Glas förändrade vår världsbild - glasblåsningens historia

Här har vi att göra med en anonym hjälte, vars uppfinning först passerade obemärkt, men som långt senare skulle visa sig vara fullkomligt revolutionerande. Någonstans, i en av de oräkneliga glashyttorna i det område som idag motsvaras av gränstrakterna mellan Syrien och Irak, fick en påhittig människa en dag en snilleblixt. Istället för att tillverka glas på det gamla sättet, där man gjöt det i former, eller gjorde ihåliga kärl genom att gjuta glas kring en lerkärna som sedan knackades bort, utvecklade han en helt ny teknik - glasblåsningen.
M

Glasblåsning är ett traditionellt hantverk, vars grunder inte har ändrats så mycket sedan det uppfanns. Glasblåsning kräver lagarbete och yrkesskicklighet.

Ny teknik satte igång en utveckling med oanade följder

Ca 50 f.Kr
Det krävdes en sofistikerad kunskap om glasets natur och dess potential för att utveckla tekniken med glasblåsning. Först måste glasmassan - gjord av kvarts, pottaska och kalksten - värmas upp till en betydligt högre temperatur än vad som är nödvändigt när man ska gjuta det. Sedan måste man komma på att ett långt ihåligt järnrör kan placeras i den smälta massan, och en klump plockas upp - som man sedan genom röret kan blåsa till en bubbla.

På det sättet kunde helt nya former och varianter av glas skapas. Men framförallt - det blåsta glaset kan göras mycket klarare, mer genomskinligt, än det formgjutna.

ANNONS

ANNONS

Den fulla vidden av detta, den potential som materialet därigenom fick, skulle dock visa sig först långt senare. Till att börja med fortsatte även detta sorts glas att vara en vardagsvara. I det romerska riket producerades glas i enorma mängder - för att användas som tallrikar, glas, koppar, skedar, eller som lampor och bläckbehållare, eller som billiga smycken, eller för att täcka väggar i dekorativa mönster. Inte minst viktigt var glaset för att det var den perfekta behållaren för den romerska favoritdrycken - vinet.

Nästa stora steg togs när det blåsta glaset så småningom började slipas, till allt större grader av genomskinlighet, eller för att skapa allt större grader av förstoring. Då skulle det visa sig att glaset var nära knutet till - och även en i viss mån en förutsättning för- den explosionsartade intellektuella och kunskapsmässiga utvecklingen under de epoker som brukar kallas renässansen, och senare den vetenskapliga revolutionen.

Denna märkliga process, till stora delar okänd eller förbisedd, har med stor entusiasm - och kanske med ett litet mått av överdrift - skildrats av de två teknikhistorikerna Alan Macfarlane och Gerry Martin i boken Glass: A World history.

När vetenskapen i först den muslimska världen och sedan i Europa utvecklades under århundradena från 1000-talet e.Kr och framåt spelade nämligen optiken till att börja med en avgörande roll. Genom att studera hur ljus bryts i slipat glas utvecklades inte bara tekniker för vetenskaplig utforskning överhuvudtaget, utan kunskaperna i matematik och geometri lyftes till tidigare oöverträffade nivåer. Och det var bara början.

Avancerad naturvetenskap tack vare blåst glas

Glasögon, linser, speglar, förstoringsglas, mikroskop, teleskop – allt detta gick att skapa av det högkvalitativa blåsta glas som framförallt producerades i Italien från 1000-talet e.Kr, och framåt. Med dessa redskap vände ständigt nya forskare blicken mot naturen omkring sig och fann kunskaper som det tidigare inte ens varit fysiskt möjligt att nå.

Sedan undersöktes de nya fynden i laboratorier där alla viktiga redskap även de var gjorda av blåst glas, som slipats till allt högre nivåer av perfektion.

Det var då som det på allvar visade sig att glaset, som från början lockat människor på grund av sin skönhet och sin enkla vardagliga nytta, hade utvecklats till en nästan magisk substans. Med glasets hjälp öppnade sig den mikroskopiska världen, men också den astronomiska; tillsammans förändrades för alltid förändrade synen på människans plats i universum.

Glas var förstås inte det enda som behövdes, orsakerna till denna utveckling är oändligt mer komplicerade än så. Men glaset var en nödvändig förutsättning, och en katalysator, menar Macfarlane och Martin.

Med det blåsta och slipade glasets hjälp kunde auktoriteter ifrågasättas. Från en ljudbaserad, text- eller språkbaserad kultur, där forntida storheter som Platon och Aristoteles hyllades och dyrkades, bidrog glaset och alla de till synes förtrollade redskap som man kunde göra med hjälp av det, till att placera seendet i centrum för människans kunskap om världen. Att med egna ögon se, pröva och utforska naturen blev möjligt för var och en, tack vara glasets magi.

ANNONS

ANNONS

Men ”magi” är förstås helt fel ord i sammanhanget, för vad det gjorde i sina olika former – som linser, prismer, förstoringsglas – var att ”avförtrolla” världen. Av glas skapades en hel uppsättning ”maskiner för tänkande”, som Macfarlane och Martin uttrycker det; mikroskop, teleskop, förstoringsglas. Maskiner som var en förutsättning för den ”intellektets industriella revolution”, som har skapat den värld vi lever i idag.
 Utan blåst glas – ingen avancerad naturvetenskap. Utan blåst glas – inga avgörande framsteg inom medicin, ingenjörskonst, astronomi, datateknik.

Och allt började för mer än två tusen år sedan, i en glashytta någonstans i det område som vi idag kallar Mellanöstern, där en människa fick en idé - och dessutom lyckades genomföra den.

LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Uppgifter och frågor

Frågor till texten

  1. Ungefär när och var kom man på tekniken att blåsa glas?
     
  2. Vilka bättre egenskaper har blåst glas jämfört med formgjutet glas?
     
  3. Nämn några saker som blåst glas kunde användas till under antiken och medeltiden.
     
  4. Varför var det blåsta glaset en förutsättning för den vetenskapliga revolutionen och den moderna naturvetenskapens framväxt?

 

VILL DU VETA MER? Läs Glass: A world history av Alan Macfarlane och Gerry Martin (2002)

 

Text: Magnus Västerbro, författare och journalist med inriktning på historia
Webbsida: https://www.facebook.com/vasterbro

Är du intresserad av att läsa fler spännande berättelser av författaren så rekommenderas 101 historiska händelser - en annorlunda världshistoria.
Bokens webbplats

 

Senast uppdaterad: 2 april 2021
Publicerad: 16 januari 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

L

Tre sätt att se på tid: Om jordens, människans och civilisationernas historia

Forskarna uppskattar att jorden skapades för omkring 4 600 miljoner år sedan. Det är en tidsrymd...

M

Påskön - en historia om miljöförstöring och överexploatering av naturresurser

Omkring år 1200 anlände en grupp människor från Polynesien till en obebodd ö långt ute i sydöstra...

M

Bartolomeu Diaz och vägen runt Afrikas sydspets

I åratal letade portugiserna i slutet av 1400-talet efter sjövägen runt södra Afrika till Indien....

M

Bakgrunden till de europeiska upptäcktsresorna på 1400-talet

I början av 1400-talet fanns det åtminstone åtta civilisationer som hade utforskat och kartlagt...

ANNONS

Ämneskategorier

Forntidens och antikens huvudlinjer

Forntidens och antikens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser.

Medeltida vetenskap, teknik och kommunikationer

Vetenskaplig och teknisk utveckling och om att resa på medeltiden (500-1500).

Iraks historia

Fördjupa dig i Iraks historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Syriens historia

Få en överblick av Syriens historia. Här hittar du material som behandlar landets historia i stora drag.

Relaterade taggar

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Se dig omkring ett ögonblick! Allt du ser omkring dig är resultatet av uppfinningar och...

SO-rummet tag typ

Uppfinningar

Människan har uppfunnit nya grejer i alla tider. Vissa historiker anser t.o.m. att det framförallt...