Peter Forsskål i Arabia Felix

Lästid 3 minuter

Den arabiska halvöns södra del var okänd för européerna långt in på 1900-talet. Det hade flera orsaker. Ett ogästvänligt landskap och en ibland fientlig inställning till kristna spelade en roll. Dessutom fanns det inga handelsvägar här att utforska. Inte förrän stora oljefyndigheter upptäcktes blev det intressant att satsa belopp på utforskning. Ett av de första försöken att kartlägga Arabiska halvöns okända delar var nordiskt. År 1761 gav sig Peter Forsskål (1732-1763) iväg mot södra delen av Arabiska halvön. Forsskål var lärjunge till Carl von Linné och en av många elever som den store vetenskapsmannen sände ut i världen.

Artikel

Bild: Okänd

Peter Forsskål (1732-1763) var en finlandssvensk naturforskare och orientalist. Forsskål blev tidigt inskriven vid Uppsala universitet och kom senare att bli en av Carl von Linnés medarbetare.

Jemen

Forsskål deltog i en dansk expedition, och slutmålet var Jemen, ofta felaktigt kallat "Lyckliga Arabien". Jemen kommer av det arabiska ordet för höger, och den som står i Mekka och blickar söderut har mycket rikligt Jemen på sin högra sida.

Namnet "Lyckliga Arabien" kommer troligen av en felöversättning. Under antiken ansågs det vara ett gott tecken om exempelvis en örn flög åt höger. I antika texter har begreppen om "Lyckliga Arabien" och det lyckosamma med något till höger blandats samman, och romarna kom så att kalla det Arabia Felix - Lyckliga Arabien.

ANNONS

Expeditionen hade egentligen två syften. Förutom att kartlägga ett okänt område skulle den sprida glans över den danske kungen Frederik V:s namn. En del av Jemen var redan ganska välkänt. Hamnstäderna Mocka och Aden användes av britter och holländare. Men den danska expeditionen skulle tränga ännu längre in i landet.

Efter en mödosam resa där flera av expeditionsmedlemmarna blivit ovänner nådde Forsskål Jemen 1762. Resan hade tagit nästan två år. Forsskål var botanist och samlade in ett stort antal växter. Speciellt nöjd var han över att få se ett blommande balsamträd. Det hade både han och Linné drömt om. Linné fick så småningom en kvist av trädet per post

Bild: Okänd

Karta över Jemen 1763, ritad av Peter Forsskål.

Då var Forsskål redan död. Han dog i staden Jerim i malaria 1773. Expeditionen nådde aldrig fram till de okända områden som var dess mål.

Carsten Niebhur

Under expeditionen dog en efter en av de sex vetenskapsmännen, och till sist var tysken Carsten Niebhur (1733-1815) ensam kvar.

Niebhur återvände till Danmark 1767 och ägnade sig åt att rädda vad som kunde räddas av expeditionens material. Han ritade exempelvis en av de första europeiska kartorna över Jemen. Mycket av det Forsskål samlat in gick förlorat genom slarv och likgiltighet. En del kom aldrig fram till Norden, annat packades inte upp förrän det var för sent. Det material som kunde räddas visar dock att Forsskål var en av sin tids främsta botaniker.

Trots att de områden i Jemen som expeditionen besökt var kända i Europa sedan tidigare hade de aldrig beskrivits lika noggrant som Niebhur gjorde. Han var en av de första orientalisterna och har fått äran av att göra Arabien känt i Europa på allvar. Hans berättelser om ett gästfritt, nobelt folk kom att locka flera resenärer.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Varför var den södra delen av Arabiska halvön okänd för européer fram till 1900-talet?
Vem var Peter Forsskål och varför åkte han till Arabiska halvön?
Vad var målen med den danska expeditionen som Forsskål deltog i?
Vad hände med expeditionen och dess material efter att Forsskål och de andra vetenskapsmännen hade dött?
Beskriv hur namnet "Lyckliga Arabien" kan ha kommit till..

M LÄS MER: Carl von Linné - hur naturen systematiserades

S LÄS MER: Jemens historia

M LÄS MER: Ibn Battuta - världens störste resenär

M LÄS MER: Upptäckare och upptäcktsresor

M LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Frank Debenham, Discovery and Exploration, Paul Hamlyn Spring House, 1960
Erik Hamnström, De geografiska upptäckarbragderna genom tiderna, Lars Hökerberg Bokförlag, 1927
Alexander McKee, A World too Vast, Souvenir Press, 1990
John Keay (red.), History of World exploration, Paul Hamlyn Publishing, 1991

FÖRFATTARE

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare

Senast uppdaterad: 14 augusti 2025

Publicerad: 17 februari 2021

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Drottning Kristina ökade adelns makt

av: Lars Hildingson

2025-03-01

Lästid 7 minuter

Kristina var bara 18 år när hon klev upp på Sveriges tron. Året var 1644, och nere i Tyskland stred de svenska arméerna sedan lång tid tillbaka (1630) i det som senare blivit känt som det trettioåriga kriget (1618-1648). Kristina ärvde alltså ett rike med stora hål i statskassan. Och för att få in pengar till staten lät Kristina sälja en stor del av kronans mark till adeln. Men detta stärkte samtidigt adelns makt och gjorde dem ännu rikare. Tillsammans med marken hörde nämligen alla bönder som bodde där. Dessa hamnade nu under adelns kontroll och måste betala all sin skatt till dem istället för till kronan. Bonde- och borgarstånden protesterade i riksdagen mot adelns allt större makt i samhället. Men inget gjordes för att förändra läget. Drottning Kristina valde senare bort politiken helt och hållet. År 1654 klev hon ner från tronen och flyttade till Rom där hon kom att leva resten av sitt liv...

+ Läs mer

Glasets historia

av: Jan-Olof Fallström

2024-01-05

Lästid 8 minuter

Vilka material av alla som människan framställer och bearbetar har betytt mest för oss? Utan tvekan kommer järn och andra metaller på första plats - men sedan? Här kan vi diskutera länge, men glas måste komma högt på en sådan lista...

+ Läs mer

En ny världsbild - den heliocentriska

av: Lars Hildingson

2023-09-10

Lästid 5 minuter

Alla har väl funderat över hur universum egentligen är uppbyggt. Tar det slut någonstans? Vad kommer i så fall sedan? I äldre tider visste människor inte mycket om världen de levde i. De visste inte att vår jord är ett klot som går i en bana runt solen...

+ Läs mer

Vattenkvarnar och vattenhjul

av: Kaj Hildingson

2023-02-19

Lästid 9 minuter

Vattenhjulet drivs runt av strömmande vatten. Genom att sätta en axel på hjulet kan den roterande rörelsen överföras till något annat, exempelvis en kvarnsten. Därmed var en viktig uppfinning gjord...

+ Läs mer

Östersjön - Sveriges viktigaste vattenväg

av: Lars Hildingson

2022-11-13

Lästid 6 minuter

Från Helsingborg till Haparanda har Sverige kust mot Östersjön. Till Östersjön gränsar våra grannländer: Finland, Estland, Lettland, Litauen, Ryssland, Polen, Tyskland och Danmark. Vägarna från Östersjön ut mot världshaven går mellan de danska öarna Fyn och Själland och genom Öresund - vattnet mellan Sverige och Danmark. Under 1900-talets sista år byggdes en bro över Öresund. En motorväg och en järnväg korsar nu den urgamla vattenvägen. Rullande hjul konkurrerar med vattenfarkosterna...

+ Läs mer

Kemins historia

av: Lars Hildingson

2022-09-24

Lästid 19 minuter

Under 1700-talet växte den moderna kemin fram. Men kemins historia började egentligen långt innan dess. Redan under antiken ägde man kunskap om avancerade kemiska processer (dock utan att kunna förklara varför de ägde rum). Under medeltiden utvecklades den s.k. alkemin som kan ses som ett slags hopkok av vetenskap, religion och magi. Det var dock ur denna tidiga kemin och dess metoder som den moderna kemin växte fram. I den här artikeln kan du läsa om kemins tidiga rötter och utveckling fram till idag - från alkemi till högteknologisk kemiindustri...

+ Läs mer