Rådet och medeltidens riksdagar

Lästid 6 minuter

I början av medeltiden fungerade riksrådet endast som kungens rådgivare. Men under Kalmarunionens tid fick riksrådet allt större makt och styrde periodvis landet i stort sett själva. Någon riksdag fanns inte före Gustav Vasa, men det förekom ibland stora riksdagsliknande sammankomster.

Artikel

Bild: SO-rummet.se

Arboga möte 1435 var det närmaste en riksdag med folklig representation man kom i Sverige före de första riktiga riksdagarna ägde rum under Vasatiden.

Riksrådet var dåtidens regering

Rådet (riksrådet) bestod under medeltiden av en grupp stormän som skulle biträda kungen med rikets styrelse. Första gången en krets av "consiliares" (rådgivare) omtalas är ca 1225, och det handlar då förmodligen om Erik Erikssons förmyndarregering. Fastare former tycks rådet inte ha utvecklat förrän under Magnus Ladulås (död 1290). Från denna tid förekommer regelbundna rådsmöten. Kungen reglerade genom särskilda stadgor (skriftliga bestämmelser) vilka som skulle få komma och hur stora följen de fick ha med sig. Förutom biskoparna ingick i rådet rikets kansler, marsk och drots samt andra framstående herrar såsom medlemmar av den kungliga familjen. Normalt var antalet riksråd ca 20, men vid kritiska situationer kunde det utvidgas kraftigt, t.ex. vid Arboga möte 1435 (se faktarutan längst ner).

ANNONS

Under Birger Magnussons långa omyndighetstid och de följande inbördesstriderna mellan honom och hans bröder decennierna kring år 1300 (se Nyköpings gästabud) kom rådet att spela en allt viktigare roll. Vid Magnus Erikssons kungaval 1319 kallar det sig inte längre kungligt råd utan rikets råd.

Redan 1322 visade rådet åter prov på sin styrka och sina anspråk när det tvingade hertiginnan Ingeborg att kapitulera i riksintressets namn (läs mer). Hädanefter skulle den svenska högaristokratin genom rådet med stor medvetenhet värja sina positioner mot kungamakten och under unionstiden under långa perioder faktiskt styra riket. Bland annat lät rådet efter Erik av Pommerns avsättning 1439 tillverka ett rikssigill, stora riksklämman, prytt med S:t Erik bild, med vilket skrivelser i rikets namn beseglades (godkändes).

De tre riksämbetena

Kansler: Det äldsta av de tre s k. riksämbetena. Ämbetet omtalas första gången omkring år 1220. Kanslern var ansvarig för det kungliga kansliet och måste vara läs- och skrivkunnig. Han var i allmänhet biskop och hade även som uppgift att förvara rikets arkiv och sigill.

Drots: Drotsen var ansvarig för rättsväsendet och skulle även representera kungen i dennes frånvaro. "Drots" omtalas första gången 1276. År 1344 ersattes drotsen av en officialis generalis ("högste ämbetsman").

Marsk: Kungens militära befälhavare. Marskämbetet omtalas första gången 1268.

Medeltidens riksdagar

Om man med riksdag avser en församling som representerar alla (myndiga) samhällsmedlemmar och alla delar av riket och som är självständig i förhållande till kungamakten, så existerade inte någon riksdag före Gustav Vasa.

Tidigare pekade historikerna ut vissa medeltida möten som ansågs komma nära idealet, bland annat Magnus Erikssons kungaval 1319, ett möte han lät sammankalla hösten 1359 efter sin upproriske son Eriks död samt Arboga möte 1435 (se faktaruta nedan). Vi vet dock inte vilka som var närvarande vid dessa möten (och inte ens om mötet 1359 någonsin hölls) och inte heller hur förhandlingarna gick till. Rollen som folkrepresentation i den medeltida föreställningsvärlden spelades i första hand av det aristokratiska rådet (se ovan).

Det fanns dock andra former för kontakt mellan kung och undersåtar. Vid kyrkomöten (t.ex. Skännge möte 1248) deltog framför allt aristokratin och kyrkans folk. Kyrkan utgjorde den enda ståndsöverskridande gemenskapen i det medeltida samhället och kunde därför göra anspråk på att vara synnerligen representativ. Vidare fanns det adelsmöten mellan kungen och adeln (t.ex. det möte i september 1280 vid vilket Alsnö stadga utfärdades).

ANNONS

Under 1300-talet kom dessa möten att förlora i betydelse till rådet (som samtidigt blev allt mäktigare), men de upphörde inte. Vid tinget uppenbarade sig kungen för att hyllas under sin eriksgata, och han eller hans ombud kom även dit för räfst vart tredje år. Vid marknader och mässor, slutligen, brukade mycket folk samlas, och de var därför praktiska tillfällen för att kungöra nya lagar eller motta folkets hyllning.

Arboga möte 1435

Arboga möte var ett riksrådsmöte i januari 1435. Sedan det svenska rådet under Engelbrekts påtryckningar i september 1434 kallat till allmänt uppror mot Erik av Pommern hade denne landstigit med en stor här i Stockholm. Mellan kungen och de upproriska ingicks då ett stillestånd, vilket skulle löpa ut i september följande år och följas av skiljedomsförhandlingar mellan de tre riken som ingick i Kalmarunionen.

Det var mot denna bakgrund som mötet samlades i syfte att fastare organisera det framtida motståndet och bekräfta de maktförskjutningar som upproret fört med sig.

Vid förhandlingarna valdes Engelbrekt till rikshövitsman (överbefälhavare över den svenska armén), och antalet medlemmar i rådet nästan fördubblades.

Arboga möte har ibland kallats Sveriges första riksdag och firades av denna anledning vid riksdagsjubileet 1935. Enligt en äldre tids tolkning av Engelbrektskrönikan skulle förutom rådet nämligen representanter för köpstäderna och rikets menighet också ha deltagit. Detta är emellertid osäkert. Krönikans formulering kan lika gärna betyda att de vid mötet närvarande ansåg sig representera hela rikets menighet. De bevarade urkunderna (källmaterialet) från mötet ger inte heller upplysning om att några allmogerepresentanter skulle ha deltagit eller att alla delar av riket skulle ha varit representerade.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad var riksrådets ursprungliga roll och hur förändrades den under Kalmarunionens tid?
Vad var Arboga möte 1435 och varför är det betydelsefullt?
Vilka tre riksämbeten nämns i texten och vad var deras uppgifter?
Beskriv riksrådets ökade makt under 1300-talet. Hur påverkade det relationen mellan kungen och rådet?
Fanns det någon form av riksdag under medeltiden i Sverige?
Vad var kyrkomöten och adelsmöten och hur var de olika jämfört med riksdagar?

Fundera på:

Varför tror du att riksrådet fick mer makt över tid? Vilka faktorer kan ha bidragit till detta?
Fundera på betydelsen av Arboga möte 1435. Anser du att det bör ses som Sveriges första riksdag eller inte? Förklara varför.

S LÄS MER: Den svenska demokratins rötter

S LÄS MER: Frälset i medeltidens Sverige

S LÄS MER: Sveriges medeltid

L LÄS MER: Kungen och hans män

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

FÖRFATTARE

Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Senast uppdaterad: 1 september 2025

Publicerad: 23 juli 2019

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Sjukvård och sjukdomar på medeltiden

Sjukhussal i ett kloster där patienter i sängar tas om hand av munkar och nunnor.

av: Robert de Vries

2025-09-10

Lästid 11 minuter

Sjukdom och död vilade tungt över medeltiden. Människor trodde att Gud avgjorde om man blev sjuk eller fick vara frisk. Böner ansågs ofta starkare än läkarens kunskap. Ibland tog klostren hand om sjuka, men de flesta människor på medeltiden fick klara sig själva med enkla huskurer. Spetälska skrämde med sina fruktansvärda symptom, och när digerdöden svepte fram förvandlades Europa till en plats där nästan hälften av befolkningen dog på bara några år...

+ Läs mer

Kyrkan och klostren i medeltidens Sverige

Målning på ett altarskåp - en medeltida biskop.

av: Robert de Vries

2025-09-09

Lästid 14 minuter

Under medeltiden hade kyrkan stor makt över människors liv och tankar. I stort sett alla var kristna och följde kyrkans regler för att få en plats i himlen (paradiset) efter döden. Kyrkan var rik, ägde mycket jord och tog upp skatt från befolkningen. Helgon som heliga Birgitta hade stor betydelse, och många såg dem som förebilder. Även klostren spelade en viktig roll i samhället. Där bodde munkar och nunnor som bad, studerade och arbetade. Genom klostren spreds många nya idéer och vetenskap till resten av samhället...

+ Läs mer

Livet på landet under medeltiden: jordbruk, fester och folktro

av: Robert de Vries

2025-09-08

Lästid 8 minuter

Medeltidens människor levde nära naturen och följde årstidernas växlingar. Jordbruket var det viktigaste arbetet, men det fanns också tid för vila och firande. Högtider, marknader och kristna traditioner spelade stor roll. Samtidigt levde folktron kvar vid sidan av kyrkans läror. Många trodde på övernaturliga väsen som tomtar, troll och Näcken...

+ Läs mer

Livet på landet under medeltiden: byn och familjelivet

Vy över en bygata där en kvinna jagar en gris som rymt.

av: Robert de Vries

2025-09-04

Lästid 12 minuter

Under medeltiden bodde nästan alla i Sverige på landsbygden. De flesta var bönder som levde i byar där de arbetade hårt inom jordbruket för att få mat på bordet. Hälften av de svenska bönderna ägde sin mark, medan resten var tvungna att hyra marken de bodde på från adeln, kyrkan eller kungen. Vardagen såg olika ut beroende på var man bodde, hur mycket man ägde och om man var man, kvinna eller barn. Livet var ofta enkelt, men också fullt av ansvar, regler och hårt arbete...

+ Läs mer

Kungen och hans män

Några adelsmän och en kung vid ett bordc i en slottssal. De tittar på en karta.

av: Robert de Vries

2025-09-01

Lästid 9 minuter

På medeltiden bestämde kungen allt. Han behövde pengar till mat, tjänare, soldater och byggandet av borgar. För att få in pengar var folket tvungna att betala skatt. Men det var inte rättvist för det var bara bönderna som var tvungna att betala skatt, medan adeln och kyrkan slapp undan. Vid kungens sida fanns viktiga personer som jarlar, fogdar och biskopar. Tillsammans skapade de lagar och hjälpte kungen att hålla ordning i riket...

+ Läs mer

Medeltidens början i Sverige

Vy över ett medeltida jordbrukslandskap med en by. En kyrka höjer sig över resten av bebyggelsen.

av: Robert de Vries

2025-08-30

Lästid 5 minuter

För nästan tusen år sedan förändrades livet i Norden. De gamla asagudarna tystnade, och kyrkklockor började ringa i byar och städer. Den gamla tron försvann. Med kristendomen kom nya högtider, tankar och regler om hur livet skulle levas. Kungar och kyrkan började styra över befolkningen, och ett svenskt rike växte fram. Medeltiden hade börjat – en tid då mycket blev annorlunda...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio