Ingår i en artikelserie

Potatisens historia

Lästid 5 minuter

Potatisens hemland är bergstrakterna i Peru. Inkafolket åt potatis tillsammans med tomater, avocados, jordnötter, bönor och squash. De inkas som bodde i högländerna och inte fiskade som folket vid kusten var i stor utsträckning vegetarianer. Visserligen ordnades ibland jakter på hjortar, vilda lamadjur, björnar, pumor och rävar, och man hade grisar och ankor som husdjur. Men i stort sett var kött överflödigt och faktiskt något som man kunde klara sig utan. Så väl varierad var den föda som kom från växtriket. Från bönor, jordnötter och avocado fick man protein. Vitamin A fick man genom att äta squash, tomater och avocado. Jordnötter och avocado innehåller också vitamin B. Vitamin C finns i tomater, peppar och potatis.

M

Artikel

Bild: SO-rummet.se

I norra och västra Europa blev potatisen basföda för de flesta människor – och är så än idag. Den holländske målaren Vincent van Gogh målade "Potatisätarna" år 1885. Människor märkta av fattigdom och tungt arbete samlas efter en strävsam dag kring ett ångande fat med kokt potatis.

Även spanjorerna gillade potatis

Spanjorerna, som kom till Peru 1531, fick genast smak för potatisen. "En läcker rätt för varje spanjor", skrev en av erövrarna.

Peru är både kustland och bergland. I kustområdet odlades majs. Den var den viktigaste födan liksom i Mexiko. Men på 3 000 m över havet blir det för kallt för majsen. Där kunde potatisen fortfarande växa, och den ersatte majsen som viktigaste odlingsväxt.

Folket i bergen hade lärt sig att bevara potatisen genom kombinerad frysning och torkning. När potatisen skördats, lades den ut i ett lager på marken och fick ligga över natt, öppet i den bitande nattfrosten. När knölarna tinade upp nästa dag, blev de mjuka. Familjerna samlades och trampade systematiskt bland potatisen så att vätskan pressades ut. Så höll man på i fyra, fem dagar tills det mesta av vattnet var borta från potatismassan, som sedan torkades och lagrades. Av den torkade massan tillverkade ursprungsbefolkningen chuño, som är ett slags mjöl som de bakade bröd av.

ANNONS

Fattigfolkets föda

Spanjorerna fann snart att chuño var ett billigt födoämne för folkets massor. De inhemska (ursprungsbefolkningen) slavarbetarna i silvergruvan i Potosi levde nästan enbart på chuño. Många spanska köpmän kom över Atlanten och köpte upp chuño av odlarna och sålde till silvergruvorna. Somliga spanjorer tjänade sig en förmögenhet och återvände till hemlandet som rika män.

Bild: SO-rummet.se

I december är det dags att sätta potatis i Peru. Mannen gör lämpliga hål med grävkäppen. En kvinna lägger sättpotatis i hålen, och en annan täcker över med jord. Bilden kommer från en bok som Poma de Ayala skrev och illustrerade i början av 1600-talet. "Potatisarbetare" lyder texten.

Omkring 1550 började spanjorerna odla potatis hemma i sitt eget land. Växten nämns 1573 i bokföringen for två sjukhus i staden Sevilla.

Potatisen som prydnadsväxt

På sina håll dröjde det mer än hundra år innan odlingen sköt fart. Potatisen var en sällsynt prydnadsväxt. Vi vet att den på 1650-talet fanns i Uppsala botaniska trädgård, dit den förts av vetenskapspersonen Olof Rudbeck. Jonas Alströmer började odla den 1724 på sin gård utanför Alingsås i Västergötland. Men bönderna i trakten var misstänksamma mot den nya växten, och på herrgårdar där den införts hände det att drängar och pigor lämnade potatisen kvar på tallriken.

Från Spanien spred sig odlingen till Italien, England och Irland. Anteckningar finns om odling i England 1586. På Irland blev potatisen huvudföda, jämförbar med majsen i Mexiko. Den togs tillbaka över Atlanten på 1600-talet. Till Mexiko kom den egendomligt nog först mot slutet av 1700-talet.

ANNONS

Potatis ger hälsa... och ohälsa

Genombrottet för växten från Peru kom under 1800-talet vad det gäller Sverige. Den kom att spela en stor roll för den folkökning som då skedde. Potatisen gav mat och hälsa åt många. Den gav också ohälsa, därför att den i stor skala kom att användas för brännvinsbränning. Möjligen kan man trösta sig med att brännvinet skulle ha bränts i alla fall och då av brödsäd, som var den tidigare råvaran vid brännvinsbränningen.

Potatisen förändrar världen

Under 1700-talet blev de amerikanska odlingsväxterna potatis och majs populära i Kina. De kom att ge mat åt miljoner, och en snabb folkökning påbörjades. Risodlingen krävde god jord och mycket vatten och stor arbetsinsats. Potatis kan däremot odlas på torra, sandiga jordar, där ris inte kan växa. Högländerna i Nordkina, som tidigare i stort sett varit obebodda, befolkades under 1700- och 1800-talen. De skogklädda sluttningarna miste sin skog och blev åkerfält för potatis och majs.

Världens största potatisodlarland är idag Kina med Indien på andra plats. Andra stora potatisodlarnationer är Ukraina, Ryssland och USA [se tabell]. Chuño tillverkas fortfarande i Perus bergsland. Är det något som vi i vårt nordliga hörn av världen borde pröva? Och inte bara nöja oss med kokt, stekt eller bakad potatis. För att inte tala om chips, mos och pommes frites.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Inkafolket åt en väl varierad kost. Ge exempel på det.
Varför odlade de främst potatisen uppe i högländerna?
Vad är chuño?
I vilket sammanhang brukar Jonas Alströmer nämnas?
På vilken typ av åkerjord kom potatisen att odlas i Kina? Varför?
Förr i tiden var potatisen särskilt viktig för fattiga människor. Motivera.

M LÄS MER: Historia om mat, kryddor och matvanor

M LÄS MER: Höstlovet – skollovet som aldrig varit ett riktigt lov (potatislovet)

S LÄS MER: Den stora hungersnöden – en vattendelare i Irlands historia

M LÄS MER: Svenska matvanor förr (artikelserie)

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Gunnar Arnborg, Folk och potatis, Arnborg, 1996
Nationalencyclopedin, del 15, Bokförlaget Bra Böcker AB, 1994
Jan-Öjvind Swahn, Mathistorisk uppslagsbok, Ordalaget Bokförlag, 1999

FÖRFATTARE

Text: Lars Hildingson, historielärare och läromedelsförfattare

Artikelserie om Upptäckten av Amerika gav oss flera nya växter och maträtter

1 Potatisens historia

2 Tomatens historia

3 Majsens historia

4 Chokladens historia

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 25 april 2026

Publicerad: 31 augusti 2023

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

M

Livet på Paris gator under 1700-talet

av: Göran Wadner

2026-08-10

Lästid 15 minuter

1700-talets Paris var en stad fylld av ljud, rörelse och starka kontraster. På de trånga gatorna trängdes försäljare, hantverkare, tiggare, eleganta borgare och hästdragna vagnar, medan kaféer och marknadshallar sjöd av nyheter, skvaller och politiska diskussioner. Seine förde varor genom staden och gav arbete åt många, men både floden och gatorna användes också som avstjälpningsplatser. Bakom det livliga folklivet dolde sig därför ett Paris som ofta var smutsigt, stinkande och långt ifrån bekvämt...

+ Läs mer

M

Stadsliv i 1700-talets Frankrike

av: Göran Wadner

2026-08-10

Lästid 16 minuter

Att flytta från landsbygden till en fransk stad kunde öppna dörren till arbete, handel och ett bättre liv. Men staden var också ett samhälle fyllt av regler, privilegier och tydliga gränser mellan fattiga och rika. Här styrde borgmästare och mäktiga ämbetsmän, hantverkarna organiserades i skrån och den som ville bli fullvärdig borgare kunde få vänta i många år. Till och med maten på värdshusen och vilka familjer som måste ta emot inkvarterade soldater kunde bestämmas av myndigheterna...

+ Läs mer

M

En kvinnlig lärare eller mentor som undervisar ett barn.

Skola och utbildning i 1700-talets Frankrike

av: Göran Wadner

2026-08-09

Lästid 13 minuter

I 1700-talets Frankrike såg skolan mycket olika ut beroende på om du var pojke eller flicka, rik eller fattig. Pojkar kunde gå i församlingsskolor och i vissa fall studera vidare, medan många flickor inte fick någon skolundervisning alls. För adelsflickor väntade ibland klosterskolor och religiösa internat med stränga regler, ständig övervakning och undervisning som främst skulle förbereda dem för livet som hustru och mor. Samtidigt började nya idéer om barn och lärande växa fram. Här får du följa en skolvärld som på många sätt skiljer sig kraftigt från vår egen...

+ Läs mer

M

Sotarpojkar och annat barnarbete

av: Jan-Olof Fallström

2026-02-12

Lästid 10 minuter

I 1700-talets och 1800-talets snabbt växande städer blev barnarbete en del av vardagen, trots att arbetet ofta var farligt och hårt. Särskilt utsatta var sotarpojkarna, som tvingades klättra in i trånga skorstenar där risken för skador och dödsolyckor var stor. Samtidigt visade berättelser från rättegångar och utredningar hur vuxenvärlden kunde se lidandet – men ändå låta det fortsätta. Frågan handlade inte bara om moral, utan också om pengar, regler och vilka liv som ansågs värda att skydda...

+ Läs mer

M

Porträttfotografering var trendigt i början av 1900-talet

av: Jane Fredlund

2025-10-30

Lästid 8 minuter

Under slutet av 1800-talet blev det populärt att gå till fotografen och ta porträtt som man samlade i album. Bilderna visade viktiga stunder som dop, konfirmation och födelsedagar, och var ofta högtidliga och noggrant arrangerade. Många poserade stelt, eftersom kamerorna krävde att man stod stilla länge. Fotografierna blev värdefulla minnen som spreds till släkt och vänner. Även idag berättar våra egna bilder om våra liv. Det är därför viktigt att bevara dem och skriva ner vilka personerna är innan minnena försvinner...

+ Läs mer

M

Tv¨å kvinnor som sitter i en soffa i ett vardagsrum. Det är en bonad på väggen och flera fotografier.

Bilder i hemmet förr

av: Jane Fredlund

2025-10-29

Lästid 15 minuter

Under flera hundra år fyllde vi i Sverige hemmets väggar med färgstarka bilder och texter med budskap. Folk satte upp bilder med religiösa motiv, kungar och visdomsord. I början av 1900-talet blev det vanligt med tryckta tavlor från Tyskland och broderade tygtavlor med ordspråk som "Borta bra, men hemma bäst". Bilderna och bonaderna visade vad folk trodde på, vad de tyckte var viktigt – som hemmets trygghet, hårt arbete och att vara snäll. Många drömde också om ett eget litet hus med trädgård. Och än idag hänger sådana bonader i många hem, särskilt vid jul...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio