William Harvey och upptäckten av blodomloppet

Fram till 1600-talet var forskarna osäkra på hur blodet färdades runt i kroppen. Läkarna trodde att vissa ådror sög upp blodet och att nytt blod ständigt bildades i levern. Den som kartlade blodomloppet var engelsmannen William Harvey, en hetlevrad forskare som i yngre dagar drog fram sin kniv vid minsta anledning. Harveys upptäckter sågs med misstro av andra läkare i Europa och godtogs inte förrän omkring femtio år efter det att de lagts fram. Det fanns också ett stort problem med Harveys upptäckt, ett problem han inte kunde lösa.
M

Harvey var kung Karl I:s livläkare. På denna målning demonstrerar han sina upptäckter med hjälp av en hjort för kungen och kronprinsen.

Blodet cirkulerar ständigt i din kropp pumpat runt av hjärtats slag. Hjärtat är uppdelat i fyra rum: höger och vänster förmak och höger och vänster kammare. Från den vänstra kammaren pumpas syresatt blod ut i kroppen för att återkomma till höger förmak via hålvenen. Från höger förmak rinner blodet till höger kammare, där det nu syrefattiga blodet via lungartären går till lungorna. Där lämnar blodet koldioxid, som vi andas ut, och tar upp nytt syre. Det syresatta blodet rinner tillbaka till hjärtat via lungvenen till vänster förmak, där det på nytt pumpas ut i kroppen genom stora kroppspulsådern.

Detta är grundbilden av blodomloppet, men trots att hjärtat och de båda typerna av ådror, vener och artärer, var kända sedan antiken dröjde det ända till 1600-talet innan någon kunde reda ut hur blodomloppet egentligen fungerar. Denne någon var engelsmannen William Harvey (1578-1657), som föddes i Folkestone.

ANNONS

ANNONS

Data och fakta

1578: William Harvey föds i Folkestone i England.

1599: Efter läkarexamen kommer Harvey till universitetet i Padua för att studera.

1616: I tre berömda föreläsningar i England lägger Harvey fram sin teori att blodet går runt i en cirkelrörelse i kroppen.

1628: I boken Om hjärtats och blodets rörelser i djur lägger Harvey fram sina upptäckter i bokform.

1642: Inbördeskrig i England. På grund av sin vänskap med kungen får Harvey sitt hus nedbränt, och ett stort vetenskapligt arbete går upp i rök.

1657: Harvey avlider.

Han utbildades till läkare och kom 1599 till det berömda universitetet i Padua i Italien för att studera.

Sedan antiken var det alltså känt att människan hade två typer av blodkärl - artärer och vener. Det var också känt att hjärtat drev blodet i något slags rörelse, för när en artär skars av, sprutade blodet ut i stötar, som stämde överens med hjärtats slag.

Felaktiga teorier

Antikens store läkare Galenos ansåg att blodet svallade fram och tillbaka i kroppen i en vågrörelse. Att blodets rörelse inte blockerades av väggen mellan hjärtats två halvor förklarade han med att väggen var full av små, för ögat osynliga hål, där blodet sipprade igenom.

Läkarna trodde också att allt blod bildades i levern av en vätska, som i sin tur hade bildats av maten i magsäck och tarmar.

När blodet i artärerna passerade kroppen, trodde läkarna att det blev nedsmutsat och fördes till lungorna för att renas. De menade också att pulsslagen och andningen hängde samman.

Harvey återvände till England 24 år gammal. Hans lärare Geronimo Fabricius (1537-1619) hade gjort en förbryllande upptäckt. Han hade lagt märke till att det i människans vener fanns små klaffar, som bara tillät blodet att flyta i en riktning, den mot hjärtat.

Tidigare forskare hade ju haft klart för sig att blodet rörde sig i kroppen, men tänkte sig en vågrörelse.

Blodet cirkulerar

Harvey inledde en rad experiment och kom fram till att blodet pumpades runt i kroppen i ett ständigt kretslopp - en cirkulation.

Denna teori måste Harvey bevisa, och han undersökte hjärtan hos olika djur, som han skar upp så att han kunde se deras hjärtan slå. När du känner på din pulsåder i handleden, kan du känna blodet strömma fram i jämna stötar. Före Harveys tid ansåg man att det var blodådrorna som drog ihop sig och på så sätt hjälpte hjärtat att pumpa ut blodet. Harvey själv hade stora svårigheter med att förstå vad som hände. Först sedan han tagit del av den italienske forskaren Realdo Colombos (1510-1554) arbeten fick Harvey nyckeln till gåtan.

Colombo kunde visa att blodet gick från hjärtats högra del till den vänstra via lungorna, och därmed kunde Galenos tanke om de små hålen i hjärtväggen glömmas bort.

Dessutom förklarade Colombo hur hjärtat gjorde sitt arbete när det drog ihop sig. Då pressades blodet ut i artärerna. När hjärtat drog ihop sig, var artärerna avslappade; och när hjärtat utvidgade sig, var artärerna spända.

Nu begrep Harvey fullt ut vad han såg i de djur där han studerade hjärtslagen. Blodådrorna drog inte alls ihop sig för att pressa blodet framåt. Han hade ibland varit nära att ge upp när han insåg sanningen.

ANNONS

ANNONS

"Uppgiften var i sanning så mödosam och fylld av svårigheter att jag nästan frestades att tro att hjärtats rörelse endast var ägnad att förstås av Gud" skriver Harvey.

När Harvey genom Colombos hjälp fått tag i de pusselbitar han saknat, kunde han fortsätta sina experiment för att klart bestämma blodriktningen i ådrorna.

Mätningar av blodomloppet

Om Harvey band för en artär på ett djur, svällde ådern alltid upp mellan hjärtat och förbandet, vilket bevisade att trycket på blodet kom från hjärtat. När däremot en ven bands för, bildades ansvällningen på andra sidan, vilket visade att blodet i venerna rann mot hjärtat. Harvey hade den bestämda uppfattningen att de klaffar Fabricius upptäckt i venerna visade att dessa ådrors uppgift var att leda blod tillbaka till hjärtat.

Harvey
Bild: Wellcome Images
William Harvey demonstrerar sin teori om hur blodomloppet fungerar inför Karl I, Englands kung.
Som förste läkare införde Harvey noggranna mätningar inom medicinen på samma sätt som Galileo Galilei redan gjort i fysiken och Antoine Lavoisier skulle komma att göra inom kemin.

Harveys mätningar visade att hjärtat pumpade ut blod med en sådan hastighet att kroppen skulle tömmas efter några minuter om en artär öppnades. Att kroppen skulle kunna bilda nytt blod med en så stor hastighet var uteslutet. Harvey avlivade därmed den teori som sade att blodet sögs upp av artärerna i samma hastighet som nytt blod bildades. 1616 lade Harvey vid tre berömda föreläsningar fram sina teorier.

1628 utgav Harvey sin bok Om hjärtats och blodets rörelser i djur. Boken har alltsedan dess betraktats som en klassiker. Steg för steg visar Harvey hur han nått fram till sina slutsatser - hela tiden enkelt och övertygande.

I sin bok berättar Harvey om sina undersökningar, och han beskriver hur blodet strömmar in och ut i hjärtat som driver runt blodet.

Med hjälp av dessa skisser illustrerar Harvey sina upptäckter angående blodets cirkulation. Genom att binda för olika blodådror går det att se åt vilket håll blodet i en kropp pumpas.

Sedan berättar Harvey om sina mätningar av blodgenomströmningen, som gör det omöjligt att godta att en så stor mängd blod kan bildas i kroppen oavbrutet. "Jag började därför undra om det rörde sig i en cirkel" skriver Harvey.

Harvey anade att han skulle få kritik när han kom in på huvudfrågan och skrev: "Dessa ting är, även om de förtjänar att beaktas, så nya och hittills okända att jag, när jag talar om dem, fruktar inte bara några fås illvilja utan är rädd att alla människor går emot mig." För att försöka dämpa kritiken, citerade han Aristoteles och Galenos med avsnitt som tycktes stödja hans teori.

Harvey hade rätt när han anade att hans tankar inte skulle tas emot med jubelrop. Läkare var ofta misstänksamma mot nya idéer, och speciellt på kontinenten var misstron stor mot engelska teorier. Det skulle dröja bortåt 50 år innan Harveys modell av blodomloppet var allmänt accepterad.

Vad Harvey inte kunde se

I Harveys cirkel fanns dessutom ett gap som han inte kunde fylla. Hur kunde blodet från artärerna hamna i venerna? Harveys svar var att det måste finnas mycket små blodkärl, som band samman de båda systemen, även om kärlen var för små att kunna ses med blotta ögat.

ANNONS

ANNONS

Det var en liknande teori som den Galenos lagt fram om hålen i hjärtväggen. Men Galenos hål har aldrig upptäckts och existerar inte heller. Harveys små blodkärl upptäcktes däremot så snart mikroskopet uppfunnits.

Fyra år efter Harveys död studerade den italienske vetenskapsmannen Marcello Malphigi (1628-1694) lungvävnad från en groda i mikroskop, och där fanns Harveys små blodkärl. Malphigi döpte de små blodkärlen till kapillärer efter ett latinskt ord som betyder hårliknande.

Kungens livläkare

William Harvey levde under en orolig tid. En samtida skribent beskriver honom som småväxt med ett häftigt humör. I yngre dagar bar Harvey en dolk enligt tidens mode och var snabb att dra fram den vid minsta anledning.

Under Harveys tid utbröt inbördeskrig i England, och Harvey som var kung Karl I:s livläkare förblev honom trogen. Under ett fältslag fick Harvey förtroendet att vakta de kungliga barnen, prinsen av Wales och hertigen av York. Medan slaget rasade satt Harvey i skydd av en häck och läste för dem.

Harvey fick betala för sitt stöd till kungen. När Harvey var i Nottingham med Karl I, som senare avsattes och avrättades, stormade en rasande folkmassa hans hus i London. Ett arbete om insekter, som hade kostat Harvey många års möda, förstördes.

"Ingen sorg var honom så tung som att förlora dessa papper" skriver en levnadstecknare.

LÄS MER: Galenos - om anatomin och blodomloppet

LÄS MER: Andreas Vesalius - den moderna anatomins fader

LÄS MER: Historia om läkekonst och sjukdomar

LÄS MER: Vetenskap och teknik 1500-1776

LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. När och var föddes William Harvey?
     
  2. Var i människokroppen bildades blodet enligt de tidigare läkarna (före Harveys upptäckter)?
     
  3. Vad var enligt samma medicinska skola lungornas uppgift?
     
  4. Hur kunde Harvey visa att blodet inte bildades så snabbt i människokroppen som läkarna tidigare ansett?
     
  5. Vilka två typer av blodkärl finns i människokroppen?
     
  6. Harveys lärare Fabricius upptäckte att det i den ena typen av blodådror fanns små klaffar. Vad fyller dessa för funktion?
     
  7. Hur kunde Harvey visa att blodet gick i olika riktningar i olika typer av blodkärl?
     
  8. Harvey kunde inte slutgiltigt bevisa att de två typerna av ådror var sammanbundna i ett enda blodomlopp men var den rätta lösningen på spåren. Vem bevisade slutgiltigt att det var som Harvey trott, och vad var förklaringen?
     
  9. Beskriv blodets väg genom din kropp och hjärtats fyra rum.

 

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
 

Senast uppdaterad: 30 september 2020
Publicerad: 24 september 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

S

Royal Suédois – svenskt regemente i fransk tjänst

När regementets fanor och standar brändes av franska soldater vid en ceremoni utanför kyrkan S:t...

M

Fet-Mats - gruvdrängen som blev turistattraktion

I december 1719 gjorde några arbetare i Falu koppargruva en obehaglig upptäckt 150 meter nere under...

M

Galileo Galilei - mekanikens och astronomins banbrytare

När listorna på tidernas största forskare ska göras upp brukar italienaren Galileo Galilei (1564-...

M

Carl von Linné - hur naturen systematiserades

Du och alla andra levande människor tillhör arten Homo sapiens. Den som 1758 gav vår art det namnet...

ANNONS

Ämneskategorier

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.

Kända personer 1500-1776

Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.

Historia om läkekonst och sjukdomar

Läkekonstens historia innefattar historia om medicin, sjukvård och sjukdomar.

Relaterade taggar

SO-rummet tag typ

Medicin och sjukvård

Här hittar du material med anknytning till medicin och sjukvård (om läkemedel, läkekonst och...

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Se dig omkring ett ögonblick! Allt du ser omkring dig är resultatet av uppfinningar och...

Vetenskapliga revolutionen

1600-talet var det århundrade i Europa då naturvetenskapliga metoder och idéer om hur världen...