Johann Gutenberg och konsten att trycka böcker

En bok med 200 sidor kan innehålla omkring 75 000 ord. Tänk dig vilket arbete det skulle vara att skriva av den för hand, och då skulle du ändå bara ha ett exemplar till. Med en modern tryckpress kan tusentals exemplar av en bok tryckas på några timmar. Idag, när vi översköljs av böcker och tidningar, tänker vi sällan på hur dyra och svåråtkomliga böcker var innan konsten att trycka böcker uppfanns. Boktryckarkonsten har utnämnts till den viktigaste uppfinningen under andra årtusendet e.Kr och dess uppfinnare Johann Gutenberg till en de största uppfinnarna genom tiderna.
M

Johann Gutenberg är mannen bakom metoden att trycka böcker i stor skala. Betydelsen av hans uppfinning kan knappast överskattas.

Tryckkonstens historia i korthet

Tryckkonsten som sådan uppfanns långt före tryckpressen. På 200-talet e.Kr kunde romarna skära ut bokstäver i en träplatta, så att de stod upphöjda. Sedan färgades bokstäverna in och pressades för hand mot ett ark papyrus eller pergament.

På 500-talet skars bilder ut på samma sätt. På 1400-talet publicerades böcker som framställts genom att hela sidor skurits ut i trä och sedan färgats in. Ett berömt exemplet är "fattigbibeln" från 1471 som visar 40 avbildningar av händelser ur Bibeln.

Men metoden att skära ut hela boksidor i trä hade sina risker. Det var ett enormt arbete, och gjorde hantverkaren ett litet fel, måste i värsta fall hela sidan skäras om.

ANNONS

ANNONS

Data och fakta

Ca 1394-1399: Johann Gutenberg föds i Mainz. Eftersom fadern arbetar i myntverk, lär sig sonen guldsmedsyrket.

1439: Gutenberg arbetar länge på boktryckarkonstens uppfinning. Han uppfinner gjutformar till bokstäver, tryckfärg och använder tryckpressar.

1448: I Mainz satsar advokaten Fust pengar på Gutenbergs uppfinning.

1455: Fust stämmer Gutenberg, eftersom han inte fått utlovad ränta på sina pengar. Gutenberg måste lämna över sin utrustning.

1456: Fust ger tillsammans med Peter Schöffer ut Gutenbergs bibel, Europas första tryckta bok.

1468: Gutenberg dör efter att de sista åren levt på en liten pension, utfattig och nästan blind.

Kineserna tryckte sådana blockböcker på 860-talet f.Kr. Men 1041 e.Kr hade också den kinesiske uppfinnaren Phi Sheng kommit på idén att göra lösa tecken av lera. Tecknen utformades när leran var fuktig och när den stelnat sattes tecknen tillsammans i rätt ordning, färgades in och trycktes mot papper.

Men de lösa typerna, som sådana tecken kallas, blev inte någon stor succé. En anledning var att den kinesiska skriften består av en väldig mängd tecken. Det krävs i princip ett tecken för varje ord, och därför blev förrådet av färdiga tecken ohanterligt stort.

I Korea uppfanns under senare delen av 1400-talet ett system med lösa metalltyper. Metoden användes för officiella skrifter, som skulle vara korrekta in i minsta detalj. Men koreanerna hade svårt att få tryckare att utföra jobbet. Enligt lagen skulle tryckarna straffas med 30 piskrapp, om trycket var felaktigt - för ljust eller för mörkt. Kontrollörer och sättare fick samma straff för varje fel i ett kapitel. Koreanska skrifter från denna tid har därför ett välförtjänt rykte för kvalitet och noggrannhet.

Rättegångsprotokoll berättar

I Europa gjordes samma uppfinning av Johann Gutenberg (ca 1394-1468) i Tyskland, och han räknas som den som skapat konsten att trycka böcker i stor upplaga.

Gutenberg föddes någon gång mellan 1394 och 1399 i Mainz. Hans far arbetade i ärkebiskopens myntverk, och Johann Gutenberg fick därigenom lära sig guldsmedsyrket. Guldsmederna använde också en sorts tryckkonst när de stämplade mynt och medaljer.

Mycket litet är känt om Gutenberg. Hans historia får berättas med hjälp av de rättegångsprotokoll som upptecknats under de många tvister han var inblandad i - tvister som ofta rörde hans uppfinning.

Det första rättegångsprotokollet där Gutenberg dyker upp är dock av ett annat slag. Här åtalas han för brutet äktenskapslöfte. Kvinnan som stämt Gutenberg förlorade målet, men trots detta blev rättegången en dyr affär för honom. Under rättegången kallade han en skomakare som vittnade mot honom för "en stackars varelse som lever ett liv i lögn och bedrägeri". För sitt utbrott fick Gutenberg böta 15 rhengulden.

Rad av uppfinningar

Det är okänt när Gutenberg började arbeta på sin uppfinning, men det står klart att han hade en lång rad svårigheter framför sig.

Ett problem var att få de olika bokstäverna att bilda en plan yta, som tryckfärgen kunde fördelas över. Om några bokstäver stack upp ovanför de andra skulle ju enbart de pressas mot papperet och ge avtryck.

För att få alla bokstäver lika höga uppfann Gutenberg en gjutform. Det var en fyrkantig låda som var öppen i båda ändar. Den ena änden stängdes till genom att en mall, en matris i form av en metallbit med ett hål sattes in. Sedan ställdes lådan på högkant, och smält metall hälldes in i matrisen. När metallen svalnade hade en bokstav gjutits i matrisen. Genom att göra matriser för alla bokstäver och tecken kunde Gutenberg framställa alla alfabetets tecken.

ANNONS

ANNONS

Det var ett precisionsarbete att få alla bokstäverna lika höga, och mallarna måste tillverkas med all den skicklighet en guldsmed ägde. Han måste också finna en legering, en blandning av metaller som var lämplig att arbeta med. Legeringen måste vara lätt att smälta, svalna snabbt och vara hård nog att motstå pressens tryck. Gutenberg valde en blandning av bly, antimon och tenn, som har använts in i våra dagar.

Gutenbergs problem var inte slut med detta. Han måste också uppfinna ett sätt att hålla samman alla de olika bokstäverna och ett sätt att pressa dem hårt mot den yta där trycket skulle fastna.

Sedan behövdes en tryckfärg som fastnade på metalltyperna. Det bläck som skrivare använde dög inte här. Gutenberg kom på att använda  samma teknik som de flamländska målare som blandade färg med linolja.

Varken kineser eller européer hade hittills använt pressar för tryckning. Gutenberg började använda en press av den typ som brukades för att framställa olivolja eller vin.

Det är inte underligt att Gutenberg behövde många år sig att fundera ut alla dessa ting och sedan tillverka dem.

Papperet var det enda han inte behövde tillverka – det hade långt tidigare uppfunnits av kineserna.

Gutenberg ville inte visa sin uppfinning innan alla delar var fullkomliga. Hans mål var att de böcker han tryckte skulle hålla lika hög kvalitet som de handskrivna.

I de protokoll från olika rättegångar som kantar Gutenbergs liv går det att följa hur han kämpat både för att behålla sitt livsverk och samtidigt hålla det hemligt.

Fonter
På 1400- och 1500-talen var intresset stort för proportionernas skönhet, och detta visade sig också på det typografiska området. Här har versalen (den stora bokstaven) K konstruerats i system med rektanglar och cirklar där människokroppens proportioner använts. Vi ser också de vackra versalerna N och O – typsnitten från denna tid har varit förebilder under århundraden.

Strid med kompanjoner

Gutenberg jagade ständigt pengar för att utveckla sin uppfinning. Men han vägrade hela tiden att avslöja vad det var eller sälja den innan den var färdig.

Regelbundet drogs Gutenberg inför domstol av folk som satsat pengar på hans idéer, men inte fått något tillbaka. Lika regelbundet beordrade Gutenberg sina medhjälpare att plocka isär alla anordningar, så att ingen skulle kunna se vad han höll på med.

Johann Gutenberg omkring 1440.

År 1448 kom Gutenberg till staden Mainz - som alltid på jakt efter pengar. Den rike advokaten Johann Fust satsade. Men när fem år gått och Fust inte fått den utlovade räntan på sin investering, stämde han Gutenberg år 1455. Fust krävde sina pengar tillbaka plus ränta och fri tillgång till Gutenbergs hemlighet.

Gutenbergs vanliga trick att plocka isär sina anordningar fungerade inte den här gången. Hans tidigare förman Peter Schöffer hade gått över till fiendesidan genom att gifta sig med Fusts dotter. Schöffer kände till Gutenbergs hemligheter och vittnade mot honom i rättegången.

Fust vann målet, och Gutenberg dömdes att betala 2026 gulden och att lämna över sin utrustning. Detta innebar även de färdiggjutna bokstäverna och sidor till den bibel Gutenberg länge arbetat med.

Gutenberg hade väntat sig att Bibeln skulle göra honom rik. Att skriva en bibel för hand kunde ta flera år och det fanns alltid en risk att de handskrivna exemplaren hade olika småfel som gjorde att de skilde sig åt. Gutenbergs tryckta biblar skulle alla vara likadana. Det var viktigt för kyrkan att Guds ord inte skiljde sig åt.

Nu blev det istället Fust och Schöffer som drog nytta av Gutenbergs långa arbete.

ANNONS

ANNONS

Den 42-radiga Bibeln

1456 gav Fust och Schöffer ut Gutenbergs 42-radiga bibel. På varje sida finns två spalter text med 42 rader i varje. Det är den första tryckta boken i Europas historia. Den saknade kolofon, alltså den text som berättar vem som äger rättigheterna till boken, var och när den är tryckt och vem som tryckt den (i dagens bruk motsvaras den ofta av informationen på titelsidans baksida).

Gutenbergsbibeln betraktas som en av de vackraste böcker som tryckts i Europa. Fust och Schöffer lät sedan trycka två andra böcker med andra stilar - även dessa troligen konstruerade av Gutenberg.

Gutenbergs senare öden är okända. Utfattig och nästan blind ska han ha utverkat en pension av greve Adolf av Nassau, som först plundrat Mainz och sedan utropat sig till ärkebiskop i staden. Pensionen innefattade en viss mängd säd och vin per år samt "nobla kläder".

Tryckerikonsten, sådan som Gutenberg utvecklade den, var näst intill fulländad, och hans arbete skulle inte överträffas förrän på 1800-talet.

Gutenbergs-bibel
Bild: Kevin Eng
1400-talets bestseller var Bibeln. Gutenbergs bibel är ett tryck av den första översättningen av Bibeln till latin.

Det tryckta ordet sprids

Gutenbergs uppfinning räknas som en av historiens största. Uppfinningen gjorde ett snabbt segertåg. År 1480 fanns det tryckpressar i 111 städer i Europa och år 1500 i 240. Innan Gutenbergs uppfinning började användas fanns det ungefär 30 000 böcker i Europa. Femtio år senare hade antalet stigit till omkring tio miljoner.

Tryckpressarna gjorde att det blev allt viktigare att lära sig att läsa, tidigare hade det ju inte funnits så mycket att studera.

Tryckkonsten togs omedelbart i propagandans tjänst. Både kyrka och stat utnyttjade den nya uppfinningen för att sprida sina egna åsikter. Men även motståndare till exempelvis påven kunde snabbt trycka upp flygblad som hånade den katolska kyrkan.

ANNONS

Motmedlet blev censur. Kyrkan och staten ville naturligtvis inte låta vem som helst sprida sina idéer med hjälp av tryckpressen. Censur hade funnits tidigare men nu fick censorerna alltmer att göra. Skrifter som bedömdes farliga för den rådande ordningen beslagtogs, och upphovsmännen kunde i värsta fall avrättas. År 1599 införde Vatikanen en lista "index" över alla böcker som ansågs farliga för den katolska tron. Detta världens första officiella censurorgan avskaffades 1966.

Tryckkonsten skapade dock inte genast böcker för allmänheten. I de första tryckpressarna skedde tryckningen för hand, och papper var en bristvara. Men allt fler tryck - speciellt flygblad - nådde ut till allmänheten.

Tryckpressarna gjorde att det blev allt viktigare att lära sig att läsa, tidigare hade det ju inte funnits så mycket att studera. Med tryckpressarnas hjälp spreds också nya uppfinningar och vetenskapliga upptäckter snabbare över världen än någonsin tidigare.

Böckerna blev också billigare. Att skriva av en bibel för hand kunde ta över ett år. Böcker ansågs då så värdefulla att de ofta kedjades fast för att inte bli stulna.

1997 utsåg den amerikanska tidskriften Time-Life Gutenbergs uppfinning som den mest betydelsefulla under andra årtusendet efter Kristus.

1999 rankade en amerikansk tv-kanal Gutenberg som den inflytelserikaste personen under samma årtusende.

Tryckkonsten gjorde det skrivna ordet till allmän egendom och förändrade världen för alltid.

"Blyet har förändrat världen mer än guld", skrev den tyska fysikern Georg Friedrich Lichtenberg på 1700-talet.

LÄS MER: Boktryckarkonsten

LÄS MER: Uppfinningar och teknisk utveckling under senmedeltiden

LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

LÄS MER: Lätta fakta om papprets historia

ANNONS

Visste du att:

  • Gutenberg har fått ge namn till Project Gutenberg som har målet att tillgängliggöra alla böcker utan upphovsrätt eller utgången upphovsrätt till allmänheten via internet.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Var och när föddes Gutenberg?
     
  2. Konsten att trycka med lösa typer var känd tidigt i Kina. Men varför blev metoden inte den succé man kunnat vänta?
     
  3. Varför är det opraktiskt att skära ut varje sida som ska tryckas för hand?
     
  4. Nämn några av de problem Gutenberg ställdes inför, när han skulle konstruera sin tryckpress och sina tryckeriredskap.
     
  5. En enda sak slapp Gutenberg att tänka ut och tillverka - vilken?
     
  6. Gutenberg var mycket hemlighetsfull. Hur lyckades han dölja vad han höll på med för sina missnöjda kompanjoner?
     
  7. Vilken är Europas första tryckta bok, och vilket år utkom den?
     
  8. Vad hade kyrka och stat för nytta av den nya uppfinningen?
     
  9. Varför var kyrkan och staten samtidigt misstänksamma mot tryckerikonsten?

Diskutera:

  1. Vad tror du om det tryckta ordets framtid? Kommer det att tryckas böcker och tidningar om hundra år? Motivera ditt svar.

 

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
 

Senast uppdaterad: 26 september 2020
Publicerad: 17 augusti 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

M

Fet-Mats - gruvdrängen som blev turistattraktion

I december 1719 gjorde några arbetare i Falu koppargruva en obehaglig upptäckt 150 meter nere under...

M

Galileo Galilei - mekanikens och astronomins banbrytare

När listorna på tidernas största forskare ska göras upp brukar italienaren Galileo Galilei (1564-...

M

Carl von Linné - hur naturen systematiserades

Du och alla andra levande människor tillhör arten Homo sapiens. Den som 1758 gav vår art det namnet...

L

Lätta fakta om papprets historia

Pappret uppfanns i Kina omkring 100 e.Kr och spreds under 600-talet till Japan och under 700-talet...

ANNONS

Ämneskategorier

Medeltida vetenskap, teknik och kommunikationer

Vetenskaplig och teknisk utveckling och om att resa på medeltiden (500-1500).

Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild

Renässansen och de stora upptäcktsresorna som förändrade världen och gav upphov till en ny tidsepok.

Reformationen

Reformationen (1500-talet) var en tid då kyrkans makt minskade och många länder blev protestantiska.

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.

Mediernas uppbyggnad och funktion

Om vad media är, vilka uppgifter media har samt om vilka olika typer av media det finns i dagens samhälle.

Relaterade taggar

Boktryckarkonsten

Den moderna tekniken att trycka böcker uppfanns i Europa av Johann Gutenberg vid mitten av 1400-...

SO-rummet tag typ

Kommunikation och information

Här hittar du material med anknytning till spridande av information genom historien fram tills idag...

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Se dig omkring ett ögonblick! Allt du ser omkring dig är resultatet av uppfinningar och...

SO-rummet tag typ

Uppfinningar

Människan har uppfunnit nya grejer i alla tider. Vissa historiker anser t.o.m. att det framförallt...

Tidningens historia

Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...

Censur och yttrandefrihet

Censur innebär motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, som till exempel...

Propaganda

Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...