Olof Rudbeck d.ä. (1630-1702) var en mångsysslande professor i Uppsala som i ett halvsekel dominerade stadens akademiska liv och även vann internationell ryktbarhet. Som ung student gjorde han viktiga upptäckter om lymfkärlen och deras funktion och gjorde vid sina dissektioner också andra viktiga medicinska upptäckter. Vid 22 års ålder fick han dissekera en hund inför drottning Kristina och hovet.
Som arkitekt och byggmästare skapade han den anatomiska teatern i universitetsbyggnaden Gustavianum.
Den anatomiska teatern byggdes 1662-1663 och användes för dissektioner inför studenter, forskare och betalande åskådare. Den utformades som en liten amfiteater med plats för omkring 200 personer, där åskådarna stod i branta rader runt dissektionsbordet. Rudbeck hade fått idén från den anatomiska teatern i Leiden i Nederländerna, där han tidigare hade studerat.
Från botanik till fornforskning
Rudbeck anlade en trädgård och ledde ett omfattande arbete med katalogisering av växter. Under sina senare år hade han dock Sveriges äldsta historia som sitt främsta intresse. I det verk som gått till eftervärlden som Atlantica (1-4, 1679-1702) beskrev han det forna Sveriges storhet.
Han ansåg sig kunna bevisa att Platons Atlantis inte låg sjunket under havets yta utan i själva verket var göternas gamla rike. Hednatemplet i Gamla Uppsala var atlantidernas (de boende i Atlantis) Poseidontempel (Poseidon var grekernas havsgud) och de grekisk-romerska gudarna var av götiskt ursprung. Göterna skulle således inte bara ha erövrat världen utan också ha givit upphov till antikens religion.
Rudbeck fick en skara elever som försökte fullfölja hans verk, men så småningom skulle det betraktas som en absurditet. Det märkliga var att den strikte medicinske och botaniske forskaren som historiker kunde gå så långt utanför det rimligas gränser. I modern tid har Atlantica mera uppmärksammats som ett "verk av snille och vanvett". Samtidigt använde Rudbeck ibland metoder som var ovanligt moderna för sin tid, exempelvis när han försökte datera föremål efter vilka jordlager de hittades i.
Tusentals växtbilder räddas från brandenOlof Rudbeck arbetade också med ett enormt botaniskt verk som kallades Campus Elysii. Tanken var att avbilda alla växter som var kända på hans tid i naturlig storlek. Till arbetet hörde tusentals målade växtbilder och träsnitt som skulle användas för att trycka böckerna. När en stor brand drabbade Uppsala 1702 förstördes en stor del av arbetet, däribland tusentals färdiga trästockar för tryckning. Men elva volymer med över 3 500 handmålade växtbilder räddades. De brukar idag kallas Rudbecks Blombok och ger en ovanlig inblick i 1600-talets botaniska forskning.
|
S LÄS MER: Uppsala universitet
M LÄS MER: Vetenskap och teknik 1500-1776
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
