Tagg om källkritik

Källkritik

Källkritik är en metod för att undersöka källors karaktär och innehåll i syfte att fastställa deras användbarhet som underlag för studier eller forskning.

Här nedan hittar du material som kan relateras till källkritik.

Uppdaterad: 
24 april 2017
Publicerad: 
14 mars 2011

Annons

Lärarmaterial om Källkritik

av:
Regionmuseet Kristianstad
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
Omfattande studiematerial med nyanserade och lärorika övningar om historisk källkritik och historiebruk.
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet
Partiernas valaffischer försöker ofta sammanfatta det politiska budskapet i några korta slagord. Har valaffischernas propaganda alltid sett likadan ut?
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Stockholm styrs sedan 1971 av kommunfullmäktige. Mellan 1861 och 1971 hette det stadsfullmäktige. Där sitter folkvalda politiker som bestämmer över utvecklingen i kommunen. När de vill förändra någonting skriver de motioner - texter med förslag på hur förändringen ska gå till.
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Axel von Fersen var en av Sveriges mäktigaste och mest berömda personer i början av 1800-talet. Men det spreds ett rykte att han hade förgiftat kronprinsen, och en uppretad folkmassa mördade Axel von Fersen. Historien om mordet har berättats många gånger, men gick det verkligen till så? Hur vet vi det vi vet egentligen?
av:
Samiskt informationscentrum
Målgrupp:
Högstadiet
Här hittar du lektionsunderlag som riktar sig till dig som pedagog på högstadiet som behöver stöd eller tips på lektioner om samer.
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Rösträttskvinnor som bedriver propaganda, socialister som busvisslar på kungen, och ateister som fängslas för att ha förnekat guds existens. Den här lektionen ska du djupdyka i en historisk källa som berättar om en människa som stridit för sina rättigheter, eller som sökt påverka hela samhället i demokratisk riktning.
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Våren 1902 hölls flera demonstrationer för allmän rösträtt i Stockholm. Ibland blev det bråkigt och våldsamt, och polisen fick ingripa. Här har vi en händelse som beskrivs i flera olika källor. Källorna ger delvis olika bild av vad som hänt och varför. Vad stämmer egentligen - vilken källa ska vi tro på? Går det att säga att någon har rätt och någon har fel?
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Våra gator och torg är öppna för alla. De fungerar som stadens skyltfönster ungefär. Deras namn är valda med omsorg. Så varför heter de som de gör, tror du?
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Kartan visar hur staden har sett ut i olika tider - eller hur människor har velat att den ska se ut. Res tillbaka i tiden och se hur Stockholm har förändrats sedan 1600-talet genom att jämföra olika kartor med varandra.
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Varför införde Sverige allmän och lika rösträtt för kvinnor och män 1918-1919? Vad ser vi för olika anledningar? Och vilka faktorer var viktigast?
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Lyssna på podden Prata rasism! I programserien möter journalisten Amanda Glans fem forskare som alla har olika vetenskapliga perspektiv på rasism.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
I det här interaktiva klassrumsmaterialet får dina elever öva förmågorna källkritik och historiebruk. Förmågor som är viktiga för att kunna hantera information, åsikter och värderingar av olika slag som finns i en demokrati.
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
Här hittar du alla Stockholmskällans lektionsförslag som tränar eleverna i källkritisk analys.
av:
Riksarkivet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
"Möt källorna" är Riksarkivets digitala läromedel för skolan. Här finns unika källor till den svenska historien, anpassade för högstadiet och gymnasiet.
av:
Film- & TV-branschens Samarbetskommitté
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Ett skolmaterial för högstadiet och gymnasiet om upphovsrätten och om möjligheten att leva på sitt skapande.

Sidor

Artiklar om Källkritik

S
Jonas Ahlberg och Robert de Vries
2017-03-10
Vad är en nyhet och vilka faktorer påverkar urvalet? Massmedieforskare säger att medierna framförallt koncentrerar sig på personer, dramatiska händelseförlopp och konfrontationer mellan olika...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-10-08
I den här texten kan du läsa om folkvandringstidens mest kända folk såsom hunnerna, västgoterna (visigoterna) och vandalerna. Artikeln innehåller också material som kan användas som en...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-14
I en svensk sekelskiftestidning kan vi läsa att Stockholm fick besök av två boerkvinnor. De berättade att kvinnorna var starka pådrivare i kampen mot britterna och det budskap de hade till sina...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-14
Rudolf Kjellén (1864-1922), professor i statskunskap i Göteborg och senare Uppsala, var en av den svenska nationalismens förgrundsgestalter i början av 1900-talet. Den unge Kjellén hade länge...
M
Hans Thorbjörnsson
2014-03-24
Det är kolonisatörerna som berättar koloniernas och imperiernas historia. Det är de som skriver rapporterna och breven. Det är i kolonialmakternas centra som arkiven finns. Det är nästan alltid...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-26
1809 var ett avgörande år i Sveriges historia. Ute i Europa rasade napoleonkrigen. Kriget och revolutionerna hade omformat Europas karta ordentligt. Revolutionens ideal och Napoleons krig och...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-11
I svensk historia är det framförallt Karl XII som står för den svenska krigsäran. Hjältedyrkan och offret för nationen är viktiga inslag i historieskrivningen kring honom. En mer eller mindre...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-10
Vid tiden för Gustav Eriksson Vasas äventyr i Dalarna behärskades Sverige av unionskungen Kristian II:s styrkor. Gustav hade beslutat sig för att söka stöd i Dalarna för motstånd mot det danska...
S
Torbjörn Nilsson
2014-02-08
En resa i Gustav Vasas fotspår, eller skidspår, från hans s.k. äventyr i Dalarna 1520-1521 blir också en resa i fantasin. Uppviglingsresan varade bara ett par månader men gav upphov till ett...

Podcast om Källkritik

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-30

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-09-07

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad historiebruk är och ger en rad exempel på historiebruk (både i nutid och dåtid).

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-02-10

Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Epoker som nämns är flodkulturerna, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid. De förklarar varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut och jämför med tidsindelningar i Kina.

SO-rummet podcast icon
L
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-02-03

En av de viktigaste sakerna en historiker måste kunna är källkritik. Julia, Kristoffer och Julia reder ut de källkritiska kriterierna - äkthet, obereoende, samtidighet och tendens.

Länkar om Källkritik

Sortera efter:
          

Stockholmskällan innehåller mer än 30 000 bilder, kartor, dokument samt mängder med faktatexter som främst handlar om vanligt folks historia under 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Här finns också massor med skolanpassade övningar i bl.a. källkritik. Syftet är att materialet på sajten ska kunna användas i historia- och svenskundervisning, men även i andra samhällsorienterande eller estetiska ämnen. Stockholmskällan drivs av Stockholms stad.

Spara som favorit
          

Läsarfråga i tidningen Populär Historia där Stefan Arvidsson, professor i religionshistoria, svara på frågan om man kan, och i så fall när, använda Bibeln som historisk källa.

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit
          

Genomgång (6:06 min) där du kan lära dig en del om nyhetsvärdering och massmediernas roll i samhället. Hur ska man värdera det som skrivs och visas? Vad är skillnaden mellan Public service och kommersiell media?

Spara som favorit
          

Genomgång (6:08 min) om vad historiebruk är och olika typer av historiebruk.

Spara som favorit
          

Genomgång (9:35 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som ger en introduktion till källkritik inom historia (som historisk metod). För att lättare förstå begreppet granskas styrdokumenten - ämnesplanen för kurserna i historia (framförallt historia 1a1 och historia 1b). Vad säger t.ex. kunskapskraven? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld.

Spara som favorit
          

Genomgång (14:56 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som ger förklarar varför källkritik är viktigt. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:26 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som berättar om olika typer av källor. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld.

Spara som favorit
          

Genomgång (11:13 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som berättar om de källkritiska kriterierna (OTÄT: Oberoende, Tendens, Äkthet och Tid). Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld.

Spara som favorit
          

Genomgång (17:11 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som ger en introduktion till begreppet historiebruk. För att lättare förstå begreppet granskas styrdokumenten - ämnesplanen för kurserna i historia. Vad säger t.ex. kunskapskraven? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.En lite längre introduktion till begreppet historiebruk.

Spara som favorit
          

Genomgång (15:05 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som ger en introduktion till begreppet historiemedvetande. För att lättare förstå begreppet granskas styrdokumenten - ämnesplanen för kurserna i historia. Vad säger t.ex. kunskapskraven? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:23 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar begreppet mentalitetshistoria som handlar om vad människor tänkt, tyckt och trott genom historien. Mentalitetshistoria är ytterligare ett sätt att se på historien. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Genomgång (4:40 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar vad ett idealistiskt perspektiv respektive materialistiskt perspektiv (materialism) är med utgångspunkt i exemplet amerikanska inbördeskriget. Vad är skillnaden mellan dessa olika sätt att se på historien? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Genomgång (9:49 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar vad ett idealistiskt perspektiv respektive materialistiskt perspektiv (materialism) är. Vad är skillnaden mellan dessa olika sätt att se på historien? Går det att förena dessa synsätt? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:04 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar vad ett aktörsperspektiv respektive strukturperspektiv är. Vad är skillnaden mellan dessa olika sätt att se på historien? Går det att förena dessa synsätt? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Genomgång (3:08 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som resonerar kring periodisering av historien. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Genomgång (4:53 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som fortsätter resonera kring periodisering av historien, här med exempel utifrån den epokindelning han själv använder. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Genomgång (15:20 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar relationen mellan "förändring och kontinuitet" när du arbetar med historia. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Genomgång (2:12 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar en mall (om orsak och verkan) som bör användas när du arbetar med historia. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Genomgång (7:54 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar en mall (om orsak och verkan) som bör användas när du arbetar med historia. Här ges ett exempel på hur mallen kan användas där Andreas analyserar första världskriget utifrån modellen. Filmen ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:18 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar vad historiesyn är. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit

Sidor