Trots presstödet har många tidningar tvingats lägga ner de senaste decennierna. De stora tidningarna har i många fall konkurrerat ut de mindre - eller köpt ut dem. Detta har lett till en omfattande diskussion om mediernas situation i västvärlden. Är det bra eller dåligt att vi har få men starka tidningar? De flesta verkar vara överens om att det är bra under förutsättning att det finns flera medier som kan ge olika perspektiv på en händelse. En alltför stor ägarkoncentration är därmed inte bra då det innebär att flera mediaföretag lyder under samma ägare. I Sverige (2025) domineras nyhetsmedier bland annat av mediekoncernerna Bonnier, Stenbecksfären och Schibsted som kontrollerar en stor del av det svenska mediesamhället.
De stora ägarna har inte alltid intresse av nyheter som ger dem själva dåligt rykte eller motsäger något som de tycker. Därför är det viktigt att granska mediernas ansvar och den nyhetsvärdering de gör.
Public service - oberoende och tillgängligt för alla
Sveriges Radio (P1, P2, P3 och P4) och SVT (SVT 1, SVT 2 och SVT 24) kallas ofta för den statliga radion och televisionen. I själva verket ägs de av en fristående stiftelse som ska se till att allt som sänds är oberoende. Staten har alltså inte rätt att påverka innehållet i de program som sänds. Det finns dock lagar som reglerar sändningarna, bland annat radiolagen och villkoren för sändningstillstånd.
Mediernas ansvar
Via massmedia får vi mycket viktig information. Det är därför viktigt att medierna endast rapporterar sådant som är sant och välgrundat. Nyhetsmediernas ansvar är att granska och ge människor en så sann och objektiv uppfattning om vår omvärld som möjligt.
Nyhetsmedier har alltså som uppgift att förmedla nyheter till allmänheten. Men nyhetsredaktionen måste tilltala både läsarna och ägarna. Ju större attraktionsvärde man lyckas skapa för läsarna, desto fler tidningar säljs (eller besöks på internet) och desto nöjdare blir ägarna. Samma förhållande gäller på alla tidningsredaktioner, men går även att tillämpa på radio- eller tv-stationer, liksom för olika typer av webbplatser.
Dålig journalistik medför minskat förtroende för nyhetsrapporteringen
Det är en stor skillnad mellan att skapa en nyhet som bygger på en lögn och att framföra en nyhet som är dåligt underbyggd.
Osanna nyheter används ofta i propagandasyfte för att manipulera folks åsikter, som i diktaturer där det inte finns någon nyhetsgranskning.
Dåligt underbyggda nyheter kan dock vara sanna men samtidigt osakliga och vinklade. En dåligt underbyggd nyhet kan till exempel lyfta fram ett felaktigt perspektiv på bekostnad av andra mer relevanta delar av nyhetsunderlaget som medvetet eller omedvetet inte tas upp.
Det är viktigt att komma ihåg att medieägarna gynnas indirekt om deras medier får fler tittare/lyssnare/läsare och därtill får in mer pengar via reklam.
Dåligt underbyggda artiklar och sensationsreportage används idag framförallt av vissa företag inom tidningsbranschen som är beroende av att sälja lösnummer. Men detta missgynnar på sikt allmänhetens förtroende för media, då folk inte längre litar på att det som står är sant och slutar köpa tidningarna eller besöka tidningens webbplats. För att överleva måste då medierna skriva ännu mer sensationsartade artiklar för att locka till sig fler läsare. Detta leder till en ond cirkel där medierna successivt trappar upp sensationsjournalistiken samtidigt som läsarna får allt sämre förtroende för det som skrivs. Liknande exempel kan hämtas från politiken.
