Columbus - resan som förändrade världshistorien, del 3: Hjälte eller förslavare?

Columbus första resa år 1492 är en av de viktigaste i världshistorien. Färden ledde till att Amerika fästes i det europeiska medvetandet. Andra européer hade nått Amerika före Columbus; vikingar som Leif Eriksson med säkerhet och kanske andra också. Newfoundland i Nordamerika, t ex, kallades "Kungen av Portugals land" i mitten av 1400-talet. Men Columbus var den som verkligen hamrade in att det på andra sidan Atlanten fanns land som relativt enkelt gick att nå med fartyg.
M

Porträtt som sägs föreställa Christofer Columbus (1451-1506), målat av Sebastiano del Piombo (1485-1547). Det finns hundratals porträtt av Columbus. Men inte ett enda som med säkerhet kan sägas likna honom. Därför vet vi inte riktigt hur han såg ut.

Columbus fick dock inte ge sitt namn åt den nyupptäckta kontinenten. Den hade i så fall kanske hetat Columbia. Amerika är istället uppkallat efter den italienske sjöfararen Amerigo Vespucci. Vespucci seglade 1499 och 1501 till Amerika och utforskade stora delar av Sydamerikas kust. Sina upptäckter beskrev han så livfullt i brev och böcker att en kartritare som hette Martin Waldseemüller trodde att Vespucci faktiskt upptäckt Amerika. Waldseemüller tyckte därför att det var lämpligt att uppkalla det nya landet efter Vespucci. I en bok där Waldseemüller medverkade döptes den i Europa okända dubbelkontinenten till Amerika - och det har den fått heta sedan dess.

Det närmaste Columbus fått komma samma ära är att Colombia i Sydamerika är uppkallat efter honom. District of Columbia, där USA:s huvudstad Washington ligger, har också namn efter honom. Det finns också många orter i USA som uppkallats efter Columbus, exempelvis huvudstaden i delstaten Ohio.

ANNONS

ANNONS

Kapplöpning om kolonier

Columbus resa ledde också till att Latinamerika kom under spanskt och portugisiskt välde. Än idag är spanska och portugisiska de största språken i Syd- och Centralamerika. Columbus bidrog också till att andra europeiska makter intresserade sig för Amerika.

England ville delta i kapplöpningen efter land och guld och sände 1497 John Cabot över Atlanten till Nordamerika. Östra Nordamerika koloniserades och blev senare självständigt, men engelska är det officiella språket än idag.

Vissa historiker menar att Columbus resa lade en av grundstenarna till den industriella revolutionen i Europa. Först när guld- och silverströmmen från Sydamerika nådde Europa blev det möjligt att bygga upp de förmögenheter som kunde finansiera en industrialisering, säger dessa forskare. Från silvergruvan i Potosi och vidare nedför Rio de la Plata, Silverfloden, fördes en stor del av den rikedom som byggde upp Europas välstånd.

Katastrof för urbefolkningen

Men Europas ökade välstånd betydde katastrof för urbefolkningen i Amerika. I Västindien utrotades den ursprungliga befolkningen helt på flera öar. I Latinamerika krossades flera stora riken som aztekriket och inkariket av spanska erövrare, conquistadorer.

I Nordamerika förlorade stam efter stam sina gamla jaktmarker. I Amazonas djungler fortsätter urbefolkningen att trängas tillbaka än idag.

Endast i Kanada kunde urbefolkningen undgå den omfattande utrotning som drabbade den på andra håll. Kanadas bistra klimat gjorde landet mindre lockande för de miljoner emigranter som kom över Atlanten på jakt efter land.

Hur många miljoner urinvånare som dog under de vitas erövring vet ingen. Uppskattningarna varierar från 25 till 75 miljoner. De allra flesta dog inte i strid eller i slavarbete. De dukade under för de sjukdomar som européerna fört med sig - exempelvis smittkoppor.

- De vita gav oss många löften, sa en hövding i Nordamerika. Men de höll bara ett enda. De lovade att ta vårt land, och de tog de det.

Hjälte eller inte?

I många år sågs Columbus som hjälte, närmast ett helgon. Men under senare år har hjälteglorian halkat på sned.

ANNONS

ANNONS

I USA och många länder i Latinamerika firas den s.k. Columbusdagen, den andra måndagen i oktober. Spaniens nationaldag den 12 oktober firas till minne av Columbus landstigning i Västindien.

Meningarna är delade om Columbusdagen. Motståndarna säger att Columbus resor ledde till miljoner urinvånares förslavning och död och att det är fel att fira honom. Därför firar många länder även Urbefolkningarnas dag på samma datum som Columbusdagen.

Andra ser honom en hjälte som kunde ta sig fram genom okända vatten. De menar att Columbus inte kan lastas för vad som skedde med urbefolkningen. Hans resor har fortsatt att engagera både motståndare och beundrare. Därför finns det hundratals böcker om Columbus och hans resor.

Mysterierna kring Columbus

Det finns också hundratals porträtt av Columbus. Men inte ett enda som med säkerhet kan sägas likna honom. Därför vet vi inte riktigt hur han såg ut. Inte heller är allt känt om hans tidiga år, och detta har satt fantasin i rörelse hos många. Under årens lopp har olika forskare hävdat att Columbus egentligen kom från Portugal, Ibiza, Grekland, Schweiz, Kina eller Tyskland. En teori säger att hans släkt kom från Norge.

Idag är de flesta forskare överens om att Columbus föddes i Genua (i nuvarande Italien). Bevarade dokument styrker detta. I en rättstvist 1479 svor exempelvis Columbus på att han var en genuesare som bosatt sig i Portugal.

Namnformer och namnmagi

Andra forskare har läst in mysterier i de olika namnformer som Christofer Columbus är känd under. I Italien är han känd som Cristoforo Colombo, i Portugal som Cristovao Colombo, och i Spanien går han under namnet Cristobal Colón. Columbus är en latiniserad form av det namnet. Formen Colón har fått några forskare att hävda att Columbus egentligen kom från Köln i Tyskland. I Spanien har många varit övertygade om att Columbus var jude men dolde detta, eftersom alla judar fördrevs under hot om dödsstraff 1492. Inget i dokumenten om Columbus härkomst i Genua styrker dock detta.

Columbus var inte främmande för namnmagi. Den helige Kristoffer är ett katolskt helgon som bar Jesus över ett djupt vatten och därefter blev alla resenärers skyddspatron. Columbus menade att hans förnamn var en "fingervisning från Gud".

ANNONS

ANNONS

Hur mycket visste Columbus?

En annan fråga som väckt debatt är hur mycket Columbus visste när han gav sig av på sin första resa. Det finns romantiska skildringar av hur Columbus på en strand finner ett skeppsvrak. I det ligger en man som mumlar något obegripligt, pekar åt väster och dör i Columbus armar. Andra forskare hävdar att Columbus fått veta att det fanns okänt land i väster av köpmän i Bristol eller att han kände till vikingarnas resor till Vinland.

Att Columbus hade god kunskap om vindarna på Atlanten står utom allt tvivel. Däremot är det tveksamt om han trodde att det låg något annat än Asien på andra sidan havet. Till sin död hävdade Columbus bestämt att han nått Asien och inget annat.

Var ligger graven?

Det är också tvist om var Columbus ligger begravd. Efter sin död i Spanien flyttades kvarlevorna efter flera år till Santo Domingo på Hispaniola. Efter att ha flyttats igen återfördes Columbus kvarlevor till Sevilla i Spanien enligt den officiella spanska versionen. Men när han flyttades från Santo Domingo, låg benen i en krypta och kan ha förväxlats.

Nu hävdar myndigheterna i Santo Domingo, Dominikanska republikens huvudstad, att Columbus aldrig flyttades och att de kvarlevor som fördes till Spanien tillhört någon annan. Därför har Columbus en grav i Santo Domingo också.

Spanien har gjort DNA-tester och hävdar att testerna visar att det är Columbus kvarlevor som finns i Sevilla. Dominikanska republiken har tillbakavisat de spanska testerna och inte heller tillåtit några tester av kvarlevorna i Santo Domingo.

Vad som är säkert är i alla fall att få upptäcktsresande har rest så mycket efter sin död som Columbus.

LÄS MER: Columbus - resan som förändrade världshistorien, del 1: Tobak och hängmattor istället för guldstäder

LÄS MER: Columbus - resan som förändrade världshistorien, del 2: Guldtörsten leder till blodbad

LÄS MER: Christofer Columbus

LÄS MER: Christofer Columbus upptäcktsresa - orsaker och följder

ANNONS

ANNONS

LÄS MER: Bakgrunden till de europeiska upptäcktsresorna på 1400-talet

LÄS MER: Christofer Columbus upptäckt av Amerika
 

Den stora byteshandeln mellan Nya och Gamla världen

Majs och potatis

Spanjorerna fann guld i Amerika men också majs och potatis. Båda var tidigare okända i Europa. De gula majskornen har spelat en större roll än guldet för världens välbefinnande. Majs började odlas redan på 1500-talet i Afrikas kustområden. Majs kunde odlas på platser där vete och ris inte växte och blev basföda för miljoner afrikaner. Därigenom kunde Afrikas befolkning växa. Majs fick också betydelse i Europa som djurfoder. Eftersom nästan alla husdjur kunde äta majs, ökade produktionen av kött och mjölkprodukter.

Inkafolket odlade 3 000 olika potatissorter. För norra Europa blev potatisen en välsignelse. Den fördes till Irland på 1600-talet och minskade hotet från de återkommande hungerperioderna. Potatisen spreds över Europa. Hungersnöden dämpades och Europas befolkning kunde växa.

”Freden, vaccinet och potäterna” var orsakerna till att Sveriges befolkning fördubblades under 1800-talet skrev biskopen Esaias Tegnér.

Även i Kina, som sedan urminnes tider plågats av svältkatastrofer, kom potatisen att spela en viktig roll. Speciellt i norra Kina där det inte går att odla ris.

Tobak, bomull, hästar...

Från Amerika kom också tobak och solrosor. Solrosor växer där olivträd inte överlever och solrosolja blev en viktig ersättning exempelvis i Ryssland. Den amerikanska bomullen visade sig vara överlägsen den från Gamla världen. Från Amerika kom också tomaten, som vi idag anser självskriven i hushållet.

Till Amerika fördes sockerröret, som visade sig trivas utmärkt i Västindien och Brasilien. Stora sockerplantager växte upp. Men för att skörda sockret behövdes mängder av slavar. Hälften av slavarna från Afrika hamnade på sockerplantagerna.

Slavtrafiken mellan Afrika och Amerika är ett mörkt kapitel i människans historia. De första svarta slavarna fördes till Amerika 1505. De sista frigavs i Brasilien 1888. Under den perioden fördes minst tio miljoner slavar över Atlanten. Hur många som dog i de tätt packade slavskeppen på överresan vet ingen.

Amerika fick också ta emot havre, vete, korn och råg, som trivs bra där. Idag är Amerika en av världens kornbodar.

Till Amerika förde européerna nya djurraser: höns, grisar, får, kor och hästar. Urbefolkningen lärde sig tämja hästen, och vissa stammar blev helt beroende av den för att överleva. Precis som hos ryttarfolken, exempelvis hunnerna, i Gamla världen kom en mans rikedom att mätas i hästar.

Urinvånarna kände till hjulet men använde det inte för transporter. Det och plogen fördes till Amerika av européerna.

Sjukdomar och botemedel

Européerna hade också med sig mindre varelser, osynliga för ögat, nämligen bakterier och virus. För urinvånarna okända sjukdomar som smittkoppor och mässling skördade miljontals offer. Med de hemvändande européerna kom syfilisen till Gamla världen.

Från Amerika kom ett stort antal nya medicinalväxter. Kininbarken gav européerna för första gången ett verksamt medel mot malaria. Idag ingår extrakt från amerikanska växter i minst 500 olika läkemedel.

Aztekerna var duktiga läkare. Conquistadorerna föredrog dem framför sina egna, som ofta lämnade patienterna i sämre skick än när de kom. Aztekernas läkare använde knivar av obsidian - en svart, hård bergart. Dessa knivar kan mäta sig med moderna kirurgiska instrument när det gäller att göra exakta snitt.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför fick Columbus inte ge sitt namn åt Amerika?
     
  2. Efter vem är Amerika uppkallat?
     
  3. Nämn några platser som är uppkallade efter Columbus.
     
  4. Både Spanien och Portugal hade stora kolonier i Latinamerika. Nämn några spår som finns kvar av detta idag.
     
  5. Varför firar flera länder Columbusdagen och urbefolkningarnas dag samtidigt?
     
  6. Vilka argument använder de som anser att Columbusdagen inte bör firas?
     
  7. Vad säger de som tycker att Columbusdagen bör firas?
     
  8. Ge exempel på några av de grödor och uppfinningar som européerna tog med sig från Amerika.
     
  9. Ge exempel på några grödor och djur som européerna förde med sig till Amerika.

Ta reda på:

  1. Nämn några andra viktiga historiska personer som var verksamma under samma tid som Columbus och beskriv kortfattat deras inverkan på Europas eller övriga världens historia vid den tiden.
      

 

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
 

Senast uppdaterad: 8 november 2023
Publicerad: 8 april 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Staden Kilwa

Afrikas glömda handel

En vanlig uppfattning är att det inte fanns några handelsvägar i Afrika före européernas...

M
Forntida glasblåsare

Glasets historia

Vilka material av alla som människan framställer och bearbetar har betytt mest för oss? Utan tvekan...

M
1600-tals-familj

Kvinnans roll i 1500-talets och 1600-talets Sverige

Under 1500- och 1600-talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer...

M
Hårt bröd

Historia om några svenska matvanor

Svenska restauranger beskylldes förr för att vara stela och tråkiga. Tvånget för män att bära slips...

L
Copernicus världsbild

En ny världsbild - den heliocentriska

Alla har väl funderat över hur universum egentligen är uppbyggt. Tar det slut någonstans? Vad...

SO-rummet bok
L
Potatis

Potatisens historia

Potatisens hemland är bergstrakterna i Peru. Inkafolket åt potatis tillsammans med tomater,...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild

Renässansen och de stora upptäcktsresorna som förändrade världen och gav upphov till en ny tidsepok.

Hi

Livet på landet och i staden 1500-1776

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.

Hi

Ekonomi och handel 1500-1776

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Hi

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.

Hi

Kända personer 1500-1776

Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.

Relaterade taggar

Hi
Columbus i Amerika 1492

Christofer Columbus

År 1492 begav sig Christofer Columbus (1451-1506) iväg från Spanien för att finna en ny sjöväg till...

Hi
Fartyg

Upptäckare och upptäcktsresor

En upptäcktsresa är en resa med syfte att upptäcka, kartlägga eller göra anspråk på (göra till sina...

Hi
Kolonialism

Kolonisation och kolonialism

Kolonisation är när en stat tar ett område utanför sitt eget land i besittning. Kolonialism är...

Hi
Amerikanska urfolk

Amerikas urbefolkning

Amerikas urbefolkning är ett samlingsnamn för Nord- och Sydamerikas urbefolkning.De första...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Vasatiden

av: Juia, Mattias och Kristoffer
2017-04-25

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Vasatiden - alltså när Gustav Vasa och hans söner regerade Sverige.

+ Lyssna