Rådet och riksdagens föregångare i medeltidens Sverige

I början av medeltiden fungerade riksrådet endast som kungens rådgivare. Men under Kalmarunionens tid fick riksrådet allt större makt och styrde periodvis landet i stort sett själva. Någon riksdag fanns inte före Gustav Vasa, men det förekom ibland stora riksdagsliknande sammankomster.
S

Arboga möte 1435 var det närmaste en riksdag med folklig representation man kom i Sverige före de första riktiga riksdagarna ägde rum under Vasatiden.

Riksrådet var dåtidens regering

Rådet (riksrådet) bestod under medeltiden av en grupp stormän som skulle biträda kungen med rikets styrelse. Första gången en krets av "consiliares" (rådgivare) omtalas är ca 1225, och det handlar då förmodligen om Erik Erikssons förmyndarregering. Fastare former tycks rådet inte ha utvecklat förrän under Magnus Ladulås (död 1290). Från denna tid förekommer regelbundna rådsmöten. Kungen reglerade genom särskilda stadgor (skriftliga bestämmelser) vilka som skulle få komma och hur stora följen de fick ha med sig. Förutom biskoparna ingick i rådet rikets kansler, marsk och drots samt andra framstående herrar såsom medlemmar av den kungliga familjen. Normalt var antalet riksråd ca 20, men vid kritiska situationer kunde det utvidgas kraftigt, t.ex. vid Arboga möte 1435 (se faktarutan längst ner).

ANNONS

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här
De tre riksämbetena

Kansler: Det äldsta av de tre s k. riksämbetena. Ämbetet omtalas första gången omkring år 1220. Kanslern var ansvarig för det kungliga kansliet och måste vara läs- och skrivkunnig. Han var i allmänhet biskop och hade även som uppgift att förvara rikets arkiv och sigill.

Drots: Drotsen var ansvarig för rättsväsendet och skulle även representera kungen i dennes frånvaro. "Drots" omtalas första gången 1276. År 1344 ersattes drotsen av en officialis generalis ("högste ämbetsman").

Marsk: Kungens militära befälhavare. Marskämbetet omtalas första gången 1268.

Under Birger Magnussons långa omyndighetstid och de följande inbördesstriderna mellan honom och hans bröder decennierna kring år 1300 (se Nyköpings gästabud) kom rådet att spela en allt viktigare roll. Vid Magnus Erikssons kungaval 1319 kallar det sig inte längre kungligt råd utan rikets råd.

Redan 1322 visade rådet åter prov på sin styrka och sina anspråk när det tvingade hertiginnan Ingeborg att kapitulera i riksintressets namn (läs mer). Hädanefter skulle den svenska högaristokratin genom rådet med stor medvetenhet värja sina positioner mot kungamakten och under unionstiden under långa perioder faktiskt styra riket. Bland annat lät rådet efter Erik av Pommerns avsättning 1439 tillverka ett rikssigill, stora riksklämman, prytt med S:t Erik bild, med vilket skrivelser i rikets namn beseglades (godkändes).

Medeltidens riksdagar

Om man med riksdag avser en församling som representerar alla (myndiga) samhällsmedlemmar och alla delar av riket och som är självständig i förhållande till kungamakten, så existerade inte någon riksdag före Gustav Vasa.

Tidigare pekade historikerna ut vissa medeltida möten som ansågs komma nära idealet, bland annat Magnus Erikssons kungaval 1319, ett möte han lät sammankalla hösten 1359 efter sin upproriske son Eriks död samt Arboga möte 1435 (se faktaruta nedan). Vi vet dock inte vilka som var närvarande vid dessa möten (och inte ens om mötet 1359 någonsin hölls) och inte heller hur förhandlingarna gick till. Rollen som folkrepresentation i den medeltida föreställningsvärlden spelades i första hand av det aristokratiska rådet (se ovan).

ANNONS

ANNONS

Det fanns dock andra former för kontakt mellan kung och undersåtar. Vid kyrkomöten (t.ex. Skännge möte 1248) deltog framför allt aristokratin och kyrkans folk. Kyrkan utgjorde den enda ståndsöverskridande gemenskapen i det medeltida samhället och kunde därför göra anspråk på att vara synnerligen representativ. Vidare fanns det adelsmöten mellan kungen och adeln (t.ex. det möte i september 1280 vid vilket Alsnö stadga utfärdades).

Under 1300-talet kom dessa möten att förlora i betydelse till rådet (som samtidigt blev allt mäktigare), men de upphörde inte. Vid tinget uppenbarade sig kungen för att hyllas under sin eriksgata, och han eller hans ombud kom även dit för räfst vart tredje år. Vid marknader och mässor, slutligen, brukade mycket folk samlas, och de var därför praktiska tillfällen för att kungöra nya lagar eller motta folkets hyllning.

Arboga möte 1435

Arboga möte var ett riksrådsmöte i januari 1435. Sedan det svenska rådet under Engelbrekts påtryckningar i september 1434 kallat till allmänt uppror mot Erik av Pommern hade denne landstigit med en stor här i Stockholm. Mellan kungen och de upproriska ingicks då ett stillestånd, vilket skulle löpa ut i september följande år och följas av skiljedomsförhandlingar mellan de tre riken som ingick i Kalmarunionen.

Det var mot denna bakgrund som mötet samlades i syfte att fastare organisera det framtida motståndet och bekräfta de maktförskjutningar som upproret fört med sig.

Vid förhandlingarna valdes Engelbrekt till rikshövitsman (överbefälhavare över den svenska armén), och antalet medlemmar i rådet nästan fördubblades.

Arboga möte har ibland kallats Sveriges första riksdag och firades av denna anledning vid riksdagsjubileet 1935. Enligt en äldre tids tolkning av Engelbrektskrönikan skulle förutom rådet nämligen representanter för köpstäderna och rikets menighet också ha deltagit. Detta är emellertid osäkert. Krönikans formulering kan lika gärna betyda att de vid mötet närvarande ansåg sig representera hela rikets menighet. De bevarade urkunderna (källmaterialet) från mötet ger inte heller upplysning om att några allmogerepresentanter skulle ha deltagit eller att alla delar av riket skulle ha varit representerade.


LÄS MER: Den svenska demokratins rötter

LÄS MER: Frälset i medeltidens Sverige

LÄS MER:

Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan

Senast uppdaterad: 23 juli 2019
Publicerad: 23 juli 2019

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

L

När digerdöden drabbade Sverige

Innan pesten kom, kom ryktet och skräcken som övergick i panik. De som kunde satte sig i säkerhet...

M

Magnus Eriksson - Folkungaättens siste regent

Kring midsommar 1319 lyftes den treårige Magnus Eriksson - kung av Sverige och Norge - upp på Mora...

M

Kungen och hans män - den svenska centralmaktens uppkomst

Kring slutet av 1200-talet förändrades det svenska samhället i grunden. Kungamakten stärktes och...

S

Heliga Birgitta - Europas skyddshelgon

Heliga Birgitta har en stark ställning som katolskt helgon och är sedan 1999 Europas skyddshelgon....

ANNONS

Ämneskategorier

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Sveriges historia

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Relaterade taggar

SO-rummet tag typ

Riksdagens och regeringens historia

Här hittar du material som kan relateras till den svenska riksdagens och regeringens historia från...