Tagg om Rosa Luxemburg

Rosa Luxemburg

M
Rosa Luxemburg (1871-1919).

Rosa Luxemburg (1871-1919) föddes i Polen, ett land som då var uppdelat mellan Ryssland, Österrike och Preussen (Tysklands största riksdel). Rosas kappsäck genom livet var inte den allra lättaste att bära. Hon var kvinna, judinna och socialist. Dessutom haltade hon svårt.

Judeförföljelserna i Warszawa, dit Rosa flyttade som treåring, var periodvis mycket intensiva. Tolv år gammal upplevde hon en fruktansvärd attack mot judiska invånare. Intrycken av mobbens råhet gav henne men för livet, bland annat i en väl dold skräck för folksamlingar. I skolan gjorde hon bra ifrån sig. I 14 ämnen fick hon betyget A.

Efter studentexamen blev Rosa Luxemburg medlem i en olaglig socialistisk grupp. Hon flyttade till Schweiz 1889 för att komma undan antisemitismen och fortsätta sina studier. Där mötte hon och inledde ett förhållande med den ryske revolutionären Leo Jogiches.

ANNONS

ANNONS

1897 blev Rosa doktor i juridik. Hennes arbeten höjdes till skyarna.

Leo och Rosa smidde planer på att utvandra till Tyskland, ett land där de bättre skulle kunna förverkliga sina politiska ideal. För att underlätta flytten ingick Rosa ett skenäktenskap med en tysk mekaniker hon inte kände alls.

I Tyskland var det valår. Rosa snabbstuderade tysk politik och gav sig därefter in i valarbetet som agitator (politisk talare). Snabbt blev hon en centralfigur inom det socialdemokratiska partiet.

1898 publicerade Rosa artikeln Sociala reformer eller revolution?, som uppmärksammades stort. Rosa Luxemburg blev därmed internationellt känd.

1904 sattes hon i fängelse en kort tid som straff för att hon i ett tal smädat kejsar Wilhelm.

Rosas riktade också kritik mot den ryske revolutionären Vladimir Lenin. Den skarpaste salvan riktades mot Lenins tankar på absolut centralstyre. Visst ville Rosa Luxemburg ha revolution, men inte på Lenins sätt, med väpnat uppror. Luxemburg ville att proletariatet (arbetarna) skulle höja sitt medvetande, inte sina gevär.

Det ryska revolutionsförsöket 1905 väckte förhoppningar om nya politiska möjligheter för Polen. Rosa flyttade dit och vistades där under en period. På kort tid växte Luxemburgs parti från 400 medlemmar till 30 000.

1906 arresterades Rosa av tsarens polis. Hon blev ganska snart frisläppt och reste till Finland. Där träffade hon Lenin. Om än motvilligt insåg hon kraften hos Lenins bolsjeviker. Tillbaka i Tyskland kom hon att driva frågan om revolution mycket hårdare än vad de tyska socialdemokraterna ville göra. Fortfarande såg hon masstrejk som den framkomliga vägen.

Ett par av Rosa Luxemburgs tal ledde till åtal. Dagen före en av rättegångarna mot henne, den 28 juni 1914, mördades den österrikiske ärkehertigen Franz Ferdinand i Sarajevo, vilket blev upptakten till första världskriget.

I protest mot socialdemokratins samarbetsvilja med den styrande regimen under kriget bildade Rosa Luxemburg och Karl Liebknecht det s.k. Spartacusförbundet som förespråkade fred och mer radikala socialistiska idéer. Målet var att få bort militären från makten, socialisering av viktiga industrier och skapandet av en tysk rådsrepublik.

Med undantag för några korta perioder i frihet kom Rosa under kriget att sitta i fängelse ända fram till 1918. Under en fri period 1916 spred hon och andra medlemmar i Spartacusförbundet flygblad med budskap mot kriget och regeringen. Aktionen slutade återigen med fängelse för Rosa.

Spartacusförbundet var aktivt under tyska s.k. novemberrevolutionen 1918. Novemberrevolutionen började som ett myteri inom den tyska flottan och spreds därefter till armén för att slutligen utmynna i ett arbetaruppror. Det var en turbulent tid i Tysklands historia: ett inbördeskrig var nära, kejsaren abdikerade, den socialdemokratiska regeringen drog sig ur första världskriget och sammandrabbningar mellan regeringstrupper och arbetare skedde på flera håll i landet.

ANNONS

ANNONS

Den 30 december 1918 ombildades Spartacusförbundet tillsammans med andra revolutionära grupper till KPD, Tysklands Kommunistiska Parti. Rosa Luxemburg var där.

Den 5 januari 1919 utbröt det s.k. spartakistupproret i Berlin. Tusentals arbetare intog gatorna och besatte vissa byggnader. På morgonen den 6 januari bildade bland annat kommunistpartiet en revolutionär kommitté som proklamerade att de tagit över makten i landet. Arméns insatsgrupper slog tillbaka och dödade upprorsmakarna inom loppet av några dagar.

Den 15 januari 1919 spårades Rosa - som gömt sig i en lägenhet - upp av beväpnade milismän. På väg till fängelset skipade hennes väktare rättvisa på egen hand. De sköt henne genom huvudet och slängde hennes kropp i floden Spree.

Novemberrevolutionen avslutades formellt den 11 augusti 1919 då en ny tysk författning undertecknades och Weimarrepubliken upprättades.

Rosa Luxemburg har betraktats som ett revolutionärt socialistiskt alternativ till den reformistiska socialdemokratin och den diktatoriska sovjetkommunismen. Efter hennes död har många socialdemokrater, trotskister, leninister och anarkister fört hennes arv vidare genom att betona olika delar av hennes politiska tankar.

Det mesta som fanns utgivet av Rosa Luxemburg brändes av nazisterna under bokbålen i Nazityskland 1933.

LÄS MER: Novemberrevolutionen i Tyskland 1918 och bakgrunden till dolkstötslegenden

LÄS MER: Hitlers väg till makten, del 1 : Första världskriget och åren efter (bl.a. om spartakistupproret)


Litteratur:
Sebastian Haffner, Den tyska revolutionen 1918/19, Nya Doxa, 2005
Kate Evans, Red Rosa: the graphic biography of Rosa Luxemburg, Verso, 2015
Nina Björk, Drömmen om det röda - Rosa Luxemburg, socialism, språk och kärlek, Wahlström & Widstrand, 2016


Text: Göran Tivenius, författare och f.d. frilansmedarbetare i Sveriges Radio
 

Här nedan hittar du material som kan relateras till Rosa Luxemburg.

Uppdaterad: 19 november 2020
Publicerad:

ANNONS

ANNONS

Länkar om Rosa Luxemburg

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS