Sökandet efter Nordvästpassagen ledde till kolonisation av Nordamerika

Nordvästpassagen kallades den sjöväg till Asiens rikedomar som många européer hoppades finna norr om Amerika. Men de som sökte efter Nordvästpassagen stoppades gång på gång av ismassor. Många upptäckare försvann spårlöst och kom aldrig tillbaka Trots detta fortsatte sökandet i århundraden. Efter mer än fyrahundra år lyckades en norrman hitta passagen - det visade sig att det tog tre år att ta sig igenom.
M

Jakten på en sjöväg västerut till Asien - en nordvästpassage genom eller ovanför den Nordamerikanska kontinenten - ledde till att Nordamerika koloniserades. Bilden visar när holländare köper Manahatta(n) av urinvånarna.

Amerika blockerade vägen västerut till Asien

Det var till en början ett bekymmer för de europeiska sjöfararna att en ny kontinent, Amerika, plötsligt blockerade sjövägen över Atlanten till Kina, Indien och Japan. Först sedan de spanska erövrarna, conquistadorerna, hade börjat sända hem stora mängder rövat guld och silver uppskattades Syd- och Centralamerika på allvar i Spanien. Ännu längre dröjde det innan européerna insåg att Nordamerika kunde ha något värde. Det sågs i ännu högre grad än Sydamerika som en onyttig landmassa som hindrade fartyg att nå rikedomarna i Asien.

Ingen visste hur stort landet var som Columbus krävt för Spaniens räkning och hur långt det sträckte sig. Påven hade delat upp världen mellan Spanien och Portugal i Tordesillasfördraget 1494. Enligt det fick Spanien utforska och erövra områden på det västra halvklotet och Portugal på det östra.

ANNONS

ANNONS

Data och fakta

1496: John Cabot får av Englands kung rätten att söka efter okända länder.

1497: Cabot landstiger i Nordamerika och gör anspråk på området för Englands räkning.

1498: En ny expedition till Nordamerika under ledning av John Cabot försvinner spårlöst.

1508-1509: John Cabots son Sebastian försöker förgäves finna en väg norr om Nordamerika, en nordvästpassage.

1534: Fransmannen Jacques Cartier utforskar S:t Lawrencebukten.

1536: Cartier färdas uppför S:t Lawrencefloden.

1583: Sir Humphrey Gilbert tar New Foundland i besittning för Englands räkning.

1609: Henry Hudson utforskar delar av Nordamerikas östkust och Hudsonfloden på uppdrag av det holländska Ostindiska kompaniet. Upptäckterna leder till att Holland ställer krav på området.

1610: Henry Hudson utforskar delar av Hudson Bay. Hudson sätts ut i en båt av myterister och hans öde är okänt.

1903-1906: Norrmannen Roald Amundsen finner Nordvästpassagen.

Varken England, Frankrike eller Holland vågade på allvar utmana Spanien och öppet trotsa påvens beslut. Litet i skymundan sände de ändå fartyg till landet i väster.

Eftersom detta skedde i smyg, är det oklart hur tidigt engelsmän och holländare kom till Nordamerika. Själva visste dessa tidiga resenärer inte heller vart de kom. Columbus var ju övertygad om att han nått Asien 1492. Det tog tid innan alla var helt övertygade om att det istället rörde sig om en helt annan världsdel.

Caboto blir Cabot

Den första engelska expedition som säkert kom fram till Nordamerika leddes av John Cabot (ca 1450-1500) på fartyget "Matthew". Egentligen hette han Giovanni Caboto och kom från Genua i Italien. Från Genua kom många duktiga sjömän. Caboto flyttade till Venedig och fick arbete hos en venetiansk handelsfirma. För dennas räkning reste han i östra Medelhavet och i arabvärlden. Han blev en duktig navigatör. Det är troligt att han liksom Columbus fick idén att finna en väg från Europa till Asien genom att segla västerut över Atlanten.

År 1484 flyttade Caboto till London. Antagligen försökte han få hjälp att genomföra sin idé genom att vända sig till Portugal, Spanien och England. Det förefaller som om ingen lyssnat förrän nyheten om Columbus resa nådde England. Då blev det fart både på handelsmän och den engelske kungen.

År 1496 gav kung Henrik VII av England Cabot och hans söner rätten att söka efter okända länder och föra hem de varor som de kunde komma över till hamnstaden Bristol. Cabot lovades också ensamrätt på all handel i nyupptäckta länder. Köpmän i Bristol vädrade goda affärer och stödde Cabot.

Landstigning i Nordamerika

Den 24 juni 1497 landsteg Cabot någonstans på Nordamerikas kust, tog området i besittning för Englands räkning och hissade den engelska flaggan. Men Cabot visste inte att han kommit till Nordamerika. Cabot var säker på att han landstigit i Asien. Några sidenklädda kineser såg han dock lika litet av som Columbus gjort. Däremot fanns tecken på att landet var bebott.

Cabots övertygelse att han nått Asien berodde nog också på att han ville tro det. Från Cabot och hundra år framåt hade alla expeditioner från Europa till Nordamerika uppdraget att finna sjövägen till Asien. Alla undersökningar av Nordamerika och expeditioner i dess inre hade vägen till Asien som mål. Kartläggningen av Nordamerika kom på köpet.

När Cabot återvände till England var han full av entusiasm. Han beskrev ett lockande land med behagligt klimat och med så rika fiskevatten att det gick att ösa upp fisken med hinkar. Var Cabot hade landstigit är än idag okänt. Newfoundland eller Labrador är de platser som senare forskare oftast gissat på.

Cabot fick ett entusiastiskt mottagande och lät genast meddela att han tänkte återvända fortast möjligt.

ANNONS

ANNONS

Expeditionen som försvann

En andra expedition sändes iväg år 1498. Den var mycket större än den första och bestod av fem skepp och 200 man.

Cabots plan var att segla längs den kust han upptäckt tills han stötte på Japan. Han var fortfarande övertygad om han kommit till Asien.

Expeditionen kom aldrig tillbaka. Vad som hände är okänt. Antingen gick fartygen förlorade på vägen över, Atlanten, eller också nådde Cabot Nordamerika igen men lyckades aldrig ta sig tillbaka.

Cabots resa kom att bli av stor betydelse. Nu kunde England säga sig ha rättigheter i Kanada och områden söder därom. Fortfarande ville dock England inte öppet utmana Spanien.

Lockelsen att finna en väg till Asien över Atlanten norr om Nordamerika - den s.k. Nordvästpassagen - fanns kvar. Att England och senare andra europeiska länder gjorde stora ansträngningar att hitta en väg norr om Amerika har en praktisk förklaring. Vägen till Asien runt Afrika kontrollerades av Portugal, och vägen runt Sydamerika behärskades av Spanien.

Fiskarna som forskare

Cabots berättelse fick också en annan effekt. Fiskare från Europa lockades av den fiskrikedom som Cabot beskrivit. I nästan 20 år var det fiskare som stod för det mesta utforskandet av den nordamerikanska östkusten. Fiskare från Portugal, Frankrike och Spanien upprättade läger på stränderna i Newfoundland och Labrador. Än idag vittnar portugisiska och franska ortnamn om var fiskarna från olika länder höll till.

Fiskarna gav sig aldrig särskilt långt in i landet. De rikaste fångsterna fanns vid kusterna. Men de kunde berätta om djupa vikar och floder som ingen visste vart de ledde. Kanske var någon av dem den efterlängtade sjövägen till Asien?

1508-1509 försökte John Cabots son Sebastian att finna sjövägen till Storkhanens rike genom att segla norrut längs Kanadakusten, men stoppades av isen.

Cartier döper Montreal

1534 gjorde fransmännen ett försök att finna Nordvästpassagen till Asien. Jacques Cartier seglade norr om Newfoundland in i en av de vikar som fiskarna berättat om. Det var S:t Lawrencebukten, och efter att ha undersökt den noga återvände han till Frankrike.

Två år senare återvände Cartier med en ännu större expedition. Åter gav han sig in i bukten och fortsatte utmed S:t Lawrencefloden. Först till den plats där staden Quebec ligger idag och sedan vidare till en stor by med urbefolkning som han kallade Mount Royal. Cartier namngav platsen efter den kungliga utsikt han hade från toppen av ett berg. Här ligger nu staden Montreal, endast en lätt förvanskning av det namn Cartier gav platsen.

Frobisher
Bild: Bodleian Libraries
Martin Frobisher var säker på att ha funnit guld i vad han trodde var Asien. Men han hade fel på båda punkterna.

Den kungliga utsikten kunde inte minska Cartiers besvikelse, när han från berget såg att floden bara tycktes fortsätta. Ingenstans öppnade sig havet och vägen till Kina. Eftersom det fanns forsar i floden här kunde Cartier inte komma längre, men han tyckte sig ändå vara på rätt väg. Därför kallade han det skummande vattnet Lachineforsarna, Kinaforsarna. Namnet finns kvar på den kanal som byggts vid forsarna. Det är en påminnelse om den franske expeditionsledarens förhoppningar, men också som ett bevis på hur dåliga geografiska kunskaper européerna hade.

Frobisher i arktiska vatten

Cartiers expedition hade visat att det inte gick att nå Asien via S:t Lawrencebukten. Nu ville engelsmännen försöka längre norrut. År 1576 startade engelsmannen Martin Frobisher med tre fartyg. Han hade otur redan från början. I en storm utanför Skottland sjönk förrådsfartyget, och sedan deserterade det andra fartygets besättningsmän. Med endast 18 man fortsatte Frobisher mot Baffinön.

Frobisher är den förste engelsman som säkert seglat i arktiska vatten i Nordamerika. I reserapporten berättar han om urfolket inuiter "i båtar av sälskinn". Fem besättningsmedlemmar tillfångatogs av inuiterna och hördes aldrig av igen.

Liksom Cabot var Frobisher säker på att han kommit till Asien. Triumferande vände han tillbaka till England. Han hade också med sig en svart sten. En expert undersökte stenen och slog fast att den innehöll guldmalm.

ANNONS

ANNONS

Redan året efter sändes Frobisher tillbaka. Denna gång inte för att leta efter Nordvästpassagen utan för att leta guldmalm. Två gånger reste Frobisher tillbaka och lastade svarta stenar. Det hela slutade i fiasko när det visade sig att stenarna inte alls innehöll guldmalm.

Engelsk kolonisation av Nordamerika

1583 seglade den engelske sjömilitären Sir Humphrey Gilbert över. Han hade länge hävdat att det måste finnas en nordvästpassage och var kanske trött på utsända kapteners oförmåga att hitta passagen. Det gick inte bättre för honom, men för England blev hans resa en stor framgång. Han tog formellt Newfoundland i besittning för Englands räkning och jämnade därmed vägen ytterligare för den engelska kolonisationen av Nordamerika.

Från början av 1600-talet grundades de första engelska kolonierna i Nordamerika. År 1588 hade den spanska flottan, den stora armadan, förlorat ett stort slag mot den engelska, och därefter var engelsmännen mer benägna att utmana Spanien.

Henry Hudson

Precis som England och Frankrike försökte Holland hitta en nordlig sjöväg till Asien.

Holländarna försökte länge finna en väg till Asien norr om Norge och Ryssland, en nordostpassage. År 1609 anställdes engelsmannen Henry Hudson av det holländska Ostindiska kompaniet för att försöka finna en sådan väg. Hudson hade tidigare seglat i arktiska farvatten.

År 1607 seglade han upp längs Grönlands östra kust för att finna en väg till Kina. Sedan fortsatte han österut mot Spetsbergen (Svalbard) och upptäckte ön Jan Mayen. Hudson såg mängder med valar, och som resultat av hans rapporter kom ett stort antal valfångare till norra Atlanten.

När nu Hudson återigen år 1609 försökte hitta en sjöväg till Asien, tänkte han försöka segla norr om Ryssland. Vädret var uselt med ständiga stormar. Hudsons besättning fruktade att de skulle bli tvungna att övervintra och tvingade honom att vända. Han beslöt då att pröva ett annat uppslag. Från Virginia i Nordamerika kom rykten om att en passage som kanske ledde till Stilla havet hade upptäckts.

Manahatta

Vid Nordamerikas kust fann Hudson hösten 1609 verkligen en lovande flod och seglade uppför den. Efter att ha seglat 24 mil längs floden, som idag heter Hudsonfloden, drog han slutsatsen att den inte var någon nordvästpassage. På återvägen ankrade han vid en stor ö, som urinvånarna kallade Manahatta. Samtidigt utbröt ett fruktansvärt oväder. Men Hudson kunde konstatera att han hittat en perfekt hamn som var skyddad från alla håll.

Holländska kolonister köpte sedan, i maj 1626, ön av urinvånarna för en summa motsvarande 24 dollar. På halvön byggde holländarna sin första handelsstation för skinn i Nordamerika. Idag heter ön Manhattan och är New Yorks centrala del, på vars ena sida Hudsonfloden rinner.

Under sin hemresa ankrade Hudson i en engelsk hamn. Engelsmännen var redan tidigare irriterade över holländarnas försök att få fotfäste i Nordamerika. Nu förbjöds Hudson att arbeta mer för andra länder. Han fick dock tillstånd att sända sin reserapport till Holland.

ANNONS

ANNONS

Hudson gav sig snart ut igen, nu för Englands räkning. Nu tänkte han försöka längre norrut på den amerikanska kusten. Med fartyget "Discovery" seglade han in genom Hudsonsundet till den stora vik i Kanada som nu heter Hudsonviken. Här kryssade han runt och letade efter en väg att fortsätta på ända tills vintern kom.

Myteri mot Hudson

Då tvingades besättningen övervintra. Det var mörkt, kallt och ont om mat. Männen tvingades leva nära inpå varandra, och det tog hårt på tålamodet. Hudson retade upp flera av sina män. Hudson avskedade också sin närmaste man, den ende förutom han själv som kunde navigera.

Stämningen var på kokpunkten, och det blev inte bättre av att en del i besättningen misstänkte Hudson för att hålla sig med favoriter som fick mer mat än de andra. När våren kom och Hudson förklarade att han tänkte fortsätta sökandet, exploderade känslorna som laddats upp under vintern.

Under ledning av den avskedade styrmannen gjorde besättningen myteri. Hudson, hans son och sju andra placerades i en liten båt, som fick driva iväg bäst den ville. Ingen hörde någonsin av Henry Hudson igen. 1632 upptäcktes resterna av ett hus som troligen byggts av den avsatte kaptenen och hans folk, men Hudsons slutliga öde är okänt.

Myteristerna satte kurs mot hemlandet men blev överfallna av inuiter. Fem man dödades. Nu fanns bara åtta man kvar för seglatsen hem. För att överleva måste de äta upp de ljus fartyget hade i lasten. Besättningen lyckades till sist ta sig tillbaka till England. De fängslades och åtalades för myteri men frikändes.

Nordvästpassagen allt mindre angelägen

Trots att Hudson inte fann Nordvästpassagen drog både Holland och England nytta av hans resor. Holland kunde upprätta kolonier i de områden som Hudson kartlagt, och hans resor i Kanada stärkte Englands krav på landet.

Även efter Hudson gjordes flera försök att finna en nordvästpassage. Men det började visa sig att Nordamerika i sig var ett rikt land. En av de första lönande verksamheterna var handeln med pälsverk.

Sökandet efter en nordvästpassage mattades efter hand. Det stod redan i mitten av 1600-talet ganska klart att om det fanns en passage var den alltför fylld av is för att kunna bli en användbar färdväg. Då och då flammade dock ändå intresset upp för att finna Nordvästpassagen, trots alla misslyckade försök.

ANNONS

1776 sände Storbritannien ut kapten James Cook som med två fartyg skulle försöka finna Nordvästpassagen Även det försöket misslyckades.

Det var först norrmannen Roald Amundsen som tog sig igenom Nordvästpassagens ismassor. 1903-1906 färdades han runt norra Kanada och tillbringade tre vintrar med sitt skepp "Gjöa" fastfruset i isen. Då hade sedan länge behovet av en nordvästpassage upphört.

LÄS MER: Upptäckare och upptäcktsresor

LÄS MER: Kolonisation och kolonialism

LÄS MER: Nordostpassagen och döden i Arktis

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför tog det tid innan Europas stormakter insåg att Amerika kunde vara en värdefull kontinent?
     
  2. Varför kom en stor del av Nordamerika att tillhöra England?
     
  3. England, Frankrike och Holland satsade mycket på att finna en sjöväg norr om Amerika. Förklara varför.
     
  4. Varifrån har den kanadensiska staden Montreal fått sitt namn?
     
  5. Vem var det som till sist lyckades finna Nordvästpassagen?
     
  6. Varför blev Nordvästpassagen aldrig någon stor handelsled?

Ta reda på:

  1. Försök på en karta finna några av de franska och portugisiska ortnamn som fiskare vid Newfoundland lämnat efter sig.    

 

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare

 

Senast uppdaterad: 20 juli 2021
Publicerad: 18 juli 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

M

Nordostpassagen och döden i Arktis

År 1871 upptäckte den norske säljägaren Elling Carlsen en hydda på ögruppen Novaja Zemlja norr om...

M

James Cook och kontinenten som inte fanns

1492 upptäckte Columbus en ny kontinent som européerna inte trodde fanns. På 1700-talet gjorde...

M

Conquistadorerna - de spanska erövrarna

I början av 1500-talet kunde en ung spanjor som inte fötts in i adeln bara nå de högsta klasserna i...

M

Cortés och erövringen av Mexiko

När spanjorerna kom till Mexico 1519 trodde urinvånarna aztekerna att nykomlingarna kanske var...

ANNONS

Ämneskategorier

Nederländernas historia

Här hittar du material som behandlar Nederländernas historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller...

Storbritanniens historia

Historia om Storbritannien (England, Skottland, Wales och Nordirland). Här finns material som behandlar Storbritanniens...

Nordamerikas historia

Nordamerikas historia i stora drag. Här finns material för dig som vill få en överblick av den amerikanska kontinentens...

Kanadas historia

Historia om Kanada. Här hittar du material som behandlar landets historia i stora och små perspektiv.

USA:s historia

Få en helhetsbild av USA:s historia eller fördjupa dig i viktiga händelser och särdrag som utmärker vissa perioder i...

Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild

Renässansen och de stora upptäcktsresorna som förändrade världen och gav upphov till en ny tidsepok.

Ekonomi och handel 1500-1776

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under den nya tiden. Här berättas om sjökrigföring, sjöslag, långväga handel...

Relaterade taggar

SO-rummet tag typ

Sjöfart

Sjöfarten har i alla tider varit den mest internationella av alla näringar. Här hittar du material...

Kolonisation och kolonialism

Kolonisation är när en stat tar ett område utanför sitt eget land i besittning. Kolonialism är...

Upptäckare och upptäcktsresor

En upptäcktsresa är en resa med syfte att upptäcka, kartlägga eller göra anspråk på (göra till sina...

New York

New York ligger vid Hudsonflodens utflöde i Atlanten i nordöstra USA och är landets största stad...