Indien och arabväldet kom inte långt efter när det gällde tekniska möjligheter. Och den del av världen som araberna kände till var långt större än den som kineserna hade utforskat. Araberna hade dessutom möjligheten att kunna utnyttja det grekisk-romerska arvet.
Japanerna var däremot aldrig speciellt intresserade av omvärlden, även om de också hade tekniska resurser till omfattande upptäcktsresor.
Polynesierna utforskade en stor del av Stilla havet. Men det vida havet satte en naturlig gräns för hur långt de kunde färdas.
I Amerika begränsades inkarikets möjligheter av att det inte gjordes några kartor. Aztekerna kunde inte navigera på öppet hav.
Européernas drivkraft störst
Européerna till sist, hade något som deras främsta medtävlare saknade: drivkraften att nå de stora indiska och kinesiska handelsplatserna.
Kina och Indien var ju redan där - liksom araberna. De behövde inte utsträcka sina resor längre; de hade redan allt de behövde. Européerna däremot kämpade hårt för att komma in på de asiatiska marknaderna. Det var under det sökandet som Columbus nådde Amerika.
Men varken för araber eller kineser hade det funnits någon anledning att ge sig ut rakt över oceanen. På samma sätt fanns det ingen anledning för araberna att försöka finna en väg runt Afrika exempelvis genom att segla från Indiska oceanen till Atlanten. Till skillnad från portugiserna hade de ingenting att vinna på att hitta en sådan väg.
Samtidigt som havsvägarna runt jorden utforskades av européerna förbättrades deras tekniska kunnande. Europeiska upptäckare och erövrare gick med hjälp av nya uppfinningar ikapp och förbi sina konkurrenter. Bland annat med hjälp av bättre skepp som kunde bära tunga kanoner.
M LÄS MER: Uppfinningar och teknisk utveckling under senmedeltiden
M LÄS MER: Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild
M LÄS MER: De stora upptäckternas tid
M LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776
M LÄS MER: Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776
M LÄS MER: Upptäckare och upptäcktsresor
M LÄS MER: Upptäcktsresornas tid
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur:
Frank Debenham, Discovery and Exploration, Paul Hamlyn Spring House, 1960
Erik Hamnström, De geografiska upptäckarbragderna genom tiderna, Lars Hökerberg Bokförlag, 1927
Alexander McKee, A World too Vast, Souvenir Press, 1990
John Keay (red.), History of World exploration, Paul Hamlyn Publishing, 1991
FÖRFATTARE
Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
