Religiös extremism och fundamentalism
Genomgång (2:20 min) där gymnasieläraren Andreas Tengelin Magnusson pratar om religiös extremism och fundamentalism
Religion har i alla tider utnyttjats i politiska syften av ledare och politiker för att vinna sympati och stöd bland det egna folket, men också för att stärka samhörigheten med den egna kulturen genom att markera skillnaden gentemot andra kulturer och deras religioner.
Här nere presenteras material som kan relateras till frågor om religion i kombination med politik.
Välkommen till två ämnesfördjupande konferensdagar hos Skolporten i höst, för dig som undervisar i religionskunskap eller historia. Du som bokar båda konferenserna får 20% rabatt på bokningen! Bokningskod: RelHis (Koden anges på båda bokningarna)...
Del 2 av 2 i en artikelserie om kriget i Syrien (syriska inbördeskriget) och landets moderna, politiska historia. I den här delen kan du läsa om inbördeskriget. Tidigt under år 2011 startade en konflikt i Syrien. Landet med en liten kustremsa längs östra Medelhavet och med gränser mot Irak, Israel, Jordanien, Libanon och Turkiet bringades in i ett förödande krig...
Det var på den Arabiska halvön, framförallt i städerna Mekka och Medina, som islam växte fram under den första delen av 600-talet e.Kr. Islams siste profet Muhammed blev då inte bara en religiös förkunnare utan också ledare för den första muslimska samhällsbildningen. Islam kan ses som en världsordning, som ger anvisningar både om människans vardagliga handlande och om hur en stat ska styras. Samtidigt kan det som uppfattas som islam av en muslim röra sig om firande av helgdagar, matvanor och idén att man tillhör en religiös tradition. Uppfattningarna om vad det innebär att vara muslim skiftar följaktligen bland muslimer...
Engagerade buddhister har olika syn på hur människor bäst påverkas men förenas av att de tycker att vissa saker i samhället behöver förändras. Många försöker då få de styrande att ändra sig i en mer humanistiskt riktning. Frågan är vad det innebär idag. Har buddhismen en särskild politisk färg?
Det finns många olika riktningar inom judendomen. Det beror på att judarna i alla tider varit tvungna att leva på olika sätt och anpassa sig efter varierande situationer på olika ställen i världen. Vi ska nu gå igenom de tre stora huvudriktningarna...
För att eleverna ska kunna analysera komplexa samhällsfrågor som globalisering i kurserna samhällskunskap 2 och 3, behöver de en modell som visar olika geografiska nivåer. Detta blir ett verktyg för mer nyanserade diskussioner om samhällsfrågor i en alltmer global värld...
I veckans avsnitt av I fokus berättar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religion) om talibanerna i Afghanistan. Vilka är de? Vad vill de? Var kommer de ifrån?
Mattias, Kristoffer och Julia försöker reda ut skillnaden mellan sunnimuslimer och shiamuslimer. Vi går tillbaka till splittringen efter profeten Muhammeds död. Vi pratar också om de båda riktningarnas betydelse för världspolitiken idag (t.ex. i Syrienkonflikten).
Genomgång (2:20 min) där gymnasieläraren Andreas Tengelin Magnusson pratar om religiös extremism och fundamentalism
Globalis är en webbplats som drivs av Svenska FN-förbundet. Här kan du bl.a. läsa om Libanon. Konflikten i Libanon är ett resultat av den långvariga maktkamp som förekommit mellan olika religiösa grupper. Landet har även blivit ett krigsfält för andra regionala konflikter...
Globalis är en webbplats som drivs av Svenska FN-förbundet. Här kan du bl.a. läsa om den islamiska staten (IS). Den islamiska staten (IS) är en islamistisk militant terroristgrupp som idag kontrollerar stora områden i Irak och Syrien. IS kämpar för att etablera en islamsk stat. Gruppen har tagit över stora landområden, gjort sig skyldiga till brutala brott mot mänskliga rättigheter och rekryterat krigare från hela världen...
Globalis är en webbplats som drivs av Svenska FN-förbundet. Här kan du bl.a. läsa om terroristorganisationen Boko Haram. Boko Haram är en islamistisk terrororganisation som håller till i norra Nigeria, men som också verkar i grannländerna Niger, Tchad och Kamerun. Namnet "Boko Haram" betyder "västlig utbildning är en synd", och organisationen är bland de terrorgrupper i världen som dödar flest människor...
Genomgång (8:18 min) av SO-läraren Håkan som berättar om Ayatollah Khomeini och den iranska (den islamiska) revolutionen 1979.
En kort film (1:50 min) om den s.k. arabiska våren och dess följder. Filmen är gjord av Dagens Nyheter.
Pedagogisk genomgång (8:34 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om Islamiska staten (IS) och bakgrunden.
I Landguiden hittar du massor av fakta om Irak. Faktan är indelad i olika ämnesområden. I gratisversionen ges en sammanfattande överblick över ämnena. De längre avsnitten kräver inloggning. Hör efter med din skola om ni abonnerar på Landguiden. Webbplatsen drivs av Utrikespolitiska Institutet och omfattar lättillgänglig och alltid uppdaterad information om alla världens länder.
Artikel i Nya Arbetartidningen där du kan läsa om islam som politisk faktor. Om den kristna religionen har gjorts till en privatsak – och så är det till nästan 100 procent i Sverige – gäller motsatsen för islam. I många muslimska länder är inte religionen en privatsak alls. I vissa muslimska samhällen, och hos olika islamistiska riktningar, anser man att religionen ska påverka hela samhällets organisering. Dessa vill alltså organisera även det världsliga livet...
Genomgång (9:10 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om IS. Här ges en kort beskrivning av vad IS, Islamiska staten, Daish är. Pratar också lite om vad de kommer ifrån.
Programserie (ca 28 min per avsnitt) från UR om religionen och livsfrågor. Vilken roll har religionen i det moderna samhället? Hur lever vi ett gott liv? Vad är skillnaden mellan religion och kultur? Utifrån allmänmänskliga livsfrågor belyser vi världsreligionerna. Filmaren Erik Sandström reser runt i världen och träffar människor som berättar vad religionen betyder för dem. Religionshistorikern Karen Armstrong resonerar. Psykologen Susan Gantt berättar om gruppdynamik.
Föreläsning (1:07:35) av Christer Hedin, docent i religionshistoria vid Stockholms universitet. Religion är inte orsak till konflikterna, men eftersom alla identifierar sin folkgrupp med en religion kan den användas i propagandan och göra mer skada än många andra vapen.
Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om enighet och splittring bland världens muslimer. Världens muslimer är en blandad skara. Men i en ny internationell undersökning visar de sig också förenas i en djup tro och en oväntat positiv inställning till den muslimska rätten, sharia...
Artikel i den katolska kulturtidningen Signum där du ges en bild av hur religion - här främst katolicismen - framställs i svenska medier. Katoliken är man. Han är präst och starkt troende. Katoliken bor inte i Sverige utan i Vatikanstaten där han sprider sitt konservativa budskap. Så ser mediebilden ut i den svenska dagspressen, som över huvud taget visar upp en onyanserad bild av religion...
Essä på det existentiella magasinet Sans hemsida där Annika Borg resonerar kring koranens och bibelns kvinnosyn. Två återkommande punkter inom feministteologin är, för det första, att den studerade religionen är konstruerad av män, handlar om män, är traderad och tolkad av män. För det andra att det under alla dessa lager av patriarkal makt finns en oanfrätt kärna av befrielse – även för kvinnor. Den första punkten är de flesta feministteologer överens om. Vad gäller den andra finns det en rad skilda positioner...