Tagg om källkritik

Källkritik

Källkritik är en metod för att undersöka källors karaktär och innehåll i syfte att fastställa deras användbarhet som underlag för studier eller forskning.

Här nedan hittar du material som kan relateras till källkritik.

Uppdaterad: 
24 april 2017
Publicerad: 
14 mars 2011

Annons

Lärarmaterial om Källkritik

av:
Samiskt informationscentrum
Målgrupp:
Högstadiet
Här hittar du lektionsunderlag som riktar sig till dig som pedagog på högstadiet som behöver stöd eller tips på lektioner om samer.
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Rösträttskvinnor som bedriver propaganda, socialister som busvisslar på kungen, och ateister som fängslas för att ha förnekat guds existens. Den här lektionen ska du djupdyka i en historisk källa som berättar om en människa som stridit för sina rättigheter, eller som sökt påverka hela samhället i demokratisk riktning.
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Våren 1902 hölls flera demonstrationer för allmän rösträtt i Stockholm. Ibland blev det bråkigt och våldsamt, och polisen fick ingripa. Här har vi en händelse som beskrivs i flera olika källor. Källorna ger delvis olika bild av vad som hänt och varför. Vad stämmer egentligen - vilken källa ska vi tro på? Går det att säga att någon har rätt och någon har fel?
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Våra gator och torg är öppna för alla. De fungerar som stadens skyltfönster ungefär. Deras namn är valda med omsorg. Så varför heter de som de gör, tror du?
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Kartan visar hur staden har sett ut i olika tider - eller hur människor har velat att den ska se ut. Res tillbaka i tiden och se hur Stockholm har förändrats sedan 1600-talet genom att jämföra olika kartor med varandra.
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Varför införde Sverige allmän och lika rösträtt för kvinnor och män 1918-1919? Vad ser vi för olika anledningar? Och vilka faktorer var viktigast?
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Lyssna på podden Prata rasism! I programserien möter journalisten Amanda Glans fem forskare som alla har olika vetenskapliga perspektiv på rasism.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
I det här interaktiva klassrumsmaterialet får dina elever öva förmågorna källkritik och historiebruk. Förmågor som är viktiga för att kunna hantera information, åsikter och värderingar av olika slag som finns i en demokrati.
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
Här hittar du alla Stockholmskällans lektionsförslag som tränar eleverna i källkritisk analys.
av:
Riksarkivet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
"Möt källorna" är Riksarkivets digitala läromedel för skolan. Här finns unika källor till den svenska historien, anpassade för högstadiet och gymnasiet.
av:
Film- & TV-branschens Samarbetskommitté
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Ett skolmaterial för högstadiet och gymnasiet om upphovsrätten och om möjligheten att leva på sitt skapande.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Låt dina elever lära känna människor runt om i världen som kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter. Klassrumsövningarna tar upp frågor om civilkurage och mänskliga rättigheter och ger träning i källkritik.
av:
Samiskt informationscentrum
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Varifrån kommer våra bilder av samer? Hur påverkar media vår uppfattning om just samer?

Artiklar om Källkritik

M
Jonas Ahlberg och Robert de Vries
2017-03-10
Vad är en nyhet och vilka faktorer påverkar urvalet? Massmedieforskare säger att medierna framförallt koncentrerar sig på personer, dramatiska händelseförlopp och konfrontationer mellan olika...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-10-08
I den här texten kan du läsa om folkvandringstidens mest kända folk såsom hunnerna, västgoterna (visigoterna) och vandalerna. Artikeln innehåller också material som kan användas som en...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-14
I en svensk sekelskiftestidning kan vi läsa att Stockholm fick besök av två boerkvinnor. De berättade att kvinnorna var starka pådrivare i kampen mot britterna och det budskap de hade till sina...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-14
Rudolf Kjellén (1864-1922), professor i statskunskap i Göteborg och senare Uppsala, var en av den svenska nationalismens förgrundsgestalter i början av 1900-talet. Den unge Kjellén hade länge...
M
Hans Thorbjörnsson
2014-03-24
Det är kolonisatörerna som berättar koloniernas och imperiernas historia. Det är de som skriver rapporterna och breven. Det är i kolonialmakternas centra som arkiven finns. Det är nästan alltid...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-26
1809 var ett avgörande år i Sveriges historia. Ute i Europa rasade napoleonkrigen. Kriget och revolutionerna hade omformat Europas karta ordentligt. Revolutionens ideal och Napoleons krig och...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-11
I svensk historia är det framförallt Karl XII som står för den svenska krigsäran. Hjältedyrkan och offret för nationen är viktiga inslag i historieskrivningen kring honom. En mer eller mindre...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-10
Vid tiden för Gustav Eriksson Vasas äventyr i Dalarna behärskades Sverige av unionskungen Kristian II:s styrkor. Gustav hade beslutat sig för att söka stöd i Dalarna för motstånd mot det danska...
S
Torbjörn Nilsson
2014-02-08
En resa i Gustav Vasas fotspår, eller skidspår, från hans s.k. äventyr i Dalarna 1520-1521 blir också en resa i fantasin. Uppviglingsresan varade bara ett par månader men gav upphov till ett...

Podcast om Källkritik

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-30

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-09-07

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad historiebruk är och ger en rad exempel på historiebruk (både i nutid och dåtid).

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-02-10

Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Epoker som nämns är flodkulturerna, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid. De förklarar varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut och jämför med tidsindelningar i Kina.

SO-rummet podcast icon
L
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-02-03

En av de viktigaste sakerna en historiker måste kunna är källkritik. Julia, Kristoffer och Julia reder ut de källkritiska kriterierna - äkthet, obereoende, samtidighet och tendens.

Länkar om Källkritik

Sortera efter:
          

Avsnitt på Stockholmskällans webbplats där du bl.a. hittar källmaterial om fackföreningar och arbetsrätt på 1800-talet. Vad krävs för att vi ska ha demokrati? Att vi får träffa vem vi vill och bilda föreningar. Till exempel föreningar som arbetar för att förändra samhället, som politiska partier och fackförbund...

Spara som favorit
          

Avsnitt på Stockholmskällans webbplats som behandlar rättssäkerhet i Sverige sett ur ett historiskt perspektiv. Här finns bland annat massor av historiska dokument kring temat som passar utmärkt som övningar kring primärkällor och källkritik i skolan. Vad krävs för att vi ska ha demokrati? I en demokrati får majoriteten bestämma. Men minoriteten måste också skyddas. Den som är svag eller utsatt, nedröstad eller bortröstad, som har begått ett brott eller blivit utsatt för ett, ska behandlas väl och inte riskera att råka illa ut...

Spara som favorit
          

Genomgång (9:19 min) av SO-läraren Mikael Bruér som går igenom hur man tolkar historiska källor. Här berättas om vad en källa är, historisk forskning, tolkning av källor samt historikerns uppgift.

Spara som favorit
          

På SO-läraren Mikael Bruérs webbplats hittar du en kortfattad faktasida om historia och källkritik. Här precenteras bl.a. källkritikens kriterier.

Spara som favorit
          

På SO-läraren Mikael Bruérs webbplats hittar du en faktasida om olika slags historiebruk. För många är historia bara det som sker i ett klassrum, men runt omkring oss finns fullt av kopplingar till historien. Allt från gatunamn till reklam och film på TV Historia används i många olika sammanhang i många olika syften. När vi studerar hur och varför historia används kallas det för historiebruk. Historia är alltså långt mer än det vi pratar om i klassrummet eller vad som står  i en historiebok...

Spara som favorit
          

Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Peter Aronsson. Här diskuteras bland annat begreppen historiekultur, historiebruk och historiemedvetande.

Spara som favorit
          

I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser och så vidare om skatter. Sedan mitten av 1500-talet har vi en rik dokumentation av olika skatter som inbetalats till staten. Dessa användes framförallt till kungens underhåll och de krig som landet deltog i. Fogdar placerades ute i landet för att administrera och driva in skatterna. Dessa arkiv berättar folkets historia, du får insikt i våra förfäders ekonomi, hälsa, tillgångar och vanor, t.ex. alkohol- och tobaksbruk. Från att skatterna under 1500-talet i huvudsak gällde jord och säd uppstod nya behov och efterhand tillkom en mängd olika skatter till bl.a. kommun och landsting.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Spara som favorit
          

I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser, brevsamlingar och så vidare om emigrationen. Från 1830-talet fram till 1930-talet emigrerade ca 1,3 miljoner svenskar, främst till norra Amerika. Det förekom även emigration till Sydamerika, andra europeiska länder och Australien. Här finner du digitaliserade arkiv och databaser som kan användas för att följa de personer som har emigrerat till annat land. Materialet omfattar den legala emigrationen, dvs personer som begärt flyttningsbetyg i samband med emigreringen.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (6:25 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om historiebruk och historieanvändning.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (5:24 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om vad som är grejen med nazismens historiesyn, historiebruk och lite annat.

Spara som favorit
          

Avsnitt (25 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia om privatpersonen Adolf Hitler ur ett källkritiskt persoektiv. Hitlers monologer i arméhögkvarteren åren 1941-1944 har påståtts vara en av mycket få källor till den private Hitlers innersta tankar och åsikter. De så kallade bordssamtalen har använts som ett centralt källmaterial i snart sagt varje biografi över Hitler, men nu menar historikern Mikael Nilsson att vi måste omvärdera källan och börja betrakta den som tvivelaktig.

– Skapelsemyten kring bordssamtalen berättar om att Hitlers monologer stenograferades i all hemlighet, varför Hitler också skulle ha tillåt sig att vara ärligare och mer öppen. Men detta stämmer inte, och dessutom har materialet redigerats i efterhand, varför vi inte kan påstå att bordssamtalen verkligen motsvarar vad Hitler verkligen har sagt och menat.

Spara som favorit
          

Avsnitt (20 min) i radioprogrammet Vetandets värld om Bibelns uppkomst. Det finns människor som menar att bibeltexterna är guds ord. Samtidigt finns forskning som undersöker under vilka historiska förutsättningar texterna skrevs. Slutsatsen blir då en helt annan...

Spara som favorit
          

Avsnitt (20 min) i radioprogrammet Vetandets värld om filterbubblor. Tippade de sociala medierna över opinionen till Donald Trumps fördel i valkampanjens slutspurt? Var det Facebook som avgjorde valet? Vetandets värld dyker ner i filterbubblornas värld...

Spara som favorit
          

Avsnitt (20 min) i radioprogrammet Vetandets värld. Vem var egentligen den historiske Jesus? Bibelforskarna Cecilia Wassén från teologiska institutionen i Uppsala och Tobias Hägerland från Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet har via de tidigaste källorna om Jesus försökt förstå vem Jesus var som historisk person. Vad säger evangelierna om man tolkar de historievetenskapligt...

Spara som favorit
          

Kort genomgång (7:54 min) av SO-läraren Andreas Krenz som berättar om analytiskt tänkande inom historia. Här används orsaker och följder till första världskriget som exempel.

Spara som favorit
          

Presentation (20:43 min) där historieläraren Björn Westerström berättar om Historiebruk och historiekultur. Vissa berättelser är viktigare för oss än andra. Berättelser används i och präglas av situationen. Historiebruk tar sin utgångspunkt i samtiden - en bit av det förflutna aktiveras i ett särskilt syfte för att påverka samtiden och framtiden.

Spara som favorit
          

Genomgång (14:46 min) där SO-läraren "Mik Ran" ger en kort presentation om epokbegreppet och dess för- och nackdelar.

Spara som favorit
          

I den här genomgången (11:08 min) får du som går på högstadiet lite tips om hur du kan tänka/skriva/resonera för att höja dina so-betyg! Majen Morgan går igenom hur man beskriver komplexa samband och dessutom underbygger detta med fakta!

Spara som favorit
          

Genomgång (6:13 min) där SO-läraren Stefan Holmström på ett lättförståeligt sätt beskriver kunskapskravens värdeord - alltså de förmågor som betyg inom SO-ämnena bygger på.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:37 min) där SO-läraren Stefan Bäcklund förklarar hur man kan tänka källkritiskt. Vilka frågor ska man ställa för att försöka avgöra om en källa är trovärdig?

Spara som favorit

Sidor