Erikskrönikan är den äldsta svenska rimkrönikan, alltså en historisk berättelse skriven på vers och rim. Den skildrar Sveriges politiska historia från omkring 1250 till 1319, då den unge Magnus Eriksson valdes till kung. När krönikan skrevs är osäkert, men den brukar dateras till 1320- eller 1330-talet. De äldsta bevarade handskrifterna är dock från 1400-talet.
Sitt namn har krönikan fått efter sin hjälte, hertig Erik Magnusson. Eriks bror kung Birger målas däremot i mörka färger. Krönikan är berömd för sina pråliga skildringar av tornerspel och gästabud.
Vad är en rimkrönika?En rimkrönika var inte bara en historiebok. Den var också en berättelse som skulle vara lättare att minnas och läsa högt, eftersom texten skrevs på vers och rim. Samtidigt kunde krönikorna vara vinklade. De lyfte ofta fram vissa personer som hjältar och beskrev deras motståndare mer negativt. Därför behöver Erikskrönikan och Förbindelsedikten läsas både som historiska källor och som politiska berättelser.
|
Förbindelsedikten är en rimkrönika som skildrar Sveriges historia 1319-1389 och som binder samman Erikskrönikan med Karlskrönikan.
Verket ska ha producerats i det Karl Knutsson-trogna gråbrödraklostret på Riddarholmen i Stockholm. Bilden av Magnus Eriksson är mycket negativ och bygger i stor utsträckning på Birgittas uppenbarelser och på pamfletten Libellus de Magno Erici rege ("Stridsskrift mot kung Magnus Eriksson").
Förbindelsedikten fungerar alltså som en bro mellan två större krönikor. Den tar vid där Erikskrönikan slutar och leder fram till den tid som Karlskrönikan skildrar. På så sätt försökte man skapa en sammanhängande berättelse om Sveriges historia från Birger jarls tid fram till 1400-talets maktkamper.
Originalet till Erikskrönikan är bortaErikskrönikan tros ha skrivits omkring 1320-talet, men ingen handskrift från den tiden finns bevarad. Den äldsta bevarade versionen finns i den så kallade Fru Märtas bok, som skrevs omkring 1448, mer än hundra år senare. Boken innehåller inte bara Erikskrönikan utan även riddarberättelser, skämtdikter och andra texter. Sådana samlingsböcker var vanliga under medeltiden, då varje exemplar måste skrivas av för hand. Det innebär att historiker inte kan jämföra dagens text med författarens eget manuskript. Istället måste de undersöka olika bevarade avskrifter och jämföra dem med varandra. En skrivare kunde råka skriva fel, ändra ett ord eller formulera om en mening, vilket gör arbetet lite som att lägga ett historiskt pussel. Erikskrönikan omfattar omkring 4 500 versrader. Ännu mer överraskande är att människorna på medeltiden inte verkar ha kallat verket Erikskrönikan. Det namnet började användas av forskaren Gustaf Edvard Klemming när han gav ut krönikan som ett eget verk 1865, mer än 500 år efter att berättelsen skrevs.
|
S LÄS MER: Erik Magnusson
S LÄS MER: Birger Magnusson
M LÄS MER: Nyköpings gästabud
S LÄS MER: Magnus Eriksson
S LÄS MER: Folkungaätten
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
