+ Visa hela artikelserien

Marxismen, del 2: Samhället

Del 2 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens samhällssyn. En grundtanke i marxismen är att varje samhälle ska förstås i sitt historiska sammanhang. För att kunna råda bot på människans alienation, måste man förstå vilka lagar som driver historien framåt och kunna tillämpa sina insikter på det samhället man lever i.
S

Marxismens grundare: Karl Marx och Friedrich Engels.

Historisk materialism

I alla mänskliga samhällen drivs utvecklingen framåt av samspelet och motsättningen mellan å ena sidan det ekonomiska systemet och å andra sidan den tekniska utvecklingen och människornas kunskapsnivå.

Ett samhälles ekonomiska system karaktäriseras av ägandeförhållanden och den därmed sammanhängande arbetsfördelningen. Detta kallas med marxistiskt språkbruk produktionsförhållanden.

Den tekniska utvecklingen, kunskapsnivån och arbetskapaciteten kallas produktivkrafter.

ANNONS

ANNONS

I varje samhälle där människor producerar varor och tjänster, är produktionsförhållandena beroende av produktivkrafterna. Tillsammans kallas de produktionssättet och är avgörande för samhällets utvecklingsnivå.

Man hade naturligtvis kunnat välja något annat än produktionssättet för att bestämma ett samhälles utvecklingsnivå, t.ex. det genomsnittliga antalet bilar och telefoner i varje hushåll, hur många timmar TV sänder per dygn eller priset på tuggummi, mätt i arbetsminuter. Att man inom marxismen valt produktionssättet, bygger på sociala och ekonomiska studier av Marx och Engels. De menade att produktionssättet utgör samhällets bas och att alla andra fenomen i samhället, t.ex. kultur, rättsuppfattning och religion är beroende av basen.

Ska samhället förändras måste man förändra basen. Då förändras också den s.k. överbyggnaden. Religionen kommer t.ex. att försvinna då det marxistiska idealsamhället existerar.

Marxismens filosofi om det ekonomiska systemet och dess betydelse för människan kallas för historisk materialism.

Historiens fem stadier

Världshistorien genomlöper enligt marxistisk historiesyn fem stadier:

  • ursamhället eller urkommunismen
  • slavsamhället
  • det feodala samhället
  • det kapitalistiska samhället
  • det kommunistiska idealsamhället.

Marxismens historiesyn
Bild: SO-rummet.se
Marxismens historiesyn - teorin om produktionskrafter och produktionsförhållanden.

Ursamhället, som också kallas urkommunism (kommunism = gemensam), var ännu inget klassamhälle. Ägandet var inte differentierat (uppdelat). Ingen ägde något och produktivkrafterna var outvecklade. Verktygen bestod av sten och vapnen var spjut, pil och båge.

Slavsamhället hade utvecklat verktyg och vapen av metall. Hjulet användes allmänt. I och med Roms fall skapades grunden för ett nytt samhälle.

ANNONS

ANNONS

Feodalsamhällets viktigaste produktivkrafter var plogen och vävstolen. Järnmalm kunde omvandlas till verktyg och vapen. De tekniska landvinningarna var många på 1600- och 1700-talen. Franska revolutionen gav en ny samhällsklass - borgarna - makten.

Det kapitalistiska samhället svarade väl mot den tekniska utvecklingens behov av rörligt kapital och investeringar i nya maskiner och nya fabriker. Efterfrågan och kapital skapade förutsättningar för en ständig ström av nya tekniska uppfinningar.

1917 inleddes den ryska revolutionen och därmed socialismens förstadium - proletariatets diktatur. Detta stadium i samhällsutvecklingen är av Marx tänkt som en övergångstid från kapitalism till socialism - det klasslösa samhället.

Då socialismen är införd överallt frigörs ett nytt ideologiskt medvetande, en ny kultur. Man är då på väg in i det kommunistiska samhället. Den rättvisenorm som då ska gälla är "åt var och en efter behov, av var och en efter förmåga" (Marx).

Den nödvändiga revolutionen

Vi har sett att basen i varje samhälle består av vissa produktionsförhållanden och de för tillfället rådande produktivkrafterna.

Produktivkrafterna utvecklas ständigt. Nya kunskaper läggs till gamla. Tekniska uppfinningar avlöser varandra och förändrar därmed hela produktionssättet. Tänk på den oxdragna plogen - traktorn - skördetröskan, hjulet - skottkärran - lastbilen, spinnrocken - vävstolen - stickmaskinen eller segelskutan - ångbåten - dieselturbinfartyget. Människans tekniska kunnande ökar också och genom de nya uppfinningarna hennes produktionskapacitet.

Produktionsförhållandena däremot är i stort sett oförändrade. De stagnerar genom att ägandet går i arv och koncentreras till vissa familjer. När klyftan mellan produktivkrafterna och produktionsförhållandena har blivit tillräckligt stor, utlöses en samhällsförändring eller revolution.

Om vi t.ex. ser på det feodala samhället hände det fram till 1700-talet inte så mycket mer än att furstarna och adeln fick alltmer makt och fler privilegier, medan bönderna, hantverkarna och köpmännen fick bära de ekonomiska bördorna.

På 1700-talet ökade produktionen markant men ägandet av produktionsmedlen och fördelningen av produktionsresultaten koncentrerades till allt färre familjer. Majoriteten av folket hade inte ekonomiska tillgångar och kunde således inte konsumera den alltmer växande produktionen. Ekonomin kunde då inte längre fortsätta att utvecklas. Franska revolutionen blev upptakten till en genomgripande samhällsförändring i Europa och tiden 1789-1848 brukar betecknas som övergång en från det feodala samhället till det kapitalistiska.

Franska revolutionen blev något av en mönsterrevolution för Marx och Engels, vilka hade goda möjligheter att se dess följdverkningar på nära håll. Icke-marxistisk historieskrivning ser dock inte revolutionen son resultat av agitation eller protester, eller som planerad av någon särskild. Istället bröt den fram som av en inre nödvändighet.

Produktivkrafterna kunde inte längre få plats i det gamla samhällets sköte.
[Marx]

Det gamla samhällets produktionsförhållanden sprängdes sönder inifrån och gav med historisk nödvändighet vika för nya.

Revolutioner behöver inte innebära blodiga omstörtningar som fallet var i Frankrike. Men som en ofrånkomlig följd av att spänningen mellan produktivkrafter och produktionsförhållanden i varje stabilt samhälle tenderar att öka, måste en genomgripande samhällsförändring inträda med vissa mellanrum, allt oftare ju snabbare produktivkrafterna utvecklas.

ANNONS

ANNONS

Klasskamp

Den stora samhällsomvandling som med marxistisk terminologi kallas revolution, innebär alltid att den härskande klassen mister stora delar av sin makt. Makt är baserad på ägande och revolutionen innebär bl.a. just en omfördelning av ägandet. Därför blir ägandet avgörande för människors klasstillhörighet i långt högre grad än utbildning eller social härstamning. I Sverige uppfattas "klass" ofta som liktydigt med "socialgrupp", men så är det alltså inte enligt marxistiskt synsätt. Lenin definierade "klass" så här:

En samhällsgruppering som står i en bestämd äganderelation till produktionsmedlen och som därför har en bestämd plats i produktionens organisation och får en bestämd andel av nationalprodukten.

"Att stå i en bestämd äganderelation" betyder att antingen äga eller inte äga produktionsmedel, dvs mark, råvaror, maskiner, fabriker och så vidare. Enligt detta synsätt finns det i varje samhälle bara två så kallade "primärklasser": ägare och ickeägare. I slavsamhället var dessa slavägare respektive slavarna, i det feodala samhället feodalherrar respektive livegna bönder, och i det kapitalistiska samhället borgare respektive arbetare.

I varje samhälle finns det dessutom betydelsefulla "sekundärklasser", t.ex. bönder, tjänstemän och intellektuella. Formellt tillhör de i allmänhet ickeägarna men de utför tjänster åt den ägande klassen. Först då motsättningarna i samhället har skärpts så att ett revolutionärt läge uppstår, kan de fritt välja sida.

Marx och Engels tillhörde de intellektuella, men tog ställning för den undertryckta klassen. Lenin var son till en tjänsteman i tsarens Ryssland, men identifierade sig med arbetarnas intressen. Viktigast, ur marxistisk synvinkel, är att ingen av dem tillhörde den ägande klassen.

Kapitalismens samhällspyramid
Bild: Wikimedia Commons
Socialistisk samhällssyn från 1911, här använd som uppmaning att prenumerera på arbetartidningen Industrial Worker. Underst i samhällspyramiden befinner sig industri- och jordbruksarbetare, därnäst borgare vid dukat bord. De försvaras av militärer på nästa plattform. Över dem står det kapitalistiska samhällets ideologiska garanter, (från vänster) en katolsk kardinal, en luthersk präst och en ortodox patriark. På nästa steg finner vi makten personifierad i (från vänster) kapitalägaren, kungen och adelsmannen. Över allesammans tronar Penningen, den verkliga härskaren i kapitalismen.

Vad betyder...?

Stor oklarhet råder när det gäller användningen av termerna socialism, kommunism, det kommunistiska idealsamhället och proletariatets diktatur.

Socialism är inom den renläriga marxismen endast ett övergångsstadium till det kommunistiska idealsamhället där total rättvisa råder och där alienation och religion är avskaffade. I väst, t.ex. i Sverige, är "socialism" ofta en samlingsbeteckning på samhällen där produktionsmedlen är socialiserade, dvs ägda kollektivt av alla i samhället. Att på demokratisk väg nå detta mål, för att på så sätt upphäva klassmotsättningar och skapa rättvisa och jämlikhet, har genom historien varit ett övergripande mål för den svenska socialdemokratin.

Kommunism förknippas ofta med den marxistiska synen på revolutionen som nödvändig för att nå det klasslösa samhället.

Proletariatets diktatur utgör det revolutionära stadium där arbetarna, dvs proletärerna, har tagit makten. Det kallas också ofta kommunismens förstadium.
 

LÄS MER: Marxismen, del 1: Människan

LÄS MER: Marxismen, del 3: Verkligheten

LÄS MER: Marxism

LÄS MER: Karl Marx

LÄS MER: Kommunism

LÄS MER: Religionskritik

Användbara begrepp

Alienation brukar tolkas som en upplevelse av främlingskap i tillvaron.

Arbete i betydelsen skapande verksamhet är en mänsklig rättighet.

Bas är den del av varje samhälle som utgörs av samhällets ekonomiska struktur, särskilt ägandeförhållandena.

Friedrich Engels (1820-1895) var en tysk samhällsfilosof som tillsammans med Marx lade den teoretiska grunden till marxismen, bl.a. genom skrifterna Det kommunistiska manifestet och Das Kapital.

Historien genomlöper tre övergripande stadier:

  • Urkommunismen, det förhistoriska stadiet då ingen äger något.
  • Klassamhällenas epok då några få äger.
  • Det kommunistiska slutstadiet då alla äger allting tillsammans.

Klassamhällets epok består i sin tur av tre steg: slavsamhälle, feodalism och kapitalism. Mellanstadiet som leder över till kommunismen kallas proletariatets diktatur.

Kapitalet är en bok som skrevs av Marx och Engels. Det är den kanske mest kända sammanfattningen av marxismens ekonomiska teorier.

Kapitalism är det sista av klassamhällets stadier.

Karl Marx (1818-1883) var en tysk judisk samhällsfilosof och nationalekonom som har gett namn åt marxismen.

Klassamhälle är den period i mänsklighetens historia då samhällena är uppdelade i klasser som antingen äger eller inte äger produktionsmedel.

Mervärde är skillnaden mellan en varas material och tillverkningskostnader och dess pris före försäljning.

Primärklasser är ägande och icke-ägande klasser i ett klassamhälle, t.ex. slavägare och slavar, feodalherrar och livegna, kapitalister och arbetare.

Produktionsförhållanden är de ägandeförhållanden och därav följande ekonomiska förhållanden som råder i ett bestämt samhälle.

Produktionssätt är produktivkrafter och produktionsförhållanden.

Produktivkrafter är den tekniska utvecklingen samt människors kunnande, erfarenhet och arbetsförmåga i ett bestämt historiskt läge.

Proletariatets diktatur är den mellanperiod som råder innan det kommunistiska idealsamhället kan förverkligas.

Revolution är den samhällsomvälvning som leder över från ett samhälle till ett annat. Revolutionen kan, men behöver inte, innebära en väpnad uppgörelse.

Sekundärklasser är de klasser som varken är ägande (med anställda som producerar mervärde) eller ickeägande (producerar mervärde åt någon annan). Sekundärklassen utgörs t.ex. av intellektuella, bönder och tjänstemän.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Förklara kortfattat följande begrepp:

         a) Produktionsförhållanden

         b) Produktionskrafter

         c) Produktionssätt
     
  2. Förklara vad marxismen menar med "samhällets bas".
     
  3. Sammanfatta kort marxismens historiesyn.
     
  4. Redogör kortfattat för hur Marx och Engels använde t.ex. den franska revolutionen som exempel i syfte att tydliggöra marxismens historiesyn.
     
  5. Begreppet "klasskamp" är ett centralt begrepp inom marxismen. Varför?

Diskutera:

  1. Vad finns det för klasser i vårt samhälle? Tillhör t.ex. en arbetare som äger aktier den ägande klassen? Har en anställd chef i ett företag del i den undertryckta klassen?

 

Text: Lennart Koskinen, teologie doktor i tros- och livsåskådningsvetenskap, läromedelsförfattare och f.d. biskop
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet "Religionskunskap för gymnasieskolan - Vad ska man tro?"

 

Senast uppdaterad: 30 september 2021
Publicerad: 30 september 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

SO-rummet bok
S

Marxismen, del 1: Människan

Del 1 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan...

SO-rummet bok
S

Marxismen, del 3: Verkligheten

Del 3 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan...

ANNONS

Ämneskategorier

Marxism

Marxismen är en samhällsideologi och politisk filosofi som baseras på filosofen Karl Marx idéer. Den marxistiska...

Relaterade taggar

Historiesyn

All historia är vinklad Man brukar skilja mellan historia och det förflutna. Det förflutna...

Kommunism

Kommunism är en uppsättning politiska idéer som förknippas med den tyska författaren och filosofen...

Karl Marx

Karl Marx (1818-1883) var en tysk nationalekonom, författare och filosof vars politiska och...

Ideologier

En ideologi är ett sammanhängande system av idéer och värderingar som berättar varför samhället ser...

Idéhistoria

Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...

Arbetarklass

Arbetarklassen innefattar merparten av alla arbetare och syftar i marxistisk teori på de...