+ Visa hela artikelserien

Marxismen, del 3: Verkligheten

Del 3 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens verklighetsuppfattning, s.k. dialektisk materialism.
S

Marxismens grundare: Karl Marx och Friedrich Engels.

Marxisterna säger sig ha en beskrivning av verkligheten som bygger på vetenskap. Den grundar sig på att allt i världen är materia eller har sitt ursprung i materia.

Utvecklingen bestäms av materiens rörelse i form av processer av olika slag, t.ex. kemiska, fysiska eller sociala.

Den kraft som styr materiens rörelser är inte någon övernaturlig makt. Den är en dialektik, ett spel mellan motsatser, vars resultat skapar nya egenskaper.

Marxismens verklighetsuppfattning brukar därför kallas dialektisk materialism. Verkligheten beskrivs med hjälp av teser och lagar.

ANNONS

ANNONS

De dialektiska teserna

  • Den materialistiska tesen
  • Den organiska tesen.

Den materialistiska tesen återför allt som existerar på det materiella:

Det har aldrig funnits och ska aldrig finnas något som inte är materia i rörelse eller orsakat av denna materia.
[Lenin]

Detta innebär inte att allt som finns skulle vara materiellt. Tankar, känslor, kunskaper, medvetande är t.ex. ickemateriella. Tesen säger bara att allt sådant går att återföra på det materiella. Hjärnan t.ex. är materiell och människans medvetande är beroende av den materiella substansen och dess rörelser. Utan dessa rörelser eller processer finns inget medvetande. Tesen står således i stark motsättning till alla religiösa antaganden om att identiteten eller själen skulle kunna överleva kroppens död.'

Den organiska tesen talar om helheten och sambandet mellan delarna:

Företeelserna i både naturen och samhället bildar en sammanhängande enhet där delarna är organiskt förbundna med varandra.
[Lenin]

En konsekvens av detta på det världspolitiska området är att alla världens länder bildar en stor, tillsvidare oförverkligad enhet. "Proletärer i alla länder, förena er" är en uppmaning att göra enheten synlig.

Det kommunistiska idealsamhället kan inte slutgiltigt genomföras i några få länder som är lösryckta från enheten. Klassamhället måste avskaffas överallt. Först därefter kan nästa historiska stadium inträda.

De dialektiska lagarna

  • Lagen om motsatsernas enhet och kamp
  • Lagen om kvantitetens övergång i kvalitet
  • Lagen om negationens negation

Lagen om motsatsernas enhet och kamp
Tillvaron förändras ständigt, både i naturen och i samhället. På sikt innebär denna förändring alltid en utveckling från lägre till högre former.

Drivkraften för denna utveckling är de i tingen inneboende motsättningarna. Konflikter och spänningar är alltså inget negativt, även om de kan upplevas så, utan utgör den kraft som driver på utvecklingen.

I levande organismer finns en spänning mellan liv och död. Livet innebär växt och utveckling för individen, medan döden ger plats för nästa generation och därmed bidrar till artens utveckling.

I samhället finns en spänning mellan olika klasser, mellan produktivkrafter och produktionsförhållanden och mellan gammalt och nytt.

ANNONS

ANNONS

Lagen om kvantitetens övergång i kvalitet
I marxismen förnekas den klassiska evolutionismen. Utveckling innebär inte en kvantitativ tillväxt mot det bättre, utan består i att en kvantitativ förändring övergår i en ny kvalitet. Om man t.ex. hettar upp vatten blir det gradvis varmare tills det når kokpunkten. Då övergår det i en ny kvalitativ form, vattenånga. Om man istället sänker temperaturen så vattnet blir kallare, sker en kvantitativ förändring tills vattnet plötsligt fryser till is. En kvalitativ förändring ersätter den kvantitativa.

I klassamhället ökar utsugningen och kapitalkoncentrationen alltmer - förändringen är kvantitativ - tills revolutionen plötsligt totalt förändrar allt. Samhället får därmed en ny kvalitet.

Lagen om negationens negation
Denna lag exemplifieras bäst med hjälp av den marxistiska historiesynen.

Ursamhället var klasslöst. Detta tillstånd negerades genom uppkomsten av klassamhällen, d.v.s. slavsamhället, det feodala samhället och det kapitalistiska samhället. Dessa utgör en negation (motsats) av det ursprungliga tillståndet. Denna negation negeras i sin tur genom uppkomsten av det klasslösa samhället, som innebär en högre grad av utveckling än ursamhället. Detta dialektiska tresteg brukar kallas tes - antites - syntes efter den tyska 1800-talsfilosofen Hegel.

Religion - en verklighetsflykt

I klassamhället blir människan alltmer alienerad från sitt arbete, sig själv och hela mänskligheten. När hon inte kan förverkliga sin inneboende mänskliga natur, söker hon istället olika flyktvägar från den verklighet hon just som människa är satt att förändra och utveckla.

Den mest raffinerade verklighetsflykten utgörs av religionen. Liksom drogmissbrukaren flyr in i ett avtrubbande rus - istället för att aktivt försöka förändra den livssituation som är anledning till flykten in i drogernas värld - flyr den alienerade människan in i religionen. Den ger bedrägliga löften om lycka i ett kommande liv och uppmanar till förlåtelse och ödmjukhet i detta liv. På så sätt hindrar religionen aktiva samhällsförändringar och konserverar de bestående orättvisorna. Detta är innebörden i Marx uttalanden: "Religionen är ett opium för folket".

Varken Marx eller Engels menade emellertid att det fanns någon anledning att aktivt bekämpa religionen eller de troende. Religionen uppfattades som ett symptom på de motsättningar som ger upphov till att människan alieneras. För att religionen ska försvinna måste de sociala och ekonomiska förhållandena förändras och bli mer mänskliga. Då försvinner också behovet av verklighetsflykt.

LÄS MER: Marxismen, del 1: Människan

LÄS MER: Marxismen, del 2: Samhället

LÄS MER: Marxism

LÄS MER: Karl Marx

LÄS MER: Kommunism

LÄS MER: Religionskritik

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Alienation brukar tolkas som en upplevelse av främlingskap i tillvaron.

Dialektik är en utvecklingsprocess eller ett sätt att resonera där motsatserna leder över i en syntes som slår över i sin motsats osv.

Dialektiska lagar är de lagbundenheter som sammanfattar tillvarons beskaffenhet och utveckling. De viktigaste är:

  • lagen om motsatsernas enhet och kamp
  • lagen om kvantitetens övergång i kvalitet
  • lagen om negationens negation.

Dialektiska teser är teser om tillvarons beskaffenhet. Viktigast är den organiska tesen och den materialistiska tesen.

Historien genomlöper tre övergripande stadier:

  • Urkommunismen, det förhistoriska stadiet då ingen äger något.
  • Klassamhällenas epok då några få äger.
  • Det kommunistiska slutstadiet då alla äger allting tillsammans.

Klassamhällets epok består i sin tur av tre steg: slavsamhälle, feodalism och kapitalism. Mellanstadiet som leder över till kommunismen kallas proletariatets diktatur.

Kapitalism är det sista av klassamhällets stadier.

Klassamhälle är den period i mänsklighetens historia då samhällena är uppdelade i klasser som antingen äger eller inte äger produktionsmedel.

Mervärde är skillnaden mellan en varas material och tillverkningskostnader och dess pris före försäljning.

Produktionsförhållanden är de ägandeförhållanden och därav följande ekonomiska förhållanden som råder i ett bestämt samhälle.

Produktionssätt är produktivkrafter och produktionsförhållanden.

Produktivkrafter är den tekniska utvecklingen samt människors kunnande, erfarenhet och arbetsförmåga i ett bestämt historiskt läge.

Proletariatets diktatur är den mellanperiod som råder innan det kommunistiska idealsamhället kan förverkligas.

Revolution är den samhällsomvälvning som leder över från ett samhälle till ett annat. Revolutionen kan, men behöver inte, innebära en väpnad uppgörelse.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför kan det inte finnas någon gud enligt marxistisk teori?
     
  2. Vad menade Marx med uttrycket "religion är ett opium för folket"?

 

Text: Lennart Koskinen, teologie doktor i tros- och livsåskådningsvetenskap, läromedelsförfattare och f.d. biskop
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet "Religionskunskap för gymnasieskolan - Vad ska man tro?"

 

Artikelserie om Marxismen som livsåskådning

+ Visa hela artikelserien
Senast uppdaterad: 30 september 2021
Publicerad: 30 september 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

SO-rummet bok
S

Marxismen, del 1: Människan

Del 1 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan...

SO-rummet bok
S

Marxismen, del 2: Samhället

Del 2 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan...

SO-rummet bok
S

Argument mot Guds existens

De vanligaste sätten att argumentera mot Guds existens är de som utmynnar i agnosticism eller...

S

Vad är humanism?

Humanism och humanist är ord som används i flera betydelser. Men humanismen som livssyn står för...

ANNONS

Ämneskategorier

Marxism

Marxismen är en samhällsideologi och politisk filosofi som baseras på filosofen Karl Marx idéer. Den marxistiska...

Religionskritik

Kritik mot religion och religiositet ur olika perspektiv.

Relaterade taggar

Kommunism

Kommunism är en uppsättning politiska idéer som förknippas med den tyska författaren och filosofen...

SO-rummet tag typ

Världsbild

En världsbild sammanfattar och ger en överblick över världsalltet och jordens och människans...

Karl Marx

Karl Marx (1818-1883) var en tysk nationalekonom, författare och filosof vars politiska och...

Ideologier

En ideologi är ett sammanhängande system av idéer och värderingar som berättar varför samhället ser...

Ateism och agnosticism

Ateism och agnosticism grundar sig på uppfattningen att det inte finns några rationella skäl att...

Idéhistoria

Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...