Tagg om kyrkans kontroll under stormaktstiden
M

Kyrkans kontroll under stormaktstiden

Efter att kyrkan hade blivit en statskyrka (se reformationen) var prästerna underordnade kungen. Prästerna fungerade därför som en länk och språkrör mellan folket och staten.

Kyrkan med prästerna som språkrör kan liknas vid "dåtidens internet". De spred nyheter och statlig propaganda till allmogen (det ofrälse folket) samtidigt som de kunde föra vidare klagomål från folket till staten.

ANNONS

ANNONS

Prästerna hjälpte också till med utskrivningen av soldater. De skulle bokföra alla människor i socknen. På 1600-talet användes kyrkböckerna bland annat till att hålla reda på hur många unga män det fanns och vilka som skulle kunna bli soldater.

S Fördjupning

Kyrkans kontroll var centralmaktens (statens) redskap för att få undersåtarna att godta överhetens påbud (befallningar) om skatter och utskrivningar av soldater. Från predikstolar som nu fick en central placering i kyrkorummet förkunnade (predikade) och förklarade prästerna Guds ord likaväl som myndigheternas förordningar (bestämmelser). Kyrkan blev under 1600-talet alltmer ortodox och intolerant. Under den karolinska tiden vid seklets slut likställdes enväldet med Guds vilja. Hustavlans föreställningsvärld i Luthers lilla katekes betonade olika gruppers bestämda uppgifter och lydnad inför överhetens representanter: kung, präst och husbonde (ägaren till fastigheten familj och andra bodde i).

Med husförhören kontrollerades allmogens kunskap om Guds ord och förmåga att läsa den Heliga skrift (Bibeln). Kyrkans ansträngningar medförde att läskonsten (att lära ut skrivkonsten var inte syftet) omkring år 1700 åtminstone hjälpligt behärskades av en majoritet av befolkningen. Påbuden och predikningarna behöver emellertid inte innebära att allmogen rättade sig efter de styrandes alla bud. Senare forskning har ifrågasatt den äldre bilden av en helt lojal och undergiven befolkning.
Ett resultat av kyrkans kontroll var i alla fall dess folkbokföring vars huvudsakliga funktion för staten var att driva in skatter och mobilisera folk till flottan och armén.

LÄS MER: Hustavlan

LÄS MER: Karolinska enväldet

Text: Robert de Vries (red.) och fördjupningen är skriven av Torbjörn Nilsson, professor i historia

Här hittar du material som kan relateras till kyrkans kontroll under stormaktstiden.

Uppdaterad:
Publicerad:
31 juli 2019

ANNONS

ANNONS

Länkar om Kyrkans kontroll under stormaktstiden

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS