Carl von Linné - hur naturen systematiserades

Du och alla andra levande människor tillhör arten Homo sapiens. Den som 1758 gav vår art det namnet var Sveriges genom tiderna mest berömde vetenskapsman – Carl von Linné. Han gav också tusentals andra arter från växt- och djurriket latinska namn enligt ett system han själv kommit på. "Har det sedan Skapelsen skett ett liknande namngivningsarbete", skrev en samtida beundrare. Linné kom också på ett sätt att bestämma till vilka grupper olika växter hörde. Systemet används än idag och alla nyupptäckta arter får namn och klassificeras enligt det.
M

Carl von Linné (1707-1778) är den svenske vetenskapsman som nått störst berömmelse. Hans system för att indela växter och djur används idag världen över. Målning av Per Krafft (d.ä.), 1774.

Tänk dig att du talar med en engelsman och att samtalet kommer in på maskrosor. Oturligt nog vet du inte vad maskros heter på engelska. Ditt försök med wormrose får bara din engelske vän att se ännu mer förbryllad ut. Men eftersom du råkar veta att maskros på latin heter Taráxacum vulgare slår du upp detta i din mobil. Sedan kan du snabbt hitta maskrosens engelska namn: dandelion.

På samma sätt går det att göra med varje växt- och djurart, oavsett om den du talar med är engelsman, spanjorska eller kines. Det latinska namnet är detsamma på alla språk.

Fördelen med detta är enorm. Forskare med olika modersmål kan med säkerhet veta att de talar om samma fågel och slipper riskera att den ene talar om sävsångaren medan den andre diskuterar rörsångaren.

ANNONS

ANNONS

Data och fakta

1707: Carolus Linnaeus föds i Stenbrohult i Småland, son till prästen Nils Ingemarsson Linnaeus.

1716: Linnaeus börjar studera i Växjö, men betygen räcker inte till att bli präst som föräldrarna vill.

1728: Linnaeus börjar studera vid Uppsala universitet.

1732: Linnaeus gör en upptäcktsfärd till Lappland, och hans lappländska resa blev en berömd reseskildring. Det var den första av hans resor i olika svenska landskap.

1733-34: Linnaeus gör resor i Bergslagen och Dalarna. Även från dessa resor finns berömda reseberättelser.

1735: Reser till Harderwijk i Nederländerna och tar sin doktorsexamen. Utger där Systema naturae, som gjorde honom världsberömd.

1738: Linnaeus återkommer till Sverige.

1741: Blir professor i Uppsala efter en akademisk strid. Gör resor till Öland och Gotland.

1746: Resa till Västergötland.

1749: Resa till Skåne.

1755: Verket Species plantarum utkommer. Linnaeus namnger tusentals växter. För första gången får växterna namn enligt ett vetenskapligt system.

1757: Linnaeus adlas till von Linné.

1758: I tionde upplagan av Systema naturae ger Linné även djur latinska namn. Köper gården Hammarby.

1774: Carl von Linné drabbas av slag och förlorar minnet.

1778: Linné avlider efter att sista året ha varit förlamad och nästan helt tappat minnet.

Den som införde detta enkla men geniala system var den svenska naturforskaren och botanikern Carolus Linnaeus, 1757 adlad till Carl von Linné (1707-1778). Linné införde också ett praktiskt sätt att systematisera växtriket, så att varje växt fördes till en speciell grupp.

Prästson…

Carolus Linnaeus, som han hette från början, kallades Carl och var son till prästen Nils Ingemarsson Linnaeus och föddes i socknen Stenbrohult i sydvästra Småland.

Nils Ingemarsson var mycket intresserad av blommor, och i prästgårdens trädgård fanns en mängd olika nyttoväxter. Den lille Carl blev tidigt intresserad av blommor.

Föräldrarnas tanke var att äldste sonen skulle bli präst, och Carl sändes till Växjö för att studera. Men det var klent med intresset för den banan - blommor och botanik var roligare.

...med dåliga betyg

När fadern besökte Växjö året innan Carl skulle börja i gymnasiet, fick han till sin förfäran höra att sonen inte hade godkänts i flera av de ämnen som var nödvändiga för en prästexamen.

En del lärare rådde fadern att låta sonen bli snickare eller skomakare i stället. Men en lärare, Johan Rothman, sa sig vara villig att ge Carl privatlektioner och föreslog att han skulle studera medicin - något som fadern accepterade.

Modern tog det hårdare. Hon förbjöd den yngre sonen Samuel att intressera sig för trädgården - och så småningom blev han verkligen präst som mamma önskat.

Efter en period i Lund kom Carl Linnaeus till Uppsala universitet. Pengar hade han ont om, men hans redan stora kunskaper om växter gjorde intryck. Linnaeus började själv ge privatlektioner.

22 år gammal gav han ut avhandlingen Praeludia sponsaliovruni plantarum. I den lade han fram de tankar om växternas sexualliv som han senare skulle utveckla och som skulle göra honom världsberömd.

Växter har två kön

Vetenskapsmännen hade inte förstått att växterna hade två kön liksom människor och djur, menade Linnaeus. Växternas könsorgan måste finnas i blomman, därför att inga växter fick frukter utan att ha blommat.

Eftersom vissa växter saknade blomblad, insåg han att dessa inte kunde vara växternas könsorgan. Det måste vara ståndarna och pistillerna. Ståndarna var hanorgan och pistillerna honorgan. Blombladen liknade Linné vid en brudsäng med vackra lakan.

Linné var dock inte först med att föra fram de här tankarna.

Den tyske botanikern Rudolf Jacob Camerarius hade omkring 1700 visat att pollen var nödvändigt för att en växt skulle befruktas och ses som en grundare till teorin om växternas sexualsystem.

Den franske botanikern Sebastien Vaillant hade 1717 förklarat att växterna måste ha två kön. Rothman hade undervisat Linné om Vaillants idéer.

Sedan Linné presenterat sin första skrift växte hans rykte i Uppsala, och Linné fick uppdraget att sköta om visningarna av den botaniska trädgården. Snart kunde han ge ut sin andra skrift, och där presenterade han grunddragen i den systematisering av växterna som vi ännu följer - Linnés sexualsystem.

Linné delade in växterna efter hur många pistiller blomman har och fick på så sätt en rad klasser - enkelt och lättfattligt.

ANNONS

ANNONS

Berömda forskningsresor

Vid denna tid - början av 1730-talet - arbetade Linné vid sidan av sina egna studier som informator åt professor Olof Rudbecks (dy) barn.

Professor Rudbeck hade en gång gjort en resa till Lappland och tagit med sig stora samlingar hem. Men samlingarna förstördes i den stora branden i Uppsala år 1702.

Linné ville upprepa resan och lade in en ansökan till Kungliga Vetenskapssocieteten i Uppsala. Sedan Linné prutat på sina krav fick han pengar, och därmed var sällskapets kassa nästan tom. Linné fick 400 daler - kvar i sällskapets kassaskrin låg en daler och nitton öre.

En resa till Lappland var vid denna tid ett äventyr. Vägarna var svårframkomliga - om det alls fanns några.

Under hela resan gjorde Linné anteckningar om växter, djur och stenar men också om de människor han mötte, hur de bodde och vilka vanor de hade. Han beskrev hur de lagade sin mat, sydde sina kläder och vaggade sina barn.

Linnés lappländska resa blev en berömd reseskildring, som tryckts om flera gånger och fortfarande läses.

Linné gjorde snart den andra av sina berömda resor i svenska landskap, den till Dalarna. Liksom i Lappland beskrev han noggrant allt han såg. Särskilt berömd är hans skildring av Falu koppargruva:

Väggarna äro mörka av sot, golvet slipprigt av sten, gångarna trånga ingrävda såsom av mullvadar, på alla sidor av ett skarpt vitriolo veneris inkrusterade och taket drypa av det korrosiva vitriolvattnet. [...] De här varande fördömda gingo nakna till medianen (midjan), havandes för munnen en ullen lapp att rök och damm ej hoptals måste insupas. Här gavs icke rådrum att få taga ett rent anddrag, svetten rann ur deras kroppar som vatten ur en påse. Hur snart var icke här att gå fel ett steg, ned i de underliggande oändliga hål, hur snart kunde inte en liten sten nedfalla på ditt huvud, hur snart kunde icke en svimning komma över en då man gungade på de sviktande stegar som 2 å 3 voro fästade i varandra.

Naturens "riken"

Linné var ju i Uppsala för att studera medicin. Men undervisningen var så undermålig att så gott som alla studenter tog sin examen utomlands.

Det var lättare på vissa platser än andra. Vid det lilla universitetet i Harderwijk i Nederländerna kunde Linné ta sin examen på tre veckor.

Bland de många botaniker Linné träffade på sin resa fanns Fredrik Grovonius. När han fick se det manuskript Linné hade med sig, blev han förtjust och lovade att bekosta tryckning och utgivning.

En skotsk läkare satsade också pengar, och 1735 kom Systema naturae ut. Det är en av alla tiders viktigaste botaniska böcker. Här sammanfattar och utvecklar Linné de resultat han kommit fram till i sina tidigare skrifter.

Den första upplagan innehöll bara elva sidor och behandlade växt-, djur- och mineralrikena. I denna första upplaga beskriver Linné dels växternas fortplantning, dels sättet att dela in dem i klasser.

Linné beskriver alla djursläkten han kände till och vidare stenarna - som han trodde hade ett eget liv. Han hade själv sett stenarna växa upp på åkrarna hemma i Småland, och därför måste de vara levande!

Förklaringen - att stenarna lyfts uppåt av frosten - kände inte Linné till då. Men i senare utvidgade upplagor av boken togs avsnittet bort.

Boken väckte stor uppmärksamhet, och i flera följande verk skulle han utveckla och förtydliga sina tankegångar.

ANNONS

ANNONS

Det var inte bara det nya i systemet som väckte uppmärksamhet. Linnés sätt att tala om sexualitet - även om det bara gällde blommor - väckte stor förvåning i en tid då man inte talade öppet om sådana ting.

Ända sedan antikens dagar hade diktare använt växters sexualliv som liknelser. Men tanken på att det verkligen skulle finnas ett sexualliv hos växter var främmande.

1738 kom Linné tillbaka till Sverige. Han var nu berömd på kontinenten, men i Stockholm hade man svårare att inse hans storhet. Först efter en akademisk strid fick han en av professorstjänsterna i Uppsala år 1741.

Släktnamn och artnamn

Medan Linnés sexualsystem gjorde det möjligt att på ett enkelt sätt systematisera växter, fanns det fortfarande ett problem: namngivningen. Ett växande antal botaniker och biologer behövde ett enkelt gemensamt språk. Linné skulle skapa det.

Förvirringen var stor, eftersom olika författare kunde ha gett olika namn åt samma växter. Linné kom på den lysande idén att alla växter i samma grupp skulle ha ett gemensamt släktnamn - ett "efternamn" - och ett speciellt artnamn - ett "förnamn". Artnamnet kunde ge en antydan om artens speciella egenheter.

1749 kom boken Pan suecius - här använder Linné för första gången sitt system. 1755 kom verket Species plantarum, och här är systemet fullt utbyggt. Linné namnger 5 900 olika växter med latinska namn.

- Har det sedan skapelsen skett ett liknande namngivningsarbete, skrev en beundrare.

Många nya arter har upptäckts sedan Linnés tid, men de namnges efter hans system.

Felis leo, Felis tigris...

I tionde upplagan av Systema naturae 1758 utvidgar Linné systemet till att gälla även djur. Han använder bland annat sina kunskaper i klassisk litteratur. Fjärilar får artnamn efter grekiska hjältar som Odysseus, Agamemnon och Patroklos.

Kattdjursfamiljen får på liknande sätt sina namn. Alla i familjen heter alltså Felis till "efternamn", som dock sätts först. Lejonet blir Felis leo, tigern Felis tigris, tamkatten Felis catur osv. Systemet påminner om det vi hittar i vilken lista över anställda medarbetare som helst, efternamnet först, förnamnet sedan.

Även vi och våra föregångare har fått namn efter samma system. Du och alla andra levande människor tillhör arten Homo sapiens vilket betyder den visa människan. Det var Linné som 1758 gav vår art det namnet. Bland våra mest kända föregångare finns Homo neanderthalensis, neandertalmänniskan.

Vid universitetet drog Linnés föreläsningar stora skaror studenter - tio till femton gånger fler än någon annan professor. Studenter kom från hela Europa för att studera under Linné.

Unik Sverigebild

Förutom resorna till Lappland och Dalarna besökte Linné andra landskap. På uppdrag av riksdagen besökte han Öland och Gotland år 1741, Västergötland 1746 och Skåne 1749. Uppdraget var att undersöka vad landskapen hade för tillgångar som kunde komma Sverige till nytta. Främst gällde det malmer ur vilka järn, koppar, silver och guld kunde framställas. Under alla resor gjorde Linné anteckningar, som sedan utgavs i bokform som reseskildringar. Tillsammans ger hans berättelser en unik bild av Sverige på 1700-talet med en enorm detaljrikedom.

"...fram stiger för läsarens blick 1700-talets Sverige, med skogar och fjäll och kärr och blomsterängar och små låga trähus inbäddade i grönskan", skriver en av Linnés biografer, Knut Hagberg.

ANNONS

ANNONS

Fast Linné själv i fortsättningen inte reste utomlands, sände han ut många av sina elever till främmande länder. Många av dessa elevers reseberättelser har blivit berömda.

Flera av hans elever kom aldrig hem igen utan dukade under för tropiska sjukdomar.

1758 köpte Linné gården Hammarby och bodde där varje sommar. Idag är gården ett museum.

Världsberömd - och bitter

Med tiden växte Linnés rykte över alla gränser, och själv tycks han allt sämre ha tålt motsägelser eller konkurrens.

När en av hans elever, som Linné blivit missnöjd med, blev professor, klagade Linné bittert i ett brev: "En himmel kan inte innehålla två solar."

Men för sina vänner var Linné redo att ta strid, och han insåg inte att hans snarstuckenhet kunde reta andra. Ibland framställde han sig som mycket blygsam.

"Linnean är en blomma i Lappland, liten, obemärkt, bortglömd, blommar endast en kort tid. Den är uppkallad efter Linnaeus som liknar den."
Så skrev han i ett av sina verk. Så har det inte gått. Carl von Linné är den ende svensk som världen över räknas in bland historiens genier.

Linnés sista år blev dystra. I 70-årsåldern drabbades han av slaganfall. Somliga forskare har - åtminstone delvis - anklagat hustrun för detta; hon skulle ha drivit sin man att arbeta för hårt med oviktiga ting för att tjäna mer pengar.

Nästan helt förlamad kunde Linné till sist varken känna igen blommor eller växter. Inte heller sina egna böcker kände han igen.

Ibland påträffades han bläddrande i några av dem och lät förstå att han gärna skulle vilja ha varit författare till så nyttiga böcker.

Linné dog 1778, och efter hans död hittades en samling mörka och bittra anteckningar.

Anteckningarna kallas Nemesis Divina och är en samling berättelser om människor som handlat illa och senare själva råkat illa ut. Linné tycks ha menat att den himmelska rättvisan alltid drabbar en syndare även om det kan dröja många år.

Linné trodde på Bibelns ord även när det gällde skapelsen. I Systema naturae ströks meningen om att inga nya arter uppkommit sedan Skapelsen i senare upplagor, men frågan om arternas utveckling behandlade han försiktigt. Kanske sanningen endast var menad att kännas av Gud.

"Gud skapade, och Linné systematiserade," brukade hans lärjungar säga när de hyllade sin mästare.

Först med Charles Darwin skulle frågan om arternas uppkomst klarläggas.

LÄS MER: Carl von Linné

LÄS MER: Carl von Linné - Sveriges mest kända vetenskapsman

LÄS MER: Frihetstidens Sverige

LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

ANNONS

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Var och när föddes Carl Linnaeus?
     
  2. Vilken metod använde Linné för att dela in växterna i olika klasser?
     
  3. Vilket år kom första upplagan av Systema naturae ut och vad handlade boken om?
     
  4. Till vilket landskap gick den första av Linnés landskapsresor?
     
  5. Hur gick Linné till väga när han namngav olika växter och djur?
     
  6. Linné är Sveriges genom tiderna mest kände vetenskapsman. Varför?

 

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
 

Senast uppdaterad: 27 september 2020
Publicerad: 27 september 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

S

Royal Suédois – svenskt regemente i fransk tjänst

När regementets fanor och standar brändes av franska soldater vid en ceremoni utanför kyrkan S:t...

M

Fet-Mats - gruvdrängen som blev turistattraktion

I december 1719 gjorde några arbetare i Falu koppargruva en obehaglig upptäckt 150 meter nere under...

M

Galileo Galilei - mekanikens och astronomins banbrytare

När listorna på tidernas största forskare ska göras upp brukar italienaren Galileo Galilei (1564-...

L

Lätta fakta om papprets historia

Pappret uppfanns i Kina omkring 100 e.Kr och spreds under 600-talet till Japan och under 700-talet...

ANNONS

Ämneskategorier

Frihetstidens Sverige

Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första...

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.

Kända personer 1500-1776

Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.

Relaterade taggar

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Se dig omkring ett ögonblick! Allt du ser omkring dig är resultatet av uppfinningar och...

Carl von Linné

Naturvetaren och botanikern Carl von Linné (1707-1778) är Sveriges mest kände vetenskapsperson...