© 2026 SO-rummet.se
Efter att kyrkan hade blivit en statskyrka (se reformationen) var prästerna underordnade kungen. Prästerna fungerade därför som en länk och språkrör mellan folket och staten.
Kyrkan med prästerna som språkrör kan liknas vid "dåtidens internet". De spred nyheter och statlig propaganda till allmogen (det ofrälse folket på landsbygden) samtidigt som de kunde föra vidare klagomål från folket till staten.
Kyrkans inflytande handlade inte bara om att sprida information. Prästerna lärde också ut hur människor skulle leva och vad de skulle tro på. Religionen användes för att förklara samhällets ordning: folket skulle lyda kungen, barnen sina föräldrar och tjänstefolket sin husbonde (mannen som bestämde i hushållet). Att lyda de styrande framställdes därför också som en skyldighet inför Gud.
För att kontrollera människors kunskaper höll prästerna förhör om den kristna tron. Mycket av det som alla förväntades kunna fanns i katekesen, en kort lärobok i kristendom. Kyrkans krav bidrog till att fler lärde sig läsa långt innan det fanns skolor för alla barn. Undervisningen skedde ofta i hemmen. Prästernas nära kontakt med hushållen gjorde det samtidigt lättare för staten att hålla reda på befolkningen.
Prästerna hjälpte också till med utskrivningen av soldater. De skulle bokföra alla människor i socknen.
På 1600-talet användes kyrkböckerna bland annat till att hålla reda på hur många unga män det fanns och vilka som skulle kunna bli soldater.
Prästens anteckningar kan avslöja din släkts historiaNär prästerna skrev ner uppgifter om socknens invånare skapade de samtidigt spår som finns kvar flera hundra år senare. I kyrkböckerna antecknades bland annat vilka som föddes, gifte sig och dog. År 1686 kom en kyrkolag med gemensamma regler för kyrkobokföringen i hela landet. Prästerna antecknade också människors kristendomskunskaper. I de böcker som kom att kallas husförhörslängder samlades efterhand allt fler uppgifter om hushållen. Där kunde både familjemedlemmar och gårdens pigor och drängar finnas med. Idag använder släktforskare dessa böcker för att följa människor bakåt i tiden. Genom en persons födelsenotis går det ofta att hitta föräldrarnas namn och sedan leta vidare efter tidigare generationer. Böcker som en gång användes för kyrkans kontroll hjälper oss på så sätt att lära känna vanliga människor som levde för länge sedan. |
Kyrkans kontroll var statens redskap för att få undersåtarna att godta överhetens påbud (befallningar) om skatter och utskrivningar av soldater. Från predikstolar som nu fick en central placering i kyrkorummet predikade och förklarade prästerna Guds ord likaväl som myndigheternas bestämmelser. Kyrkan blev under 1600-talet alltmer ortodox (renlärig) och intolerant. Under den karolinska tiden vid seklets slut likställdes enväldet med Guds vilja. Hustavlans föreställningsvärld i Luthers lilla katekes betonade olika gruppers bestämda uppgifter och lydnad inför överhetens representanter: kung, präst och husbonde.
Med husförhören kontrollerades allmogens kunskap om Guds ord och förmåga att läsa den Bibeln. Kyrkans ansträngningar medförde att läskonsten omkring år 1700 åtminstone hjälpligt behärskades av en majoritet av befolkningen. Påbuden och predikningarna behöver emellertid inte innebära att allmogen rättade sig efter de styrandes alla bud. Senare forskning har ifrågasatt den äldre bilden av en helt lojal och undergiven befolkning.
Ett resultat av kyrkans kontroll var i alla fall dess folkbokföring vars huvudsakliga funktion för staten var att driva in skatter och mobilisera folk till flottan och armén.
S LÄS MER: Hustavlan
S LÄS MER: 1600-talet, renlärighetens epok: Katolsk motreformation och evangelisk konfessionalism
S LÄS MER: Karolinska enväldet
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Jakob Christensson (red), Stormaktstiden – Signums svenska kulturhistoria 3, Signum, 2000
Göran Behre m.fl., Sveriges historia 1521-1809, Almqvist & Wiksell, 1996
Stellan Dahlgren (red.), Makt och vardag – hur man styrde, levde och tänkte under svensk stormaktstid, Atlantis, 1993
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.) och fördjupningen är skriven av Torbjörn Nilsson, professor i historia
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här hittar du material som kan relateras till kyrkans kontroll under stormaktstiden.
© 2026 SO-rummet.se
Lästid 16 minuter
"Den som bedriver hor med någon mans hustru, den ska döden dö, både horkarlen och horkonan, därför att han med sin nästas hustru hor bedrivit har." Så formulerades lagen om äktenskapsbrott i 1600-talets Sverige. Formuleringen var hämtad från Gamla testamentets tredje Mosebok. Och det var den lag som gällde i Sverige från år 1608. Lagtextens obarmhärtiga "ska döden dö" var inte tomma ord. Runtom i Sverige dömde härads- och rådstugurätter (nuvarande tingsrätter) under 1600-talet ut dödsstraff för brott som bestod i att en person fattat tycke till någon som redan var gift – och att detta lett till en sexuell förbindelse. Bara i Småland och på Öland dömdes åren 1635-1644 628 personer till döden för sexuella brott...
Lästid 4 minuter
I det kristna Europa var 1600-talet renlärighetens epok. Det gäller både för den katolska och den protestantiska kyrkan. Reformationen ledde till att den västliga kristna kyrkan splittrades. För individens del innebar den en frigörelse från religiösa auktoriteter. Politiskt innebar den i de flesta europeiska länder en upplösning av det medeltida sakrala samhället. Utvecklingen efter reformationen präglades av en strävan mot religiös och politisk enhet. För furstarna, som ofta var både statens och kyrkans överhuvud, var det av primärt intresse att återställa enheten i respektive land. Motiven var därför både religiösa och politiska...
Artikel i tidningen Släkthistoria där du kan läsa om husförhören som infördes successivt i Sverige efter reformationen. Fram till 1800-talets slut var det kyrkans och statens sätt att hålla reda på svenskarna. Idag är protokollen av dessa möten, husförhörslängderna, främst till glädje för släktforskarna...
Avsnitt (19:55 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om Sveriges stormaktstid. Stormaktstiden är en dramatisk period i Sveriges historia och pågår i över 100 år (1611-1718) - från att Gustav II Adolf får en krona på sitt huvud, och blir kung, tills Karl XII får en kula i sitt huvud, och dör. Varför kallas perioden stormaktstiden? Vad hände egentligen under den här tiden? Varför hette så många kungar Karl? Och, hur såg livet ut för vanligt folk i Sverige, när landet var som störst?
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Artikel där du kan läsa om prästernas viktiga roll som nyhetsspridare förr i tiden. "I grevens tid" är en finländsk webbsida som fokuserar på Finlands och Sveriges gemensamma historia. Webbplatsen ingår i ett finländskt webbprojekt med anknytning till Åbo Akademi med mål att stärka de gemensamma banden mellan Finland och Sverige.
Artikel där du kan läsa om de förändringar som reformationen förde med sig för folket under 1500- och 1600-talet. Här berättas dels om religionens ökade betydelse för att kontrollera medborgarna, och dels om de nya lagarnas betydelse. "I grevens tid" är en finländsk webbsida där du kan läsa om Finlands och Sveriges gemensamma historia.
På Skatteverkets webbsida hittar du artiklar som behandlar den svenska folkbokföringens historia från 1600-talet till 1900-talet.
Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa...
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....
Absolutism är ett annat ord för kungligt envälde. Det var vanligt i flera europeiska länder under...
Propaganda är budskap som medvetet sprids för att påverka många människors åsikter, känslor eller...
Censur innebär att någon, ofta staten, granskar och stoppar sådant som människor vill säga, skriva...
Hustavlan var ett avslutande avsnitt i Luthers lilla katekes som uttryckte treståndsläran, en...
Svensk byråkrati är omkring 400 år gammal. Den började växa fram under första delen av 1600-talet,...