Källkritik
Källkritik är en metod för att undersöka källors karaktär och innehåll i syfte att fastställa deras användbarhet som underlag för studier eller forskning.
Här nedan hittar du material som kan relateras till källkritik.
Annons
Lärarmaterial om Källkritik
Artiklar om Källkritik
Podcast om Källkritik
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad historiebruk är och ger en rad exempel på historiebruk (både i nutid och dåtid).
Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Epoker som nämns är flodkulturerna, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid. De förklarar varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut och jämför med tidsindelningar i Kina.
En av de viktigaste sakerna en historiker måste kunna är källkritik. Julia, Kristoffer och Julia reder ut de källkritiska kriterierna - äkthet, obereoende, samtidighet och tendens.
Länkar om Källkritik
Genomgång (6:06 min) där du kan lära dig en del om nyhetsvärdering och massmediernas roll i samhället. Hur ska man värdera det som skrivs och visas? Vad är skillnaden mellan Public service och kommersiell media?
Genomgång (6:08 min) om vad historiebruk är och olika typer av historiebruk.
Genomgång (11:13 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som berättar om de källkritiska kriterierna (OTÄT: Oberoende, Tendens, Äkthet och Tid). Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld.
Genomgång (10:26 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som berättar om olika typer av källor. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld.
Genomgång (14:56 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som ger förklarar varför källkritik är viktigt. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld.
Genomgång (9:35 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som ger en introduktion till källkritik inom historia (som historisk metod). För att lättare förstå begreppet granskas styrdokumenten - ämnesplanen för kurserna i historia (framförallt historia 1a1 och historia 1b). Vad säger t.ex. kunskapskraven? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld.
Genomgång (17:11 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som ger en introduktion till begreppet historiebruk. För att lättare förstå begreppet granskas styrdokumenten - ämnesplanen för kurserna i historia. Vad säger t.ex. kunskapskraven? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.En lite längre introduktion till begreppet historiebruk.
Genomgång (15:05 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som ger en introduktion till begreppet historiemedvetande. För att lättare förstå begreppet granskas styrdokumenten - ämnesplanen för kurserna i historia. Vad säger t.ex. kunskapskraven? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.
Genomgång (10:23 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar begreppet mentalitetshistoria som handlar om vad människor tänkt, tyckt och trott genom historien. Mentalitetshistoria är ytterligare ett sätt att se på historien. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.
Genomgång (4:40 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar vad ett idealistiskt perspektiv respektive materialistiskt perspektiv (materialism) är med utgångspunkt i exemplet amerikanska inbördeskriget. Vad är skillnaden mellan dessa olika sätt att se på historien? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.
Genomgång (9:49 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar vad ett idealistiskt perspektiv respektive materialistiskt perspektiv (materialism) är. Vad är skillnaden mellan dessa olika sätt att se på historien? Går det att förena dessa synsätt? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.
Genomgång (6:04 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar vad ett aktörsperspektiv respektive strukturperspektiv är. Vad är skillnaden mellan dessa olika sätt att se på historien? Går det att förena dessa synsätt? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.
Genomgång (4:53 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som fortsätter resonera kring periodisering av historien, här med exempel utifrån den epokindelning han själv använder. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.
Genomgång (3:08 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som resonerar kring periodisering av historien. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.
Genomgång (15:20 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar relationen mellan "förändring och kontinuitet" när du arbetar med historia. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.
Genomgång (7:54 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar en mall (om orsak och verkan) som bör användas när du arbetar med historia. Här ges ett exempel på hur mallen kan användas där Andreas analyserar första världskriget utifrån modellen. Filmen ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.
Genomgång (2:12 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar en mall (om orsak och verkan) som bör användas när du arbetar med historia. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.
Genomgång (6:18 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar vad historiesyn är. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.
Genomgång (10:32 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar vad analytiskt tänkande inom historia handlar om - alltså hur man jobbar med historia. Hur utför man ett vetenskapligt arbete inom historia (redogöra, analysera och värdera). Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar Historia 1a1, Historia 1b, Historia 2a och Historia 2b.
Avsnitt på Stockholmskällans webbplats där du bl.a. hittar källmaterial om fackföreningar och arbetsrätt på 1800-talet. Vad krävs för att vi ska ha demokrati? Att vi får träffa vem vi vill och bilda föreningar. Till exempel föreningar som arbetar för att förändra samhället, som politiska partier och fackförbund...