© 2026 SO-rummet.se
Karl Marx (1818-1883) var en tysk nationalekonom, författare och filosof vars politiska och ekonomiska idéer fått enorm betydelse för den politiska utvecklingen i världen under 1900-talet.
1848 skrev Karl Marx tillsammans med Friedrich Engels det Kommunistiska manifestet som fick stor betydelse för socialismens och den senare kommunismens framväxt.
Kommunism kommer av latinets "communis" som betyder gemensam.
Efter de politiska oroligheterna och revolutionerna 1848 bosatte sig Marx 1849 i London, där han kom att leva resten av sitt liv. Där fortsatte han att studera ekonomi och det kapitalistiska samhället. År 1867 publicerade han första delen av sitt viktigaste verk, Kapitalet (Das Kapital). Hans nära vän Friedrich Engels hjälpte honom ekonomiskt under många år och gav efter Marx död ut verkets andra och tredje delar utifrån de manuskript som Marx lämnat efter sig.
Enligt Marx formades historien i hög grad av ekonomiska förhållanden och kampen mellan olika samhällsklasser.
Det moderna industrisamhället beskrev Marx som kapitalistiskt. Där pågick enligt honom en klasskamp mellan arbetarna och kapitalisterna, som till slut skulle leda till en revolution där arbetarklassen skulle ta makten över produktionsmedlen (t.ex. fabriker, maskiner, mark och råvaror). Efter revolutionen skulle samhället förändras i grunden, socialismen skulle uppstå. Först därefter, menade Marx, kan man påbörja processen som leder fram till det klasslösa samhället.
Marx idéer utgör grunden för marxismen, som av sina anhängare har betraktats både som en teori om hur samhället och historien utvecklas och som ett program för hur arbetarklassen skulle kunna förändra samhället och ta den politiska makten.
Vad menade Marx med "folkets opium"?Ett av Karl Marx mest kända uttalanden är att religionen är "folkets opium". Men meningen blir lätt missförstådd om man läser den ensam. Marx menade inte bara att religion lurade eller passiviserade människor. Han såg den också som en tröst för människor som levde under svåra och orättvisa förhållanden. Opium användes på 1800-talet bland annat som ett starkt smärtstillande medel. Jämförelsen kan därför förstås som att religionen enligt Marx kunde lindra människors lidande utan att ta bort orsaken till lidandet. En fattig arbetare kunde exempelvis finna hopp och tröst i tron på ett bättre liv efter döden, samtidigt som de hårda levnadsvillkoren i det verkliga samhället fanns kvar. För Marx räckte det därför inte att kritisera religionen. Det viktigaste var att förändra de samhällsförhållanden som gjorde att människor behövde denna tröst. Hans religionskritik hängde på så sätt nära samman med hans kritik av fattigdom, klasskillnader och kapitalism. |
S LÄS MER: Socialism
S LÄS MER: Kommunism
S LÄS MER: Marxism
S LÄS MER: Marxismen, del 1: Människan [Fördjupning]
S LÄS MER: Marxismen, del 2: Samhället [Fördjupning]
S LÄS MER: Marxismen, del 3: Verkligheten [Fördjupning]
S LÄS MER: Religionskritik
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Sven-Erik Liedman, Från Platon till kriget mot terrorismen, Albert Bonniers förlag, 2005
Reidar Larsson, Politiska ideologier i vår tid, Studentlitteratur, 2006
Per Månson (red.), Moderna samhällsteorier – Traditioner, riktningar och teoretiker, Prisma, 2004
Nationalencyklopedin
FÖRFATTARE
Text: Paula Carvalho Olovsson, socialdemokratisk statssekreterare [Wikipedia]
Här hittar du material som kan relateras till Karl Marx.
© 2026 SO-rummet.se
Lästid 4 minuter
Del 1 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens människosyn. Den marxistiska människosynen kan sammanfattas i tre mänskliga egenskaper: människan är skapande, människan är social och människan är medveten. Enligt marxismens uppfattning är det först när klassamhället har försvunnit som människan kan upprättas och bli det hon enligt naturen borde vara...
Lästid 10 minuter
Del 2 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens samhällssyn. En grundtanke i marxismen är att varje samhälle ska förstås i sitt historiska sammanhang. För att kunna råda bot på människans alienation, måste man förstå vilka lagar som driver historien framåt och kunna tillämpa sina insikter på det samhället man lever i...
Lästid 6 minuter
Del 3 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens verklighetsuppfattning, s.k. dialektisk materialism.
Marxisterna säger sig ha en beskrivning av verkligheten som bygger på vetenskap. Den grundar sig på att allt i världen är materia eller har sitt ursprung i materia. Den kraft som styr materiens rörelser är en dialektik, ett spel mellan motsatser, vars resultat skapar nya egenskaper. Marxismens verklighetsuppfattning brukar därför kallas dialektisk materialism. Verkligheten beskrivs med hjälp av teser och lagar...
Julia, Mattias och Kristioffer pratar om socialismen. Vad kommer ideologin ifrån? Vad har den för betydelse idag? Vilket samhälle vill den skapa?
Genomgång (30:40 min) av gymnasieläraren Johan Wiman som i den här videon går igenom marxismens dialektik - rörelse, förändring och utveckling.
Genomgång (10:49 min) av SO-läraren Marcus Henriksson som berättar om Karl Marx och hans idéer.
Avsnitt (19:47 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om socialismen. Socialismen växer fram under industrialisering, då fabriksarbetare sluter sig samman och tar intryck av tankar om att samhället behöver förändras och utvecklas på ett annat sätt. Men hur fick dessa egentligen spridning? Vilka var de största tänkarna? Och hur utvecklades ideologin i världen - och i Sverige? Vi förklarar hur det gick till när socialismen som idé växte fram - och vilka konsekvenser den fick.
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. I det här avsnittet berättas om Karl Marx, en kolerisk och radikal tänkare – lika hatad som älskad i den epok han själv var med och skrev fram. Och för oss i eftervärlden, står han för evigt i skuggan av sitt omtvistade tankegods...
Lektionsfilm (7:38 min) där SO-läraren Patrik Kaati ger en introduktion till marxismen. Del 1 av 4.
Lektionsfilm (8:57 min) där SO-läraren Patrik Kaati går igenom marxismen. Del 2 av 4. I det här klippet berörs historiematerialism.
Lektionsfilm (7:12 min) där SO-läraren Patrik Kaati går igenom marxismen. Del 3 av 4. I det här klippet berättas om produktivkrafter, produktionsförhållanden och dialektiken.
Lektionsfilm (10:14 min) där SO-läraren Patrik Kaati går igenom marxismen. Del 4 av 4. Här berättas om värdeläran och mervärde.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om marxism. Karl Marx och Friedrich Engels betecknade sin lära som vetenskaplig socialism, detta i motsats till den utopiska socialismen hos Fourier och andra. Marxismens två huvudkällor, förutom äldre och samtida socialistiska läror, är Hegels filosofi och den klassiska brittiska nationalekonomin...
Webbföreläsning (15:18 min) gjord av SO-läraren Tobias Kjellström som förklarar vad kommunism är.
Genomgång (19:48 min) av gymnasieläraren Johan Wiman som i den här videon går igenom den historiska materialismen, socialismens politiska filosofi.
Faktatext i Ekonomihandboken där du kan läsa om marxismen. Karl Marx var en filosof som under andra halvan av 1800-talet gjorde en serie analyser av kapitalismen som än i dag är överlägsna det mesta annat vad gäller ekonomiska och politiska undersökningar. Marx böcker blev därför snart ”marxism” men problemet med en sån ”ism” är att grundaren själv – alltså Marx – öppet erkände att han inte var marxist när han hörde andra förklara vad den teorin skulle stå för. Detta är problemet. Marxism är en tolkning av en filosofs tankar och undersökningar. Men det är inte så det brukar framställas. Marxism brukar i stället kallas för ”vetenskap” eller med än värre ord ”den vetenskapliga marxismen”...
Genomgång (5:01 min) där SO-läraren Hedvig Francke berättar om socialismen och dess framväxt.
Del 2 av 16 "Från dröm till terror – en film (3:50 min) av Forum för levande historia om kommunistiska regimers brott mot mänskligheten". LÖSENORD + övningar och lärarhandledning till filmen hittar du här. Avsnitten får endast användas i utbildningssyfte. Du som är lärare kan se filmen tillsammans med dina elever. Du kan även se filmen i Forum för levande historias filmrum:
1. Intro 4.40 | 2. Kommunismens rötter 3.50 | 3. De ryska revolutionerna 8.30 | 4. Den röda terrorn 4.30 | 5. Sovjetunionen bildas 6.00 | 6. Fånglägersystemet Gulag 10.30 | 7. Den stora svälten 6.40 | 8. Den stora terrorn 6.30 | 9. Rädslan för världsrevolution 4.00 | 10. Propaganda 7.00 | 11. Hitler och Stalin 7.15 | 12. Bakom järnridån 7.30 | 13. Perestrojka och glasnost 7.00 | 14. Mao i Kina 10.15 | 15. Röda khemererna i Kambodja 12.30 | 16. Slutord 3.15
Power-point-genomgång (13:15 min) av Jakob Björkengren, Ljungenskolan i Höllviken. Presentationen tar upp bland annat imperialism, socialismen, stålåldern och olika länders utveckling under den industriella revolutionen.
Historia om några av det långa 1800-talets mest kända personer och deras levnadsöden.
Fördjupa dig i Tysklands historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.
Marxismen är en samhällsideologi och politisk filosofi som baseras på filosofen Karl Marx idéer. Den marxistiska...
Kritik mot religion och religiositet ur olika perspektiv.
Socialismen är en politisk ideologi som till stor del grundar sig på filosofen Karl Marx idéer. Staten styr...
Nationalekonomiska teorier om självhushållning, penningekonomi, merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism,...
Kommunism är en uppsättning politiska idéer som förknippas med den tyska författaren och filosofen...
Idéhistoria handlar om hur människor genom tiderna har uppfattat sig själva och världen. Ämnet...
Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....
Begreppet arbetarklass kan definieras på olika sätt, men syftar ofta på lönearbetare som har...
En ideologi är ett sammanhängande system av idéer och värderingar som förklarar varför samhället...
Industrialiseringen av samhället ledde till en omfördelning av arbetskraften och produktionen –...
