Mediernas makt och ansvar

Via massmedia får vi mycket viktig information. Det är därför viktigt att medierna rapporterar sådant som är sant och välgrundat. Medias ansvar är att ge människor en så sann och objektiv uppfattning om vår omvärld som möjligt.
M

Media är en maktfaktor och de som kan påverka och styra media har därför ett stort inflytande på våra liv.

Vem styr medierna?

På 1950- och 1960-talet drabbades många tidningar av dålig ekonomi. Flera tidningar tvingades gå i konkurs och lades ner. Anledningen var ökad konkurrens med andra tidningar, radio och så småningom TV. Tidningarna blev också dyrare att producera samtidigt som annonsintäkterna blev allt viktigare - och osäkra.

Riksdagen beslutade därför att införa ett stöd till pressen. Presstödet gjorde att framförallt mindre tidningar på landsorten kunde leva vidare. Målsättningen var att det skulle finnas minst två tidningar på varje ort. Presstödet skulle alltså garantera mångfalden och göra så att folk alltid kunde få flera versioner av en nyhet.

ANNONS

Trots presstödet har många tidningar tvingats lägga ner de senaste decennierna. De stora tidningarna har i många fall konkurrerat ut de mindre - eller köpt ut dem. Detta har lett till en omfattande diskussion om mediernas situation i västvärlden. Är det bra eller dåligt att vi har få men starka tidningar? De flesta verkar vara överens om att det är bra under förutsättning att det finns flera medier som kan ge olika perspektiv på en händelse. En alltför stor ägarkoncentration är därmed inte bra då det innebär att flera mediaföretag lyder under samma ägare. I Sverige (2024) domineras nyhetsmedier bland annat av mediekoncernerna Bonnier, Stenbecksfären och Schibsted som kontrollerar en stor del av det svenska mediesamhället.

De stora ägarna har inte alltid intresse av nyheter som ger dem själva dåligt rykte eller motsäger något som de tycker. Därför är det viktigt att granska mediernas ansvar och den nyhetsvärdering de gör.

Public service - oberoende och tillgängligt för alla

Sveriges Radio (P1, P2, P3 och P4) och SVT (SVT 1, SVT 2 och SVT 24) kallas ofta för den statliga radion och televisionen. I själva verket ägs de av en fristående stiftelse som ska se till att allt som sänds är oberoende. Staten har alltså inte rätt att påverka innehållet i de program som sänds. Det finns dock lagar som reglerar sändningarna, bland annat radiolagen och villkoren för sändningstillstånd.

Mediernas ansvar

Via massmedia får vi mycket viktig information. Det är därför viktigt att medierna endast rapporterar sådant som är sant och välgrundat. Nyhetsmediernas ansvar är att granska och ge människor en så sann och objektiv uppfattning om vår omvärld som möjligt.

Nyhetsmedier har alltså som uppgift att förmedla nyheter till allmänheten. Men nyhetsredaktionen måste tilltala både läsarna och ägarna. Ju större attraktionsvärde man lyckas skapa för läsarna, desto fler tidningar säljs (eller besöks på internet) och desto nöjdare blir ägarna. Samma förhållande gäller på alla tidningsredaktioner, men går även att tillämpa på radio- eller tv-stationer, liksom för olika typer av webbplatser.

ANNONS

Dålig journalistik medför minskat förtroende för nyhetsrapporteringen

Det är en stor skillnad mellan att skapa en nyhet som bygger på en lögn och att framföra en nyhet som är dåligt underbyggd.

Osanna nyheter används ofta i propagandasyfte för att manipulera folks åsikter, som i diktaturer där det inte finns någon nyhetsgranskning.

Dåligt underbyggda nyheter kan dock vara sanna men samtidigt osakliga och vinklade. En dåligt underbyggd nyhet kan till exempel lyfta fram ett felaktigt perspektiv på bekostnad av andra mer relevanta delar av nyhetsunderlaget som medvetet eller omedvetet inte tas upp.

Det är viktigt att komma ihåg att medieägarna gynnas indirekt om deras medier får fler tittare/lyssnare/läsare och därtill får in mer pengar via reklam.

Dåligt underbyggda artiklar och sensationsreportage används idag framförallt av vissa företag inom tidningsbranschen som är beroende av att sälja lösnummer. Men detta missgynnar på sikt allmänhetens förtroende för media, då folk inte längre litar på att det som står är sant och slutar köpa tidningarna eller besöka tidningens webbplats. För att överleva måste då medierna skriva ännu mer sensationsartade artiklar för att locka till sig fler läsare. Detta leder till en ond cirkel där medierna successivt trappar upp sensationsjournalistiken samtidigt som läsarna får allt sämre förtroende för det som skrivs. Liknande exempel kan hämtas från politiken.

Politiker och media

De politiska partierna har upptäckt att en partiledare som inte gör sig så bra i media inte är någon bra ledare för partiet. En lämplig partiledare måste nämligen veta hur man når fram till folk via nyhetsmedierna. TV och de politiska partierna tjänar båda på karismatiska ledare. De syns ofta och blir kända, vilket gör att fler människor intresserar sig för dem vilket i sin tur skapar högre tittarsiffror - och fler väljarröster. Men samtidigt finns en risk för överexponering. Folk blir till slut mätta på att se en viss person i media hela tiden. Folk tröttnar också på tillrättalagda debatter och på stylade och välanpassade politiker. Konsten är därför att kunna hålla balansen och aldrig bli förutsägbar eller långtråkig. De politiska partierna har därför många gånger anställda eller inhyrda som hjälper dem med detta. Exempel på sådana personer är talskrivare, stylister, reklambyråfolk, statistiker, psykologer, journalister och mediaexperter.

ANNONS

Information vs propaganda

Massmedierna innehåller både information och propaganda. Att se skillnaden mellan dem kan vara svårt eftersom gränserna inte alltid är tydliga. Information handlar ofta om upplysning och fakta av olika slag. Men eftersom någon först gjort ett urval och bestämt vilka upplysningar eller fakta som ska finnas med, så är nästan all information partisk på ett eller annat sätt.

Även om merparten av all information presenteras för oss genom andra källor där ett urval redan gjorts, så kan en stor del av denna information ändå ses som objektiv förutsatt att kravet på opartiskhet följts.

Propaganda är å andra sidan en metod som används för att medvetet påverka oss att tycka något i en viss fråga. Propaganda används också för att stärka en viss uppfattning eller göra den mer allmänt accepterad. De som använder sig av propaganda gör det ofta i en form så att den ser ut som information. Om folk blev medvetna om att det de läste var propaganda skulle de förmodligen tröttna ganska snart.

Propaganda kan användas för att skapa en opinion, alltså en allmän åsikt. Det går att skapa debatt genom att lyfta fram viss information på ett ensidigt sätt. Så sker ofta inför riksdagsval då olika partier försöker få fram just sitt budskap.

LÄS MER: Media och påverkan

LÄS MER: Media och samhället

LÄS MER: Demokratisk påverkan och demokratiska modeller

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Trots presstödet har många tidningar tvingat lägga ner. Varför?
     
  2. Varför är det viktigt att även granska de som granskar - det vill säga att medierna också granskas?
     
  3. Vad är nyhetsmediernas viktigaste ansvar?
     
  4. Ge exempel på faktorer som leder till dålig nyhetsrapportering.
     
  5. Varför är det idag viktigt att politiker fungerar bra i media?
     
  6. Vad är den stora skillnaden mellan information och propaganda?
     

 

Litteratur:
Hans-Erik Hallin och Jörgen Hallström, Mediekunskap och mediekommunikation, Bonniers, 2003
Marie Leijon, Elisabeth Söderquist m.fl., Medieboken. Arbeta med medier, Liber, 2000
Jesper Strömbäck, Makt och medier: samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna, Studentlitteratur, 2002
Helge Østbye, Karl Knapskog m.fl., Metodbok för medievetenskap, Liber, 2004
http://www.radioochtv.se/sv/presstod/regler/ (mars 2017)
 

FÖRFATTARE

Text: Jonas Ahlberg (statsvetare) och Robert de Vries (red)

Senast uppdaterad: 22 november 2024
Publicerad: 19 februari 2019

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

S
Möte

Så fungerar en förening och dess styrelse

Föreningen består av medlemmarna som med utgångspunkt från stadgarna bestämmer vad föreningen ska...

SO-rummet bok
M
Votering i riksdagen

Sveriges riksdag - en representativ demokrati

I Sverige har vi en representativ demokrati. Det innebär att vi väljer våra representanter till...

SO-rummet bok
S
Metoo-demonstration

Dagens och morgondagens folkrörelser

Åtminstone sedan 1960-talet har man talat om ”folkrörelsernas kris”. Det råder ingen tvekan om att...

SO-rummet bok
M
Demokrati

Framtidens folkstyre

Vad kommer det att stå om vår tids demokrati i framtidens historieböcker? Det vet förstås ingen. Vi...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Sverige och EU

1994 röstade svenska folket om att gå med i Europeiska unionen. Ja-sidan vann folkomröstningen och...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Hur styrs EU?

Europeiska unionen (förkortat EU) har fyra viktiga grupper som hjälper till att fatta beslut inom...

ANNONS

Ämneskategorier

Sh

Demokratisk påverkan och demokratimodeller

Avsnittet handlar om individers och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här...

Sh

Mediernas uppbyggnad och funktion

Om vad media är, vilka uppgifter media har samt om vilka olika typer av media det finns i dagens samhälle.

Sh

Media och samhället

Mediernas utveckling i ett historiskt perspektiv och om olika former av nyhetsmedier samt public service i dagens...

Sh

Media och påverkan

Medias uppgift, ansvar och påverkan.

Relaterade taggar

Sh
Kvinna som läser tidningen.

Kommunikation och information

Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...

Sh
Sherlock Holmes

Källvärdering och källkritik

Begreppet källvärdering har en mer positiv klang än begreppet källkritik och beskriver samtidigt...

Sh
propagandaposter nsdap

Propaganda

Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...

Sh
Hänglås

Censur och yttrandefrihet

Censur innebär motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, som till exempel...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Att rösta

av: Mattias Axelsson
2022-09-06

Mattias Axelsson, gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap, går igenom hur det går till att rösta den andra söndagen i september.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Att bemöta klimatförnekelse

av: Mattias Axelsson
2021-12-16

I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, intervjuar Mattias Axelsson (gymnasielärare) klimatforskaren Kjell Vowles (forskare på Chalmers) om vilka argument som används för att förneka mänsklig påverkan på klimatet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Demonstrationsfrihet

av: Mattias Axelsson
2021-03-08

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om demonstrationsfrihet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Hur fungerar en misstroendeförklaring i riksdagen?

av: Mattias Axelsson
2020-10-11

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap) igenom hur en misstroendeförklaring i den svenska riksdagen fungerar.

 

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Val i Sverige

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-05-24

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om val i Sverige - riksdagsval samt val till landsting (region) och kommun.

+ Lyssna