguiden, ett överskådligt och lätthanterligt verktyg för dig som jobbar med nyheter, medier och journalistik i din undervisning.
Möt källorna - historia i original
Högstadiet, Gymnasiet
"Möt källorna" är Riksarkivets digitala läromedel för skolan. Här finns unika källor till den svenska historien, anpassade för högstadiet och gymnasiet.
Tidernas Skåne : Källkritik och historiebruk
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
Omfattande studiematerial med nyanserade och lärorika övningar om historisk källkritik och historiebruk.
Politisk propaganda då och nu
Högstadiet
Partiernas valaffischer försöker ofta sammanfatta det politiska budskapet i några korta slagord. Har valaffischernas propaganda alltid sett likadan ut?
Motioner med visioner - historiska samhällsproblem
Högstadiet, Gymnasiet
Stockholm styrs sedan 1971 av kommunfullmäktige. Mellan 1861 och 1971 hette det stadsfullmäktige. Där sitter folkvalda politiker som bestämmer över utvecklingen i kommunen. När de vill förändra någonting skriver de motioner - texter med förslag på hur förändringen ska gå till.
Källkritik med Axel von Fersen
Högstadiet, Gymnasiet
Axel von Fersen var en av Sveriges mäktigaste och mest berömda personer i början av 1800-talet. Men det spreds ett rykte att han hade förgiftat kronprinsen, och en uppretad folkmassa mördade Axel von Fersen. Historien om mordet har berättats många gånger, men gick det verkligen till så? Hur vet vi det vi vet egentligen?
Sápmi i skolan: åk 7-9
Högstadiet
Här hittar du lektionsunderlag som riktar sig till dig som pedagog på högstadiet som behöver stöd eller tips på lektioner om samer.
Analysera historisk källa om politisk aktör
Högstadiet, Gymnasiet
Rösträttskvinnor som bedriver propaganda, socialister som busvisslar på kungen, och ateister som fängslas för att ha förnekat guds existens. Den här lektionen ska du djupdyka i en historisk källa som berättar om en människa som stridit för sina rättigheter, eller som sökt påverka hela samhället i demokratisk riktning.
Olika röster - Demonstration för rösträtt 1902
Högstadiet, Gymnasiet
Våren 1902 hölls flera demonstrationer för allmän rösträtt i Stockholm. Ibland blev det bråkigt och våldsamt, och polisen fick ingripa. Här har vi en händelse som beskrivs i flera olika källor. Källorna ger delvis olika bild av vad som hänt och varför. Vad stämmer egentligen - vilken källa ska vi tro på? Går det att säga att någon har rätt och någon har fel?
Historiebruk på gator och torg
Högstadiet, Gymnasiet
Våra gator och torg är öppna för alla. De fungerar som stadens skyltfönster ungefär. Deras namn är valda med omsorg. Så varför heter de som de gör, tror du?
Artiklar om Källkritik
S
Vad är en nyhet och hur fungerar rapporteringen av nyheter?
2017-03-10
Vad är en nyhet och vilka faktorer påverkar urvalet? Massmedieforskare säger att medierna framförallt koncentrerar sig på personer, dramatiska händelseförlopp och konfrontationer mellan olika parter. I den här artikeln kan du läsa om allt detta...
M
Folkvandringarna som de brukar skildras
2016-10-08
I den här texten kan du läsa om folkvandringstidens mest kända folk såsom hunnerna, västgoterna (visigoterna) och vandalerna. Artikeln innehåller också material som kan användas som en källkritisk övning...
S
Sydafrikas historia, del 2: Kvinnlig kampvilja och boerromantik
2014-09-14
I en svensk sekelskiftestidning kan vi läsa att Stockholm fick besök av två boerkvinnor. De berättade att kvinnorna var starka pådrivare i kampen mot britterna och det budskap de hade till sina ännu kämpande män, bröder och fäder var blott ett och samma: håll ut till det yttersta...
S
Sydafrika, boerna och urbefolkningen betraktat ur ett socialdarwinistiskt perspektiv
2014-09-14
Rudolf Kjellén (1864-1922), professor i statskunskap i Göteborg och senare Uppsala, var en av den svenska nationalismens förgrundsgestalter i början av 1900-talet. Den unge Kjellén hade länge fascinerats av Afrikas vita infödingar, som han kallade boerna. Vad gäller det svarta Sydafrika däremot var Kjellén mindre imponerad...
M
Källorna till kunskap om kolonialväldena
2014-03-24
Det är kolonisatörerna som berättar koloniernas och imperiernas historia. Det är de som skriver rapporterna och breven. Det är i kolonialmakternas centra som arkiven finns. Det är nästan alltid västerlänningar som skriver reseskildringar och romaner om livet i fjärran kolonier...
S
1800-talet och nationalismen i Sverige, del 1: Göticismen, skandinavismen och historieromantiken
2014-02-26
1809 var ett avgörande år i Sveriges historia. Ute i Europa rasade napoleonkrigen. Kriget och revolutionerna hade omformat Europas karta ordentligt. Revolutionens ideal och Napoleons krig och ockupationer, samt franska revolutionens ideal om frihet, jämlikhet och broderskap hade skapat ett klimat av nationalism...
S
Bilden av Karl XII förr och idag
2014-02-11
I svensk historia är det framförallt Karl XII som står för den svenska krigsäran. Hjältedyrkan och offret för nationen är viktiga inslag i historieskrivningen kring honom. En mer eller mindre utpräglad Karl XII-dyrkan fanns under 1800-talet och faktiskt ända fram till andra världskrigets slut...
M
Gustav Vasas äventyr i Dalarna
2014-02-10
Vid tiden för Gustav Eriksson Vasas äventyr i Dalarna behärskades Sverige av unionskungen Kristian II:s styrkor. Gustav hade beslutat sig för att söka stöd i Dalarna för motstånd mot det danska väldet. Under resan i Dalarna jagades han av den danska kungens anhängare och var flera gånger nära att falla i deras händer...
S
Källkritisk granskning av Gustav Vasas äventyr i Dalarna
2014-02-08
En resa i Gustav Vasas fotspår, eller skidspår, från hans s.k. äventyr i Dalarna 1520-1521 blir också en resa i fantasin. Uppviglingsresan varade bara ett par månader men gav upphov till ett otal, mer eller mindre fantasifulla, skildringar av den blivande riksgrundarens äventyr...
Podcast om Källkritik
M
Historiesyn - olika perspektiv på historia
2016-11-30
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.
M
Historiebruk
2016-09-07
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad historiebruk är och ger en rad exempel på historiebruk (både i nutid och dåtid).
M
Historiska epoker och den europeiska epokindelningen
2016-02-10
Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Epoker som nämns är flodkulturerna, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid. De förklarar varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut och jämför med tidsindelningar i Kina.
Länkar om Källkritik
Sortera efter:
M
Mediekompass är ett hjälpmedel för lärare som vill använda tidningar i undervisningen. Bakom Mediekompass står TU - Medier i Sverige som värnar om ett öppet och demokratiskt samhälle.
Kategorier:
Taggar:
M
Stockholmskällan innehåller mer än 30 000 bilder, kartor, dokument samt mängder med faktatexter som främst handlar om vanligt folks historia under 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Här finns också massor med skolanpassade övningar i bl.a. källkritik. Syftet är att materialet på sajten ska kunna användas i historia- och svenskundervisning, men även i andra samhällsorienterande eller estetiska ämnen. Stockholmskällan drivs av Stockholms stad.
Kategorier:
Taggar:
M
6:06
Nyhetsvärdering och massmediernas roll i samhället
Genomgång (6:06 min) där du kan lära dig en del om nyhetsvärdering och massmediernas roll i samhället. Hur ska man värdera det som skrivs och visas? Vad är skillnaden mellan Public service och kommersiell media?
Kategorier:
Taggar:
M
6:08
Vad är historiebruk?
Genomgång (6:08 min) om vad historiebruk är och olika typer av historiebruk.
S
9:35
Källkritik i historia, del 1: Vad säger styrdokumenten?
Genomgång (9:35 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som ger en introduktion till källkritik inom historia (som historisk metod). För att lättare förstå begreppet granskas styrdokumenten - ämnesplanen för kurserna i historia (framförallt historia 1a1 och historia 1b). Vad säger t.ex. kunskapskraven? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld.
S
14:56
Källkritik i historia, del 2: Varför källkritik?
Genomgång (14:56 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som ger förklarar varför källkritik är viktigt. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld.
S
10:26
Källkritik i historia, del 3: Olika typer av källor
Genomgång (10:26 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som berättar om olika typer av källor. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld.
S
11:13
Källkritik i historia, del 4: De källkritiska kriterierna
Genomgång (11:13 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som berättar om de källkritiska kriterierna (OTÄT: Oberoende, Tendens, Äkthet och Tid). Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld.
S
17:11
Historiebruk - en introduktion
Genomgång (17:11 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som ger en introduktion till begreppet historiebruk. För att lättare förstå begreppet granskas styrdokumenten - ämnesplanen för kurserna i historia. Vad säger t.ex. kunskapskraven? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.En lite längre introduktion till begreppet historiebruk.
S
15:05
Historiemedvetande - en introduktion
Genomgång (15:05 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som ger en introduktion till begreppet historiemedvetande. För att lättare förstå begreppet granskas styrdokumenten - ämnesplanen för kurserna i historia. Vad säger t.ex. kunskapskraven? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.
Kategorier:
Taggar:
S
10:23
Historiesyn, del 4: Mentalitetshistoria - vad människor tänkt, tyckt och trott genom historien
Genomgång (10:23 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar begreppet mentalitetshistoria som handlar om vad människor tänkt, tyckt och trott genom historien. Mentalitetshistoria är ytterligare ett sätt att se på historien. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.
Kategorier:
Taggar:
S
4:40
Historiesyn, del 3b: Idealistiskt perspektiv vs matrialistiskt perspektiv - exemplet amerikanska inbördeskriget
Genomgång (4:40 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar vad ett idealistiskt perspektiv respektive materialistiskt perspektiv (materialism) är med utgångspunkt i exemplet amerikanska inbördeskriget. Vad är skillnaden mellan dessa olika sätt att se på historien? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.
Kategorier:
Taggar:
S
9:49
Historiesyn, del 3a: Idealistiskt perspektiv vs matrialistiskt perspektiv - idéer eller ekonomi som historiens drivkrafter
Genomgång (9:49 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar vad ett idealistiskt perspektiv respektive materialistiskt perspektiv (materialism) är. Vad är skillnaden mellan dessa olika sätt att se på historien? Går det att förena dessa synsätt? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.
Kategorier:
Taggar:
S
6:04
Historiesyn, del 2: Aktörsperspektiv vs strukturperspektiv - aktörer och strukturer som historiens drivkrafter
Genomgång (6:04 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar vad ett aktörsperspektiv respektive strukturperspektiv är. Vad är skillnaden mellan dessa olika sätt att se på historien? Går det att förena dessa synsätt? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.
M
3:08
Analysera historia: Periodisering och epoker, del 1
Genomgång (3:08 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som resonerar kring periodisering av historien. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.
Kategorier:
Taggar:
M
4:53
Analysera historia: Periodisering och epoker, del 2
Genomgång (4:53 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som fortsätter resonera kring periodisering av historien, här med exempel utifrån den epokindelning han själv använder. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.
Kategorier:
Taggar:
S
15:20
Analysera historia: Förändring och kontinuitet
Genomgång (15:20 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar relationen mellan "förändring och kontinuitet" när du arbetar med historia. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.
M
2:12
Analysera historia: Orsaker och följder, del 1
Genomgång (2:12 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar en mall (om orsak och verkan) som bör användas när du arbetar med historia. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.
M
7:54
Analysera historia: Orsaker och följder, del 2 - exemplet första världskriget
Genomgång (7:54 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar en mall (om orsak och verkan) som bör användas när du arbetar med historia. Här ges ett exempel på hur mallen kan användas där Andreas analyserar första världskriget utifrån modellen. Filmen ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.
Kategorier:
Taggar:
S
6:18
Historiesyn, del 1: Olika perspektiv på historia
Genomgång (6:18 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar vad historiesyn är. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.
S
10:32
Historieprocessen - en arbetsmodell inom historia
Genomgång (10:32 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar vad analytiskt tänkande inom historia handlar om - alltså hur man jobbar med historia. Hur utför man ett vetenskapligt arbete inom historia (redogöra, analysera och värdera). Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar Historia 1a1, Historia 1b, Historia 2a och Historia 2b.
M
Avsnitt på Stockholmskällans webbplats där du bl.a. hittar källmaterial om fackföreningar och arbetsrätt på 1800-talet. Vad krävs för att vi ska ha demokrati? Att vi får träffa vem vi vill och bilda föreningar. Till exempel föreningar som arbetar för att förändra samhället, som politiska partier och fackförbund...
Kategorier:
Taggar:
M
Avsnitt på Stockholmskällans webbplats som behandlar rättssäkerhet i Sverige sett ur ett historiskt perspektiv. Här finns bland annat massor av historiska dokument kring temat som passar utmärkt som övningar kring primärkällor och källkritik i skolan. Vad krävs för att vi ska ha demokrati? I en demokrati får majoriteten bestämma. Men minoriteten måste också skyddas. Den som är svag eller utsatt, nedröstad eller bortröstad, som har begått ett brott eller blivit utsatt för ett, ska behandlas väl och inte riskera att råka illa ut...
Kategorier:
Taggar:
S
9:19
Historiska källor
Genomgång (9:19 min) av SO-läraren Mikael Bruér som går igenom hur man tolkar historiska källor. Här berättas om vad en källa är, historisk forskning, tolkning av källor samt historikerns uppgift.
M
På SO-läraren Mikael Bruérs webbplats hittar du en kortfattad faktasida om historia och källkritik. Här precenteras bl.a. källkritikens kriterier.
Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...
ANNONS
Ämneskategorier
Historieteori
Om historieämnets vetenskapliga och källkritiska bakgrund och de metoder som används för att framställa och betrakta...
Media och samhället
Här hittar du fakta om mediernas utveckling och massmedias roll i dagens informationssamhälle.
Media och påverkan
Om hur vi påverkas av reklam och medierna som idag upptar en stor del av våra liv.
Mediernas uppbyggnad och funktion
Under uppbyggnad...
Nyhetsvärdering
Under uppbyggnad...
Historiebruk
Under uppbyggnad...
Historiesyn
Om olika sätt att tolka historien. Tolkningen bestäms av vilka "glasögon" som används i den historiska analysen. Det...
Källkritisk metod
Under uppbyggnad...
Historisk analys och begrepp
Under uppbyggnad...
ANNONS
Relaterade taggar
Kommunikation och information
Här hittar du material med anknytning till spridande av information genom historien fram tills idag...
Propaganda
Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...
Censur och yttrandefrihet
Censur innebär motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, som till exempel...
Historiskt källmaterial
I de historiska arkiven finns spåren kvar efter människorna som fanns här före oss. Genom att ta...