1800-talet och nationalismen i Sverige, del 7: Utbildning och indoktrinering

I och med att många kunde läsa var det möjligt att sprida kunskap och budskap av olika slag via böcker och tidningar. En stor mängd dagstidningar, veckotidningar och annan läsning växte fram från mitten av 1800-talet. Så alla som hade råd, tid och intresse hade möjlighet att skaffa sig både böcker och tidningar. Och här fick man läsa om de svenska historiska hjältarna: Engelbrekt, Sturarna, Gustav Vasa, Gustaf II Adolf och Karl XII. De förekom i idealiserade historiska berättelser, i dikter, i romaner. Man betonade hur de befriat Sverige från utländskt förtryck, hur de försvarat Sverige, hur de fört Sveriges rykte över världen.

Men det var inte bara kungarna som lyftes fram. Svenska vetenskapsmän, tekniska uppfinnare, nationella skalder, konstnärer, industrimän. Alla hyllades de för att ha höjt Sveriges internationella rykte. Nationalstoltheten var stor.

Skolundervisning med samma läroböcker över hela landet samt spridningen av tidningar och böcker gjorde också att man fick ett enhetligt språk. Även om man fortfarande talade olika dialekter så såg skriftspråket likadant ut i hela Sverige. Språket har alltid spelat en viktig roll för nationalkänslan och samhörigheten. Runt om i Europa stred man ju om territorier för att samla alla som hade gemensamt språk till en nation.