1800-talet och nationalismen i Sverige, del 7: Utbildning och indoktrinering

I 1800-talets Sverige formades en nationell identitet genom skolan och läsning. Lagar säkerställde att alla barn fick lära sig att läsa, en kunskap som redan tidigare hade stärkts av kyrkans undervisning. Tidningar och böcker spred berättelser om Sveriges hjältar och framsteg, vilket byggde upp en stark nationalkänsla. Samtidigt hjälpte ett enhetligt skriftspråk till att förena landets invånare.
S

"I byskolan". Målning gjord av Oscar Björck (1860-1929).

Hur spred man ett nationellt tänkande under 1800-talet?

Vilka metoder fanns då att sprida nationellt tänkande till befolkningen? Det fanns flera olika sätt: genom skolan, genom tidningar, böcker, genom att uppmuntra till resor, genom att berätta om nationella "hjältar", genom att betona den gemensamma historien, genom att resa monument, genom nationella högtider, genom konkurrens med utlandet vad gällde teknik, konst och försvar.

ANNONS

Sverige lagstiftade 1842 om att alla barn skulle gå i skolan. Oavsett var man bodde skulle man lära sig vissa baskunskaper som var lika för hela landet. Nu vet vi att det skulle dröja rätt många år innan alla verkligen gick i skolan ordentligt. Men vare sig man hade gått i skola eller inte så kunde faktiskt de flesta i Sverige läsa och ibland även skriva sedan långt tillbaka. Till stor del berodde det på att prästen en gång om året höll så kallat husförhör. Alla, både unga och gamla, måste läsa ett stycke högt ur katekesen (sammanfattning av kristendomens grundstycken) och svara på frågor som visade om de förstått innehållet. Husförhören försvann inte helt förrän runt sekelskiftet 1900.

I och med att många kunde läsa var det möjligt att sprida kunskap och budskap av olika slag via böcker och tidningar. En stor mängd dagstidningar, veckotidningar och annan läsning växte fram från mitten av 1800-talet. Så alla som hade råd, tid och intresse hade möjlighet att skaffa sig både böcker och tidningar. Och här fick man läsa om de svenska historiska hjältarna: Engelbrekt, Sturarna, Gustav Vasa, Gustaf II Adolf och Karl XII. De förekom i idealiserade historiska berättelser, i dikter, i romaner. Man betonade hur de befriat Sverige från utländskt förtryck, hur de försvarat Sverige, hur de fört Sveriges rykte över världen.

Men det var inte bara kungarna som lyftes fram. Svenska vetenskapsmän, tekniska uppfinnare, nationella skalder, konstnärer, industrimän. Alla hyllades de för att ha höjt Sveriges internationella rykte. Nationalstoltheten var stor.

Skolundervisning med samma läroböcker över hela landet samt spridningen av tidningar och böcker gjorde också att man fick ett enhetligt språk. Även om man fortfarande talade olika dialekter så såg skriftspråket likadant ut i hela Sverige. Språket har alltid spelat en viktig roll för nationalkänslan och samhörigheten. Runt om i Europa stred man ju om territorier för att samla alla som hade gemensamt språk till en nation.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilka huvudsakliga metoder användes i Sverige under 1800-talet för att sprida nationella tankar bland befolkningen?
     
  2. Hur bidrog skollagen från 1842 till att forma en gemensam nationell identitet i Sverige?
     
  3. På vilket sätt användes läsning av böcker och tidningar för att stärka nationalkänslan i Sverige under 1800-talet?
     
  4. Hur påverkade skolundervisningen och spridningen av tryckt material det svenska språkets enhetlighet och betydelse för nationalkänslan?

Fundera på:

  1. Resonera kring vikten av att ha gemensamma hjältar och historiska berättelser för ett lands nationella identitet. Ge exempel på hur det användes i Sverige under 1800-talet.
     
  2. Hur tror du att skolans roll i att sprida en nationell identitet skiljer sig idag jämfört med på 1800-talet? Ge exempel på likheter och skillnader.
     
  3. Beskriv hur läroböcker och media idag kan påverka vår syn på nationell och kulturell identitet.
     
Senast uppdaterad: 4 november 2023
Publicerad: 30 mars 2014

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Strejkmöte 1909

Strejker förr och idag

Varför är det så ovanligt med strejker i Sverige och hur fungerar en strejk? Det får du svar på i...

SO-rummet bok
S
Qingdynastin

Qingdynastin (1644-1912)

Qing blev Kinas sista kejsardynasti och upprättades av ett invaderande folk som dock ansträngde sig...

M
Matbespisning för fattiga barn.

Fattigbarn, fosterhem och barnarbete förr

I det förindustriella samhället hade människor över huvud en positiv syn på barnarbete. Det ansågs...

SO-rummet bok
S
Pridetåg

De osynliga träder fram

Via folkrörelserna och Sveriges demokratisering steg många grupper fram ur historiens dunkel:...

SO-rummet bok
S
Demonstrationståg

Folkrörelsernas framväxt

Folkrörelserna växte fram i en tid av stora förändringar. Ståndssamhället var på väg att lösas upp...

M
Nu är det jul igen

Advent, lucia och julfirandet förr

Advent, lucia och jul har i Sverige genomgått många förändringar över tid. Adventsljus, som nu är...

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Nationalism och imperialism

Nationalismens och imperialismens tidevarv (1815-1914) då Europa styrde världen.

Hi

Nationalismens historia

Nationalism är ett tankesystem som bygger på idén om en särskild gemenskap inom nationens gränser. Från och med 1800-...

Hi
Unionsflaggan

Sverige under 1800-talet

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Relaterade taggar

Hi
Kvinna som läser tidningen.

Kommunikation och information

Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...

Hi
propagandaposter nsdap

Propaganda

Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Skiftesreformerna i Sverige

av: Mattias Axelsson
2021-09-23

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Stater och nationer

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-10-11

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om vad en stat och vad en nation är - och hur det går till när nya stater bildas.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den industriella revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Nobelprisets historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-12-07

I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nationaldag

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-06-01

Julia, Mattias och Kristoffer ger sig på att förklara varför och hur vi firar Sveriges nationaldag?

+ Lyssna