Tagg om kyrkans kontroll under stormaktstiden

Kyrkans kontroll under stormaktstiden

M

Efter att kyrkan hade blivit en statskyrka (se reformationen) var prästerna underordnade kungen. Prästerna fungerade därför som en länk och språkrör mellan folket och staten.

Kyrkan med prästerna som språkrör kan liknas vid "dåtidens internet". De spred nyheter och statlig propaganda till allmogen (det ofrälse folket) samtidigt som de kunde föra vidare klagomål från folket till staten.

Prästerna hjälpte också till med utskrivningen av soldater. De skulle bokföra alla människor i socknen.

ANNONS

ANNONS

På 1600-talet användes kyrkböckerna bland annat till att hålla reda på hur många unga män det fanns och vilka som skulle kunna bli soldater.

S Fördjupning

Kyrkans kontroll var centralmaktens (statens) redskap för att få undersåtarna att godta överhetens påbud (befallningar) om skatter och utskrivningar av soldater. Från predikstolar som nu fick en central placering i kyrkorummet förkunnade (predikade) och förklarade prästerna Guds ord likaväl som myndigheternas förordningar (bestämmelser). Kyrkan blev under 1600-talet alltmer ortodox och intolerant. Under den karolinska tiden vid seklets slut likställdes enväldet med Guds vilja. Hustavlans föreställningsvärld i Luthers lilla katekes betonade olika gruppers bestämda uppgifter och lydnad inför överhetens representanter: kung, präst och husbonde (ägaren till fastigheten familj och andra bodde i).

Med husförhören kontrollerades allmogens kunskap om Guds ord och förmåga att läsa den Heliga skrift (Bibeln). Kyrkans ansträngningar medförde att läskonsten (att lära ut skrivkonsten var inte syftet) omkring år 1700 åtminstone hjälpligt behärskades av en majoritet av befolkningen. Påbuden och predikningarna behöver emellertid inte innebära att allmogen rättade sig efter de styrandes alla bud. Senare forskning har ifrågasatt den äldre bilden av en helt lojal och undergiven befolkning.
Ett resultat av kyrkans kontroll var i alla fall dess folkbokföring vars huvudsakliga funktion för staten var att driva in skatter och mobilisera folk till flottan och armén.

LÄS MER: Hustavlan

LÄS MER: 1600-talet, renlärighetens epok: Katolsk motreformation och evangelisk konfessionalism

LÄS MER: Karolinska enväldet

Text: Robert de Vries (red.) och fördjupningen är skriven av Torbjörn Nilsson, professor i historia

Här hittar du material som kan relateras till kyrkans kontroll under stormaktstiden.

Uppdaterad: 22 april 2022
Publicerad:
31 juli 2019

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Kyrkans kontroll under stormaktstiden

SO-rummet bok
L

Sexualbrott på 1600-talet

av: Peter Fowelin
2021-10-28

"Den som bedriver hor med någon mans hustru, den ska döden dö, både horkarlen och horkonan, därför att han med sin nästas hustru hor bedrivit har." Så formulerades lagen om äktenskapsbrott i 1600-talets Sverige. Formuleringen var hämtad från Gamla testamentets tredje Mosebok. Och det var den lag som gällde i Sverige från år 1608. Lagtextens obarmhärtiga "ska döden dö" var inte tomma ord. Runtom i Sverige dömde härads- och rådstugurätter (nuvarande tingsrätter) under 1600-talet ut dödsstraff för brott som bestod i att en person fattat tycke till någon som redan var gift - och att detta lett till en sexuell förbindelse. Bara i Småland och på Öland dömdes åren 1635-1644 628 personer till döden för sexuella brott...

+ Läs mer

S

1600-talet, renlärighetens epok: Katolsk motreformation och evangelisk konfessionalism

av: Åke Magnusson och Börje Andersson
2021-09-27

I det kristna Europa var 1600-talet renlärighetens epok. Det gäller både för den katolska och den protestantiska kyrkan. Reformationen ledde till att den västliga kristna kyrkan splittrades. För individens del innebar den en frigörelse från religiösa auktoriteter. Politiskt innebar den i de flesta europeiska länder en upplösning av det medeltida sakrala samhället. Utvecklingen efter reformationen präglades av en strävan mot religiös och politisk enhet. För furstarna, som ofta var både statens och kyrkans överhuvud, var det av primärt intresse att återställa enheten i respektive land. Motiven var därför både religiösa och politiska...

+ Läs mer

Länkar om Kyrkans kontroll under stormaktstiden

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS