Bakgrunden till de europeiska upptäcktsresorna på 1400-talet

Lästid 4 minuter

I början av 1400-talet fanns det åtminstone åtta civilisationer som hade utforskat och kartlagt delar av sin omvärld. De åtta civilisationerna var Kina, Japan, Polynesierna i Stilla havet, Indien, aztekernas i Mexiko, Inkariket i Peru, arabvärlden och Europa. Om någon vid denna tidpunkt skulle ha gissat vilken av dessa kulturer som skulle upptäcka de vägar som kom att binda samman dessa åtta till ett handelsområde är det ytterst osannolikt att det kristna Europa skulle ha utpekats. Ändå skulle det bli européerna som gjorde det, mot alla odds. De var instängda av Atlanten i väster och det muslimska väldet i öster. I söder fanns det svårgenomträngliga Afrika.

Artikel

Bild: Biblioteca Nacional de Portugal

Speciellt handeln har varit drivkraften för de allra flesta upptäcktsresor. Nya handelsvägar skulle undersökas och om möjligt erövras. För européernas del gällde det att hitta en sjöväg till Indien och Kina.

Drivkrafter och kunskaper

Utforskning och kartläggning kräver en viss teknisk nivå. Det måste finnas resurser att företa långa resor och möjlighet att nedteckna och föra vidare den information som samlats under resorna.

Det behövs också drivkrafter, och här har handeln varit den viktigaste. Önskan att omvända andra till den egna religionen, nyfikenhet eller erövringslust har också spelat in.

Av de åtta civilisationerna tycktes kineserna i början av 1400-talet ha de bästa möjligheterna att utforska hela världen. Deras djonker var länge klart bättre än alla andra fartyg. Kineserna gjorde utmärkta kartor och var på medeltiden överlägsna alla andra kulturer när det gällde astronomi.

ANNONS

Indien och arabväldet kom inte långt efter när det gällde tekniska möjligheter. Och den del av världen som araberna kände till var långt större än den som kineserna hade utforskat. Araberna hade dessutom möjligheten att kunna utnyttja det grekisk-romerska arvet.

Japanerna var däremot aldrig speciellt intresserade av omvärlden, även om de också hade tekniska resurser till omfattande upptäcktsresor.

Polynesierna utforskade en stor del av Stilla havet. Men det vida havet satte en naturlig gräns för hur långt de kunde färdas.

I Amerika begränsades inkarikets möjligheter av att det inte gjordes några kartor. Aztekerna kunde inte navigera på öppet hav.

Européernas drivkraft störst

Européerna till sist, hade något som deras främsta medtävlare saknade: drivkraften att nå de stora indiska och kinesiska handelsplatserna.

Kina och Indien var ju redan där - liksom araberna. De behövde inte utsträcka sina resor längre; de hade redan allt de behövde. Européerna däremot kämpade hårt för att komma in på de asiatiska marknaderna. Det var under det sökandet som Columbus nådde Amerika.

Men varken för araber eller kineser hade det funnits någon anledning att ge sig ut rakt över oceanen. På samma sätt fanns det ingen anledning för araberna att försöka finna en väg runt Afrika exempelvis genom att segla från Indiska oceanen till Atlanten. Till skillnad från portugiserna hade de ingenting att vinna på att hitta en sådan väg.

Samtidigt som havsvägarna runt jorden utforskades av européerna förbättrades deras tekniska kunnande. Europeiska upptäckare och erövrare gick med hjälp av nya uppfinningar ikapp och förbi sina konkurrenter. Bland annat med hjälp av bättre skepp som kunde bära tunga kanoner.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Ge exempel på drivkrafter och kunskaper som behövs för att genomföra stora upptäcktsresor till havs.
Vilken var den viktigaste drivkraften som fick portugiserna och spanjorerna att sända ut stora upptäcktsexpeditioner på haven under 1400-talet?

M LÄS MER: Uppfinningar och teknisk utveckling under senmedeltiden

M LÄS MER: Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild

M LÄS MER: De stora upptäckternas tid

M LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

M LÄS MER: Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

M LÄS MER: Upptäckare och upptäcktsresor

M LÄS MER: Upptäcktsresornas tid

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Frank Debenham, Discovery and Exploration, Paul Hamlyn Spring House, 1960
Erik Hamnström, De geografiska upptäckarbragderna genom tiderna, Lars Hökerberg Bokförlag, 1927
Alexander McKee, A World too Vast, Souvenir Press, 1990
John Keay (red.), History of World exploration, Paul Hamlyn Publishing, 1991

FÖRFATTARE

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare

Senast uppdaterad: 14 augusti 2025

Publicerad: 18 mars 2021

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Nordbornas handelsresor och vikingatåg

av: Robert de Vries

2025-04-30

Lästid 9 minuter

Under vikingatiden seglade nordborna ut på långa handelsresor där de bytte varor som pälsar och bärnsten mot silver, siden och glas. Silver var extra viktigt eftersom det kunde användas som betalningsmedel. Men vikingarnas resor kunde också vara krigiska, där målet var att plundra eller erövra land. Under dessa krigiska resor hamnade både plundringsgods och människor i lasten. Vikingarna bedrev nämligen en omfattande slavhandel, som de var kända för i hela Europa...

+ Läs mer

Upptäcktsresornas tid

av: Lars Hildingson

2025-01-09

Lästid 7 minuter

Under slutet av 1400-talet och början av 1500-talet utmanade europeiska sjöfarare det okända Atlanten i jakten på nya handelsvägar och rikedomar. Portugiser som Bartholomeu Diaz och Vasco da Gama navigerade runt Afrikas sydspets till Indien, vilket sänkte priserna på eftertraktade kryddor. Samtidigt seglade Christofer Columbus västerut och nådde Amerika, ovetande om att han upptäckt en ny kontinent. Dessa expeditioner förändrade världens ekonomiska och kulturella landskap och formade en helt ny världsbild...

+ Läs mer

Qingdynastin (1644-1912)

av: Tore Persson

2024-09-03

Lästid 27 minuter

Qing blev Kinas sista kejsardynasti och upprättades av ett invaderande folk som dock ansträngde sig för att bli mer konfucianska än kineserna själva. Under Qing blev Kina först så framgångsrikt att det väckte beundran bland Europas intellektuella, för att därefter drabbas av sådana motgångar att det kom att kallas ”Asiens sjuke man”...

+ Läs mer

Mingdynastin (1368-1644)

av: Tore Persson

2024-09-02

Lästid 7 minuter

Under Mingdynastin genomgick Kina både framsteg och tillbakagång. Huvudstaden flyttades till Beijing och den Långa muren (Kinesiska muren) renoverades och byggdes ut. Det var en tid då Kina återhämtade sig efter mongolernas härjningar. Men styret präglades av despoti, misstänksamhet, hemliga poliser och eunuckvälde. Och under Mingdynastins sista år drabbades riket av naturkatastrofer, svält och uppror. Det blev därmed en dynasti som slutade i kaos...

+ Läs mer

Yuandynastin (1271-1368)

av: Tore Persson

2024-09-02

Lästid 5 minuter

Mongolerna, under ledning av Djingis khan, enade sina stammar 1206 och inledde en rad erövringar som kulminerade med Kublai khans erövring av hela Kina 1271 och grundandet av Yuandynastin. Mongolernas styre i Kina präglades av förödelse, ekonomisk nedgång och epidemier, vilket resulterade i en kraftig befolkningsminskning. Trots mongolernas militära framgångar blev Yuandynastin kortvarig. Dåligt styre och förtryck av kineserna ledde till uppror och dynastins fall...

+ Läs mer

Songdynastin (960-1279)

av: Tore Persson

2024-09-02

Lästid 10 minuter

Song blev en dynamisk period: filosofiskt, kulturellt, ekonomiskt och tekniskt. Kina blev nästan modernt och stod kanske på gränsen till industrialisering? Under Song blev konfucianismen delvis nytolkad och de kejserliga examinationerna blev en dominerande institution för de intellektuella och för den statliga förvaltningen. Samtidigt var Kina under attack norrifrån...

+ Läs mer