Kvinnor i vetenskapen

Inom vetenskapen har alltid männen dominerat. Fram till slutet av 1800-talet var de kvinnor som ville ägna sig åt vetenskap i stort sett hänvisade till hemmet. Vanligen arbetade de tillsammans med sin man, sin far eller bror. I mitten på 1800-talet insåg en del organisationer med syfte att sprida vetenskapliga upptäckter att kvinnor kunde vara intresserade av vetenskap. De fick gärna sitta med i publiken men inte studera. Skillnaderna har levt kvar. Nobelprisen i fysik, kemi och medicin har 601 gånger gått till män och 26 gånger till kvinnor (t.o.m. 2020).
M

Det stora genombrottet för kvinnors möjligheter att studera kom med första världskrigets slut 1918. Kvinnornas enorma insatser på hemmafronten under kriget hade gjort att det blev allt svårare för politikerna att förneka dem politisk jämställdhet i form av lika rösträtt och rätten till utbildning.

När kvinnor ville bli antagna till högre forskning blev det tvärstopp. Varken Royal Society i London eller Vetenskapsakademin i Paris tillät kvinnor att bli medlemmar förrän en bra bit in på 1900-talet. Vetenskapsmän och universitetslärare kunde hänvisa till att universiteten en gång grundats inom klosterväsendet där kvinnor och män var åtskilda. Flera universitet i Storbritannien accepterade inte kvinnliga studerande förrän mot slutet av 1800-talet.

De första kvinnorna som fick tillträde till högre undervisning fick ofta kämpa mot ingrodda fördomar som lärare och manliga elever hade mot kvinnliga studenter. År 1636 fick Anna Maria van Schurman som första kvinna i Nederländerna börja vid ett universitet. Men det var ett undantag. Kvinnor var egentligen förbjudna på universiteten och Anna Maria van Schurman fick sitta bakom en skärm så att de manliga eleverna inte skulle se henne.

ANNONS

ANNONS

Många universitet delade inte ut examina till kvinnor trots att de hade studerat vid universitetet och fullföljt sina studier.

Kvinnan skulle sköta hemmet

Kvinnans plats ansågs vara i hemmet; hon skulle vara maka och mor. Elektronens upptäckare J J Thompson gifte sig med en av sina kvinnliga studenter år 1890. I överenskommelsen ingick att hon skulle överge sin forskning för att istället ägna sig åt deras hem.

Även i de fall hustrun fortsatte att samarbeta med sin man ansågs hon oftast vara en hjälpreda. "Hon fick inte det minsta erkännande för det. Bara därför att om en man och en kvinna arbetar tillsammans tror ingen att kvinnan egentligen gör någonting."

Så skrev forskaren Hertha Ayrton (1854-1923) om en väninnas arbete i astronomi. Hertha Ayrton var den första kvinna som föreslogs för inval i Royal Society. Men hon vägrades medlemskap med hänvisning till att sällskapets stadgar inte tillät att gifta kvinnor invaldes.

Fördomar levde kvar

Det stora genombrottet för kvinnors möjligheter att studera kom med första världskrigets slut 1918. Men fördomarna levde kvar, och än idag är kvinnor underrepresenterade inom vetenskapen. 1906 fick Hertha Ayrton den prestigefyllda Hughesmedaljen för sina studier av elektricitet. Sedan 1902 delas medaljen varje år ut av Royal Society. År 2020 hade bara en kvinna till fått priset – rymdforskaren Michele Dougherty. Hon fick priset 2008 – 102 år efter Ayrton.

Kvinnor är speciellt underrepresenterade när det gäller de naturvetenskapliga ämnena. Fram t.o.m. 2020 hade endast 26 kvinnor fått något av de vetenskapliga Nobelprisen i kemi, fysik och medicin som med vissa undantag delats ut varje år sedan 1901. Flera av dessa kvinnor har varit gifta med Nobelpristagare. Priserna delas ofta av flera personer.

Fem kvinnor och 213 män har fått Nobelpriset i fysik. Motsvarande siffror för kemipriset är 178 män och nio kvinnor och för medicinpriset är siffrorna 211 män och tolv kvinnor. Sammanlagt ger det en övervikt för männen med 601 priser mot 26 (4%). Troligtvis kommer balansen mellan antalet manliga och kvinnliga pristagare att jämnas ut något i framtiden. Av 2020 års Nobelpristagare i de vetenskapliga ämnena fanns tre kvinnor och fem män representerade (alla Nobelpriserna delades av flera pristagare: kemi 2 st, fysik 3 st, medicin 3 st).

Marie Curie har fått priset två gånger, 1903 i fysik tillsammans med sin man Pierre och 1911 i kemi som ensam pristagare. 1935 fick paret Curies dotter Irène priset i kemi tillsammans med sin man Frédéric.

LÄS MER: Marie Curie - hur de strålande ämnena upptäcktes

ANNONS

ANNONS

Lise Meitner

Lise Meitner (1878-1968) tog sin doktorsgrad i Wien 1906 och började sedan studera radioaktivitet tillsammans med Otto Hahn i Tyskland. Under trettio års arbete upptäckte de båda grundämnet protaktinium och det sönderfall som radioaktiv strålning orsakar.

Lise Meiter
Bild: Okänd
Lise Meitner och Otto Hahn, 1913.

På 1930-talet började Meitner och Hahn undersöka vad som hände när uran bombarderades med neutroner. Men Meitner hann inte fullborda arbetet. Hon var av judisk börd och måste därför fly från Tyskland 1938 undan nazisterna. Hon slog sig ner Sverige. Här fick hon meddelandet att Hahn upptäckt att grundämnet barium bildats i det uran som bombarderats med neutroner.

Under några dagar vid nyår i Kungälv strax norr om Göteborg kunde Meitner tillsammans med sin brorson Otto Frisch reda ut vad som hänt.

Atomer hade klyvts och nya grundämnen uppkommit. Hon föreslog att den nyupptäckta processen skulle få namnet fission. Meitners och Hahns upptäckt var en hörnsten i den forskning som inom kort skulle leda fram till den första atombomben.

Lise Meitner fick aldrig något Nobelpris. Hahn fick det ensam år 1944. Lise Meitner är kanske den mest framstående kvinnliga forskare som aldrig fått Nobelpriset. Hon är den enda kvinna som fått ett grundämne, nr 109 meitnerium, uppkallat efter sig. Grundämnet nr 96, curium, är uppkallat efter både Pierre och Marie Curie.

Lise Meitner har också fått en lång rad gator uppkallade efter sig i Tyskland och Österrike och 2014 restes en skulptur av henne framför Humboldtuniversitet i Berlin. Även en krater på månen och en asteroid bär hennes namn.

Dorothy Hodgkin

Dorothy Hodgkin (1910-1994) fick Nobelpriset i kemi 1964, bland annat för sina undersökningar av vitamin B12. Hon började studera röntgenfotografering av molekyler i Oxford 1929. 1934 kunde hon ta den första röntgenbilden av proteinet pepsin.

Mellan 1942 och 1949 arbetade Dorothy Hodgkin med att undersöka och kartlägga penicillinets struktur. 1948 kunde hon tillsammans med sina kolleger ta den första röntgenplåten av vitamin B12. Efter hand kunde de exakt beskriva hur atomerna i vitaminen var ordnade.

Sofia Kovalevskaja

Sofia Kovalevskaja, även känd under smeknamnet ”Sonja”, (1850-1891) kunde inte studera på universitetet i sitt hemland Ryssland. Universiteten tillät inga kvinnliga studenter. Hon gifte sig - i första hand för att kunna komma till Tyskland och studera. Men även där måste hon ta privatlektioner, eftersom kvinnor inte tilläts vara med vid högre undervisning där heller. Till sist lyckades hon ta en filosofie doktorsgrad i Göttingen för ett arbete om differentialekvationer.

ANNONS

ANNONS

1884 blev Sofia Kovalevskaja professor i matematik vid Stockholms Högskola. Hon var den första kvinnliga professorn i Stockholm och världens andra kvinna med den titeln.

Sophie Germain

När Sophie Germain (1776-1831) växte upp, rasade den franska revolutionen. Familjen Germain var välbärgad men tillräckligt okänd för att undgå förföljelse. Under revolutionsåren fick Sophie långa tider hålla sig inne och upptäckte då sin fars bibliotek. Men att en ung flicka ville hålla på med forskning och vetenskap väckte föräldrarnas oro och motvilja. Sophie skulle fördärva sin hälsa, förlora förståndet och i alla fall aldrig bli passande gift.

Sophie vägrade ge sig, trots att hon varken fick ljus eller värme i sitt sovrum, för att hon inte skulle kunna studera. Insvept i ett ulltäcke läste hon matematik i skenet av talgljus hon snillat undan. Till sist måste föräldrarna ge vika.

1794 öppnade den franska tekniska högskolan. Men kvinnor hade inte tillträde. Sophie Germain fick tag i några prov och skickade in lösningarna tillsammans med kommentarer. För säkerhets skull använde hon pseudonymen M. le Blanc. Läraren som fick hennes svar insåg vilken talang brevskrivaren var, och det dröjde inte länge förrän han fick reda på att det var en kvinna som sänt in de förnämliga svaren. Av läraren fick Sophie Germain stöd och beröm. Hennes talang blommade ut på allvar.

Sophie Germain brevväxlade med den store matematikern Carl Friedrich Gauss och kom med flera viktiga bidrag till olika matematiska arbeten. Gauss fick först efter lång tid, på grund av ett misstag, reda på att det var en kvinna han brevväxlat med. Trots tidens sedvana att se ner på kvinnor som ville forska förstod Gauss att uppskatta sin brevvän även sedan denne visat sig vara kvinna. Gauss försökte till och med ge henne ett hedersdoktorat vid Göttingens universitet, där han arbetade. Men till och med Gauss hade svårt att tränga igenom den mur av kvinnofientlighet som omgärdade universiteten.

Ada Lovelace
Bild: Wikimedia Commons
Ada Lovelace, ca 1850.

Sophie Germain dog 1831 - innan hennes hedersdoktorat inrättats. Hon är den första kvinnliga matematiker som självständigt arbetat ut viktiga matematiska bevis. Visserligen har flera kvinnor före henne gjort stora matematiska insatser. Men dessa kvinnor har främst kommenterat och vidareutvecklat arbeten gjorda av män.

Sedan 2003 delar den franska vetenskapsakademin ut Sophie Germains pris till franska matematiker som gjort värdefulla insatser.

Ada Lovelace

Ada Lovelace (1816-1852) var dotter till den berömde brittiske författaren lord Byron. Hon kom att samarbeta med Charles Babbage, som sysslade med att konstruera en räknemaskin. Men efter hand som Babbage arbetade kom han på idén till en helt ny maskin som skulle kunna programmeras - helt enkelt en mekanisk dator. Men Babbage hade inte tillgång till dagens elektronik, utan hans dator måste bli mekanisk. Den skulle arbeta med en mängd olika kugghjul och med stor precision. Den tidens ingenjörskonst var inte tillräckligt utvecklad för att konstruera Babbages maskin. Den stannade därför på ritbordet.

ANNONS

ANNONS

Lady Ada Lovelace översatte en artikel om Babbages arbete till franska men kom med egna tillägg som visade att hon klart insett hur en sådan maskin skulle programmeras. Tilläggen var längre än själva artikeln och många vetenskapsmän, bland dem Michael Faraday förklarade att de uppskattade hennes arbete.

Ada Lovelace ses som den första som förstått vilken styrka som fanns att hämta i datamaskiner och hur de kunde programmeras.

Programmeringsspråket Ada är uppkallat efter Ada Lovelace för att hedra hennes minne.

LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur många har fram till och med 2020 fått Nobelprisen i fysik, kemi och medicin? Hur många av dessa Nobelpristagare var kvinnor?
     
  2. Varför finns nästan inga kvinnor med bland historiens mest kända naturvetenskapliga forskare?
     
  3. Vem var Marie Curie och vad är hon mest känd för att ha upptäckt?
     
  4. Varför är kanske Lise Meitner den mest framstående kvinnliga forskare som aldrig fått Nobelpriset?
     
  5. Ge några exempel på några av de hinder som Sophie Germain var tvungen att överkomma för att kunna ägna sig åt forskning.
     
  6. Varför har Ada Lovelace varit så viktig för utvecklingen av datorn?

Ta reda på:

  1. Hur många bland dem som senast fick Nobelprisen i fysik, kemi och medicin var män respektive kvinnor?

 

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
 

Senast uppdaterad: 3 januari 2021
Publicerad: 6 december 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

M

Fackföreningarna och arbetsmarknaden förr och idag

För ungefär 150 år sedan bestämde arbetsgivarna i stort sett allting på arbetsplatserna i...

M

Gandhi, icke-våldsprincipen och Indiens självständighet

Ingen indisk ledare har haft lika stor makt som Mohandas (Mahatma) Gandhi som föddes 1869. Under...

M

Katarina II - härskare över Ryssland

Katarina II styrde Ryssland under senare delen av 1700-talet. I 34 år var hon kejsarinna över det...

M

Wu Zetian - Kinas enda kvinna på tronen

År 690 e.Kr tog kvinnan som börjat sin karriär som 13-årig konkubin vid hovet för första gången på...

ANNONS

Ämneskategorier

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...

Kända personer 1776-1914

Historia om några av det långa 1800-talets mest kända personer och deras levnadsöden.

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1914-1991

Under 1900-talet förändrade vetenskapen, tekniken och kommunikationerna världen.

Kända personer 1914-1991

Historia om några av 1900-talets kända och ökända personer och deras levnadsöden.

Kvinnohistoria och genushistoria

Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...

Relaterade taggar

Berömda kvinnor

Vår historia är full av kvinnors och mäns levnadsöden. Men männen har i alla tider givits förtur...

Genus och genusperspektiv

Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Se dig omkring ett ögonblick! Allt du ser omkring dig är resultatet av uppfinningar och...