Tagg om källkritik

Källkritik

M

Källkritik är en metod för att undersöka källors karaktär och innehåll i syfte att fastställa deras användbarhet som underlag för studier eller forskning.

För att kunna tolka källorna används en rad olika kriterier. Dessa används inte för att att avgöra om källan är bra eller dålig utan snarare för att veta hur källorna kan användas.

För att avgöra det behöver man först veta om källan är en kvarleva eller berättande källa.

  • En kvarleva (en rest, lämning) är en källa som genom att finnas till berättar något. Det kan till exempel vara en byggnad, ett protokoll eller ett fotografi. Ett slags direkt bevis på att något hänt.
  • En berättande källa är en källa som på något sätt berättar om en händelse, oavsett om det är ett brev, en tidningsartikel eller ett en muntlig källa. De berättande källorna kan i sin tur delas upp primära källor och sekundära källor (primär = ursprunglig/först. sekundär = underordnad/andra hands). De primära källorna är ursprungliga och kommer direkt från någon som upplevt det som skildras. Det kan t.ex. vara ett ögonvittne, en dagbok eller liknande. Sekundära källor är överförda, dvs andrahandskällor som någon annans sammanfattning av en primärkälla eller att man sammanfogat flera olika primärkällor till en text.

ANNONS

ANNONS

Källkritiska kriterier

För tolkningen används ofta följande källkritiska kriterier:

  • Äkthetskriteriet. Är källan äkta?
  • Samtidskriteriet. Ju närmare en källa befunnit sig en händelse i tid, desto mer trovärdig är den. Avstånd i tid och rum gör källan mindre säker. Vi glömmer eller minns det som passar oss och minnet är en sämre källa ju mer tid som passerar.
  • Tendenskriteriet. Kan den som skapat källan ha något att vinna på dess innehåll? Skulle den som skapat källan ha någon anledning att stå för osanningar eller överdrifter?
  • Beroendekriteriet. Har källan tillkommit på egen hand eller är den beroende av andra källor? Kan upphovsmannen påverkats av tidigare källor?
  • Relevanskriteriet. Är källan relevant för den fråga som ställs? Källan blir relevant först när den kan besvara, eller avfärda, en fråga.

Ur ett källkritiskt hänseende är det alltså viktigt med urvalet, dvs vad man väljer för källor om man t.ex. ska skriva en uppsats, utföra ett arbete, skapa sig en oberoende syn eller ta ett beslut och ge svar på en frågeställning. Detta gäller inte minst när man väljer källor på internet.

    ANNONS

    Varför behövs källkritik på internet?

    • Informationen på internet är ofta flyktig och temporär (den byts ofta ut och existerar ibland en kortare period).
    • Det är lätt att ändra information publicerad på internet.
    • Vem som helst kan i princip publicera vad som helst (detta gäller såklart inte strikt kontrollerade webbplatser).
    • Det existerar en begränsning i kontrollen av material publicerat på internet, vilket förstärker vikten av att finna författarens och redaktörens namn (som ansvarar för publiceringen).
    • Internet har gjort det enkelt för många grupper som tidigare bara nådde ut lokalt med sin information att sprida den ut i världen.
    • Det är relativt enkelt att utge sig för att vara seriös genom att t.ex. göra en snygg webbplats.
    • Internet är ett snabbt medium vilket sällan ger dig tid att reflektera.
    • Det är lätt att sprida desinformation.
    • I den enorma informationsmängden som du möter på internet är det svårt att plocka ut vad som är sant och relevant.

    Checklista för källkritik på internet:

    • Vem står bakom webbplatsen? Finns det en ansvarig utgivare? Är det någon du litar på?
    • Vilket är syftet med webbplatsen?
    • Vilken är målgruppen?
    • Är informationen skriven av en sakkunnig (expert)? Är innehållet komplicerat eller lätt att förstå? Är texterna välskrivna?
    • Står det när webbsidorna på webbplatsen är publicerade och senast uppdaterade?
    • Kan du få informationen från andra ställen om webbplatsen? Finns det andra seriösa webbplatser som länkar till den sajt du undersöker?


    Litteratur och referenser:
    Louise Berglund & Agneta Ney, Historikerns hantverk: om historieskrivning, teori och metod, 1. uppl., Studentlitteratur, 2015
    Torsten Thurén, Källkritik, Liber, 2005
    Internetstiftelsen, Källkritik på internet: https://internetstiftelsen.se/guide/kallkritik-pa-internet/ [2020-09-10]

     

    Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare

    Webbplats: gothiafortbildning.se

    Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.

    SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.

     

    Här nedan hittar du material som kan relateras till källkritik.

    Uppdaterad: 10 september 2020
    Publicerad:
    14 mars 2011

    ANNONS

    ANNONS

    Lärarmaterial om Källkritik

    Tidernas Skåne : Källkritik och historiebruk

    av: Regionmuseet Kristianstad
    Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

    Omfattande studiematerial med nyanserade och lärorika övningar om historisk källkritik och historiebruk.

    + Läs mer

    Publicistguiden – om det journalistiska arbetet

    av: Mediekompass
    Högstadiet, Gymnasiet

    Hur skriver man en journalistisk text? Vad skiljer en faktatext från opinionsjournalistik? Hur mycket får man egentligen låna av andras texter, bilder och filmer? Det och mycket mer kan du läsa om i Publicistguiden, ett överskådligt och lätthanterligt verktyg för dig som jobbar med nyheter, medier och journalistik i din undervisning.

    + Läs mer

    Möt källorna - historia i original

    av: Riksarkivet
    Högstadiet, Gymnasiet

    "Möt källorna" är Riksarkivets digitala läromedel för skolan. Här finns unika källor till den svenska historien, anpassade för högstadiet och gymnasiet.

    + Läs mer

    Artiklar om Källkritik

    Sponsrad

    Så skapar du en intresseväckande och utvecklande SO-undervisning

    av: Teknologisk institut
    2020-03-31

    I en tid med komplexa samhällsfrågor om exempelvis hållbarhet och migration blir det allt viktigare med källkritik och förståelse för historien och hur den används. Som lärare inom SO-ämnena har du ett stort ansvar för att eleverna får rätt verktyg med sig ut i samhället och på arbetsmarknaden. Det ställs även stora krav på dig att lyckas med lektionsplaneringen och få tiden att räcka till...

    + Läs mer

    M

    Sveriges enande som ett rike var en långdragen process

    av: Gunnar Åselius
    2020-01-08

    När enades Sverige som ett rike och vem var Sveriges första regent? Frågeställningen känns säkert igen, men finns det egentligen något konkret svar? Historieprofessor Gunnar Åselius reder ut frågan.

    + Läs mer

    M

    Mediernas makt och ansvar

    av: Jonas Ahlberg och Robert de Vries
    2019-02-19

    Via massmedia får vi mycket viktig information. Det är därför viktigt att medierna rapporterar sådant som är sant och välgrundat. Medias ansvar är att ge människor en så sann och objektiv uppfattning om vår omvärld som möjligt...

    + Läs mer

    S

    Vad är en nyhet och hur fungerar rapporteringen av nyheter?

    av: Jonas Ahlberg och Robert de Vries
    2017-03-10

    Vad är en nyhet och vilka faktorer påverkar urvalet? Massmedieforskare säger att medierna framförallt koncentrerar sig på personer, dramatiska händelseförlopp och konfrontationer mellan olika parter. I den här artikeln kan du läsa om allt detta...

    + Läs mer

    M

    Folkvandringarna som de brukar skildras

    av: Hans Thorbjörnsson
    2016-10-08

    I den här texten kan du läsa om folkvandringstidens mest kända folk såsom hunnerna, västgoterna (visigoterna) och vandalerna. Artikeln innehåller också material som kan användas som en källkritisk övning...

    + Läs mer

    Podcast om Källkritik

    SO-rummet podcast icon
    M

    Historiesyn - olika perspektiv på historia

    av: Julia, Kristoffer och Mattias
    2016-11-30

    Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.

    + Läs mer

    SO-rummet podcast icon
    M

    Historiebruk

    av: Julia, Kristoffer och Mattias
    2016-09-07

    Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad historiebruk är och ger en rad exempel på historiebruk (både i nutid och dåtid).

    + Läs mer

    SO-rummet podcast icon
    M

    Historiska epoker och den europeiska epokindelningen

    av: Julia, Kristoffer och Mattias
    2016-02-10

    Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Epoker som nämns är flodkulturerna, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid. De förklarar varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut och jämför med tidsindelningar i Kina.

    + Läs mer

    Länkar om Källkritik

    ANNONS

    ANNONS

    Loading content ...
    Loading content ...
    Loading content ...

    ANNONS

    ANNONS

    ANNONS