M
Tagg
Porträtt
Miniatyr föreställande Avicenna.

Ibn Sina (Avicenna)

klocka
Lästid 5 minuter

Mycket av det som Hippokrates, Aristoteles och Galenos uträttat inom medicinsk vetenskap nådde det medeltida Europa via den islamiska världen. Arabiska och persiska vetenskapsmän studerade de antika skrifterna, sammanställde, vidareutvecklade och kommenterade dem.

Ibn Sina, i väst även känd som Avicenna (omkring 980-1037), föddes i byn Afshana nära Bukhara, i nuvarande Uzbekistan. Området tillhörde då det persiskt präglade samanidriket. Hemmet var en mötesplats för den tidens lärda män, och Ibn Sina var intelligent nog att dra lärdom av vad han fick höra. Hans minne är berömt. Tio år gammal kunde han hela Koranen utantill liksom en stor mängd arabisk poesi. Sina lärare växte han så småningom ifrån, och han började på egen hand studera medicin, islamisk lag och metafysik.

ANNONS

När han hade behandlat den samanidiske härskaren Nuh ibn Mansur fick Ibn Sina fri tillgång till samanidernas kungliga bibliotek. Det var ett paradis för den läshungrige Ibn Sina. Redan i sena tonåren hade han skaffat sig omfattande kunskaper inom flera av den tidens vetenskaper och fått rykte om sig att vara en enastående läkare.

En vetenskaplig gigant

Ibn Sina vistades vid olika furstehov och under denna tid skrev han sina två mest kända verk: Helandets bok och Medicinens kanon. En kanon är en samling av exempelvis texter som är viktiga att känna till, och som ligger till grund för andra verk. Medicinens kanon var en systematiskt uppbyggd medicinsk encyklopedi i fem delar.

Helandets bok är ett av de största verken i sitt slag som skrivits av en enda person. Trots titeln handlar boken inte om medicinsk behandling. Den behandlar istället logik, naturvetenskap, psykologi, geometri, astronomi, aritmetik och musik. Författaren tar upp tankar från Aristoteles och andra grekiska vetenskapsmän.

Medicinens kanon sammanförde kunskaper från den grekisk-romerska medicinen, särskilt från Galenos, med medicinsk kunskap och erfarenhet från den islamiska världen. På 1100-talet översattes verket till latin och började användas i Europa. Dess omfattande innehåll och systematiska uppdelning gjorde boken till en klassiker. Från 1100-talet till 1600-talet var Ibn Sinas kanon ett av de viktigaste medicinska verken vid Europas universitet. Verket fick också stor betydelse i den muslimska världen.

I Medicinens kanon beskriver Ibn Sina bland annat hur vissa sjukdomar kan spridas via vatten och jord. Han beskriver också att tuberkulos smittar från människa till människa.

Förutom dessa verk skrev Ibn Sina över 200 skrifter i en rad skilda ämnen. De sista åren av sitt liv var han verksam i Esfahan i Persien. Under ett av de fälttåg då han följde med sin härskare insjuknade Ibn Sina. Han försökte bota sig själv, men förgäves. De återkommande magsmärtorna gav inte med sig, och Ibn Sina dog år 1037 under en resa till Hamadan, där han också begravdes.

ANNONS

Ibn Sina betraktades i Europa länge som en av de främsta läkarna någonsin. Endast Galenos och Hippokrates räknades som hans jämlikar. Hans inflytande var även stort inom teologi och filosofi. Ibn Sina räknas fortfarande som en av medeltidens mest betydelsefulla läkare och filosofer. Hans tankar påverkade lärda personer både i den muslimska världen och i Europa under flera hundra år.
 

Ibn Sina såg en stjärna explodera

År 1006 syntes plötsligt ett extremt starkt ljus på natthimlen. Forskare anser att en text i Ibn Sinas Helandets bok beskriver just denna händelse. Han berättade att föremålet syntes i nästan tre månader, kastade ut något som liknade gnistor, ändrade färg och sedan långsamt bleknade bort.

Idag vet astronomerna att ljuset kom från en supernova – en kraftig stjärnexplosion – som kallas SN 1006. Den räknas som den ljusstarkaste supernova som människor med säkerhet har dokumenterat. Resterna efter explosionen finns fortfarande kvar omkring 7 200 ljusår från jorden och kan studeras med moderna rymdteleskop. Ibn Sinas text är därför inte bara filosofi: den innehåller också ett mer än tusen år gammalt ögonvittnesmål om en dramatisk händelse i rymden.
 

 

M  LÄS MER: Medeltida vetenskap och teknik

M  LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

M  LÄS MER: Medeltidens muslimska värld

L  LÄS MER: Historia om läkekonst och sjukdomar

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.

 

Litteratur:
Daniel J Boorstein, The Discoverers, Random House, 1983
Rom Harré, Great Scientific Experiments, Oxford University Press, 1983
Roy Porter (red.) Man Masters Nature, BBC Books, 1987
David Eliot Brody och Arnold R Brody, Upptäckterna som förändrade världen och människorna bakom dem, Wahlström & Widstrand, 1999


FÖRFATTARE

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
 

Här nedan hittar du material som kan relateras till Ibn Sina (Avicenna).

Uppdaterad: 17 juli 2026
Publicerad:

ANNONS

ANNONS

Länkar om Ibn Sina (Avicenna)

Sortera efter:
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS