Tagg om orsaker till den ryska revolutionen
Bild:
Demonstrerande arbetare mejas ner av tsarens soldater intill Vinterpalatset.

Ryska revolutionens orsaker

Den ryska revolutionen 1917 bestod egentligen av två större händelser som skedde i Ryssland samma år: februarirevolutionen och oktoberrevolutionen.

Februarirevolutionen
I februari 1917 (i mars enligt den nutida kalendern) gick de ryska arbetarna ut i strejk för att protestera mot det rådande läget. De ryska krigsinsatserna under första världskriget gick dåligt samtidigt som det rådde hungersnöd i landet. Den ryske tsaren Nikolaj II valde att sätta in militären mot de strejkande arbetarna i S:t Petersburg vilket resulterade i att många av arbetarna sköts till döds.

Ett flertal soldater som ville ha politisk förändring i Ryssland deserterade och anslöt sig till folkmassan. När även tsarens närmaste ministrar tog avstånd från hans politik valde Nikolaj II att abdikera.

Oktoberrevolutionen
I stället installerades nu en provisorisk regering som även den hade ett svagt stöd hos folket. Denna provisoriska regering avsattes i oktober 1917 (i november enligt den nutida kalendern) av Vladimir Lenin och bolsjevikerna (en revolutionär förgrening av det ryska socialdemokratiska partiet). Lenin var då ganska nyligen hemkommen från en längre exil i Schweiz. Året efter revolutionen avrättades tsarfamiljen på Lenins order.

I förlängningen ledde dessa händelser 1917 först till ett blodigt inbördeskrig mellan bolsjevikerna (de röda) och revolutionens motståndare (de vita). Efter att de röda segrat i inbördeskriget bildades Sovjetunionen (1922).

Nedan sammanfattas de viktigaste orsakerna till den ryska revolutionen, vars följder kom att påverka inte enbart befolkningen i Ryssland, utan även den politiska utvecklingen i Europa och i stora delar av världen under merparten av 1900-talet.

De främsta bakomliggande orsakerna till den ryska revolutionen var:

  • Ett eftersatt jordbruk och missnöje bland befolkningen
  • De ryska krigsinsatserna under första världskriget och hungersnöd
  • Enorma klasskillnader och utbredd fattigdom

Ett eftersatt jordbruk och missnöje bland befolkningen
Merparten av den ryska befolkningen var under 1800-talet och början av 1900-talet bönder och levde i fattigdom på sina små gårdar. Utvecklingen skedde långsamt i Ryssland till skillnad mot i många andra europeiska länder såsom Storbritannien och det Tyska riket. Den ryska livegenskapen avskaffades så sent som 1861, och tsarens Ryssland var ett samhälle präglat av stora skillnader mellan fattiga och rika. Bönderna svalt samtidigt som den ryska adeln och tsarfamiljen levde i extrem lyx (jämför med orsaker till franska revolutionen).

Trots att bönderna i Ryssland inte var livegna efter 1861 så ägde de inte jorden individuellt. Istället var jordegendomarna sammankopplade till byn (Miren). Detta var ett kollektivt ägande som många bönder inte var nöjda med då systemet ofta var både orättvist och ineffektivt. De ville se att en jordbruksreform genomfördes. Men tsaren tog ingen hänsyn till böndernas önskan.

De ryska krigsinsatserna under första världskriget och hungersnöd
Ryssland gick in i första världskriget redan i augusti 1914 då kriget startade. Den ryska befolkningen som redan då var svårt prövad av fattigdom fick det därmed ännu sämre ställt, särskilt eftersom de ryska krigsinsatserna överlag gick dåligt. Det var framförallt bönderna och arbetarna som fick betala den ryska inblandningen i kriget med höjda skatter och omkring 1,7 miljoner döda soldater (se lista).

Samtidigt som kriget gick allt sämre uppstod en svår hungersnöd i Ryssland under vintern 1916-1917, vilken krävde tusentals människors liv. Tsaren hade dock inga planer på att avsluta de ryska krigsinsatserna. Detta väckte en enorm ilska hos den svältande ryska befolkningen samtidigt som många soldater var trötta på kriget.

Enorma klasskillnader och utbredd fattigdom
Ryssland började industrialiseras senare än länderna i Västeuropa och under slutet av 1800-talet växte en rysk arbetarklass fram i ett samhälle präglat av enorma klasskillnader. Alla krav från arbetarna om bättre arbetsförhållanden och livsvillkor förtycktes av tsaren och den styrande eliten. I kombination med den utbredda fattigdomen i Ryssland var det många arbetare och bönder som fann hopp i den revolutionära skriften Kommunistiska manifestet, skrivet 1848 av de båda tyska tänkarna Karl Marx och Friedrich Engels.

Kommunistiska manifestet som spreds bland arbetarklassen i många europeiska länder under 1800-talets sista decennier, var totalförbjuden i Ryssland. Tsarens hemliga polis grep alla som ägde ett exemplar av manifestet. Det hindrade dock inte den växande ryska arbetarklassen från att diskutera och ta till sig idéer från Marx och Engels, enligt vilka en revolution mot de härskande klasserna var den enda lösningen för att uppnå det klasslösa samhället.

Utlösande orsaker
Som de ovanstående punkterna tydligt visar fanns det flera orsaker bakom den ryska revolutionen. De dåliga ryska krigsinsatserna under första världskriget i kombination med hungersnöd kopplat till tsarens ovilja att dra ut Ryssland ur konflikten och i stället lösa de stora inrikesproblemen i Ryssland, bör ses som den yttersta faktorn.

Århundraden av fattigdom och förtryck under tsarväldet samt en framväxande rysk arbetarklass, inspirerad av de marxistiska idéerna om arbetarnas rättigheter och om revolution som lösning på orättvisorna, gjorde sitt till.

Lenin och bolsjevikerna som avsatte den provisoriska regeringen i samband med oktoberrevolutionen 1917 och senare utropade Sovjetunionen (1922), använde sig av de marxistiska idéerna för att vinna anhängare. Detta lyckades de också med då Rysslands bönder och arbetare ville se en förändring av samhället. Försent insåg den ryska befolkningen att Lenins vision om ett klasslöst samhälle istället övergick i ett samhällssystem uppbyggt på kontroll och terror.

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli

Läs om följderna av den ryska revolutionen >

Här nedan hittar du material som handlar om den ryska revolutionens orsaker.

Publicerad: 
01 mars 2018

Annons

Lärarmaterial om Ryska revolutionens orsaker

av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Från dröm till terror är en film för skolan med tillhörande klassrumsövningar som i 16 fristående avsnitt utforskar de brott mot mänskligheten som begåtts av kommunistiska regimer i Sovjet, Kina och Kambodja.

Artiklar om Ryska revolutionens orsaker

M
Carsten Ryytty
2014-06-22
Kriget på östfronten hade inte samma avgörande betydelse under första världskriget som under andra världskriget. Striderna i öst påverkade ändå till viss del krigets utgång, men fick framförallt...

Podcast om Ryska revolutionens orsaker

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-01

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den ryska revolutionen. Vad var egentligen den ryska revolutionen och vilka orsaker låg bakom händelserna?

Länkar om Ryska revolutionens orsaker

Sortera efter:
          

Artikel och bokrecension i UI:s tidning Utrikesmagasinet där du kan läsa om ryska revolutionen. Den 20 december 2017 var det 100 år sedan Tjekan grundades, den ryska hemliga polisen vars efterföljare kom att prägla sovjetsystemet och har en central roll även i dagens Ryssland. UI:s Ingmar Oldberg har läst en bok om den ryska revolutionen av den engelske historikern Geoffrey Swain som går igenom händelserna för 100 år sedan och vad som påverkade utvecklingen...

Spara som favorit
          

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där du kan läsa om Lenin och upptakten till ryska revolutionen. I år är det 100 år sedan Vladimir Lenin och bolsjevikerna tog makten i Ryssland genom oktoberrevolutionen 1917, en händelse som egentligen ägde rum i november enligt den nya kalendern. Vad många inte känner till är att Lenin innan revolutionen befann sig i exil i Schweiz, och att det var på Café Odeon i Zürich som Lenin höll sig uppdaterad om världshändelserna genom de dagstidningar som där fanns att läsa... Artikeln är skriven av Carl-Henrik Larsson och finns på Nordisk Filatelis hemsida för frimärkssamlare.

Spara som favorit
          

Avsnitt (44 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia om ryska revolutionens första del. Följ med Tobias Svanelid och historieprofessor Kristian Gerner i februarirevolutionens fotspår i Sankt Petersburg - startskottet för den ryska revolutionen.

Den ryska revolutionen skulle komma att omforma en hel värld. Från de första och numera bortglömda kvinnodemonstrationerna till den solenna begravningsceremonin på Marsfältet berättas historien om folkliga protester, upproriska kosacker, rysk anarki och kampen mellan tsarvälde, demokrati och kommunism.

– Här stod Rysslands historia och vägde under just de här dagarna för 100 år sedan, berättar Kristian Gerner ifrån Upprorstorget i dagens Sankt Petersburg.

Spara som favorit
          

Del 3 av 16 "Från dröm till terror – en film (8:30 min) av Forum för levande historia om kommunistiska regimers brott mot mänskligheten". LÖSENORD + övningar och lärarhandledning till filmen hittar du här. Avsnitten får endast användas i utbildningssyfte. Du som är lärare kan se filmen tillsammans med dina elever. Du kan även se filmen i Forum för levande historias filmrum:
1. Intro 4.40 | 2. Kommunismens rötter 3.50 | 3. De ryska revolutionerna 8.30 | 4. Den röda terrorn 4.30 | 5. Sovjetunionen bildas 6.00 | 6. Fånglägersystemet Gulag 10.30 | 7. Den stora svälten 6.40 | 8. Den stora terrorn 6.30 | 9. Rädslan för världsrevolution 4.00 | 10. Propaganda 7.00 | 11. Hitler och Stalin 7.15 | 12. Bakom järnridån 7.30 | 13. Perestrojka och glasnost 7.00 | 14. Mao i Kina 10.15 | 15. Röda khemererna i Kambodja 12.30 | 16. Slutord 3.15

Spara som favorit
          

Historieläraren Pelle B:s minikurs inkl. instuderingsfrågor om den ryska revolutionen.

Spara som favorit
          

I tidningen Offensiv, som drivs av Rättvisepartiet Socialisterna kan du läsa om upptakten till den ryska revolutionen ur ett genusperspektiv. ”Ned med kriget. Ned med höga priser, ned med hungern. Bröd åt arbetarna”. Så ljöd textilarbetarnas talkörer på revolutionens första dag, den 23 februari (den 8 mars enligt den västerländska kalendern). Tiotusentals arbetare, främst kvinnor, lade ner arbetet i Petrogradförorten Viborg för att det var den internationella kvinnodagen och för att måttet var rågat av hungersnöd och den död och förödelse som kriget skapade...

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (30:47 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om orsakerna till den ryska revolutionen 1917.

Spara som favorit
          

Pedagogisk film i form av en Power Point-presentation (18:15 min) där gymnasieläraren Henrik Tröst berättar översiktligt om den ryska revolutionen (februarirevolutionen 1917 och oktoberrevolutionen 1917).

Spara som favorit
          

Föreläsning (10:11) av SO-läraren Peter Johannesson som berättar om bakgrunden och orsaker till den ryska revolutionen. OBS! Extra bild- och textstöd till föreläsningen hittar du på Prezi.com.

Spara som favorit
          

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där du kan läsa om ryska revolutionen och Vladimir Lenins väg till makten. Händelserna kring den ryska revolutionen bidrog till att den världspolitiska ordningen påverkades under större delen 1900-talet. Artikeln är skriven av Carl-Henrik Larsson och finns på Nordisk Filatelis hemsida för frimärkssamlare.

Spara som favorit
          

Avsnitt på Historia 2 där Joakim Wendell berättar om den ryska revolutionen. Här kan du läsa om bakgrunden, februarirevolutionen, oktoberrevolutionen, ryska inbördeskriget, bildandet av Sovjetunionen m.m.

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia om ryska revolutionen. Här kan du läsa om bakgrunden, händelseförloppet, inbördeskriget, världsrevolutionens misslyckande och kritik. Ryska revolutionen är den politiska omvandling som skedde i Ryssland 1917, inklusive februarirevolutionen och oktoberrevolutionen. Revolutionen i februari innebar att den tsaristiska regeringen störtades, och revolutionen i oktober innebar att det kommunistiska bolsjevikpartiet blev styrande parti...

Spara som favorit