Karl Marx
Karl Marx (1818-1883) var en tysk nationalekonom, författare och filosof vars politiska och ekonomiska idéer fått enorm betydelse för den politiska utvecklingen i världen under 1900-talet.
1848 skrev Karl Marx tillsammans med Friedrich Engels det Kommunistiska manifestet som fick stor betydelse för socialismens och den senare kommunismens framväxt. Kommunism kommer av latinets "communis" som betyder gemensam.
Enligt Marx var historien en följd av den ekonomiska utvecklingen och klasskampen. Industrisamhället kallade han kapitalismen och under denna pågick en klasskamp mellan arbetarna och kapitalisterna, som till slut skulle leda till en revolution där arbetarklassen skulle ta makten över produktionsmedlen (t.ex. fabriker, maskiner och arbetskraft). Socialismen skulle därmed uppstå. Först därefter, menade Marx, kan man påbörja processen som leder fram till det klasslösa samhället.
Marx idéer utgör grunden för marxismen, som menade sig vara både en vetenskaplig teori – alltså en förklaringsmodell för hur samhället utvecklas – och ett program för hur arbetarklassen skulle ta den politiska makten.
Text: Paula Carvalho Olovsson
Här hittar du material som kan relateras till Karl Marx.
Annons
Podcast om Karl Marx
Julia, Mattias och Kristioffer pratar om socialismen. Vad kommer ideologin ifrån? Vad har den för betydelse idag? Vilket samhälle vill den skapa?
Länkar om Karl Marx
Genomgång (5:01 min) där SO-läraren Hedvig Francke berättar om socialismen och dess framväxt.
Genomgång (32:56 min) av SO-läraren Gustav Ericsson som redogör för de viktigaste nationalekonomiska teorierna på ett begripligt sätt. Här berättas om merkantilism, liberalism (inkl osynliga handen), marxism, keynesianism och monetarism.
Del 2 av 16 "Från dröm till terror – en film (3:50 min) av Forum för levande historia om kommunistiska regimers brott mot mänskligheten". LÖSENORD + övningar och lärarhandledning till filmen hittar du här. Avsnitten får endast användas i utbildningssyfte. Du som är lärare kan se filmen tillsammans med dina elever. Du kan även se filmen i Forum för levande historias filmrum:
1. Intro 4.40 | 2. Kommunismens rötter 3.50 | 3. De ryska revolutionerna 8.30 | 4. Den röda terrorn 4.30 | 5. Sovjetunionen bildas 6.00 | 6. Fånglägersystemet Gulag 10.30 | 7. Den stora svälten 6.40 | 8. Den stora terrorn 6.30 | 9. Rädslan för världsrevolution 4.00 | 10. Propaganda 7.00 | 11. Hitler och Stalin 7.15 | 12. Bakom järnridån 7.30 | 13. Perestrojka och glasnost 7.00 | 14. Mao i Kina 10.15 | 15. Röda khemererna i Kambodja 12.30 | 16. Slutord 3.15
Power-point-genomgång (13:15 min) av Jakob Björkengren, Ljungenskolan i Höllviken. Presentationen tar upp bland annat imperialism, socialismen, stålåldern och olika länders utveckling under den industriella revolutionen.
På SR:s hemsida kan du lyssna på ett program (ca 40 min) ur Filosofiska rummet som handlar om socialism - idag och förr. Den klassiska socialismens mål är att genom revolution störta klassamhället. Arbetarna ska kollektivt äga fabriker och produktionsmedel och en samhällsstyrd planekonomi ska mota den profitstyrda kapitalismen i grind. Genom Karl Marx och Friedrich Engels skrifter i mitten av 1800-talet fick de kraftfulla socialistiska vokabulären spridning i världen: Prolitariat! Solidaritet! Revolution! Men hur mycket finns kvar av den socialistiska grundideologin hos dagens demokratiska socialism, och hur har man lyckats med att uppnå de socialistiska målen?
I den här artikeln i tidningen Populär Historia kan du läsa David Wästerfors porträtt av filosofen Karl Marx (1818-1883). Till det yttre framstod han som en självklar revolutionär och bråkmakare. Hans huvud kunde liknas vid ett lejons, hans gestalt vid den givne folkledarens. Han beskrevs som tyrannisk, impulsiv och gränslöst självsäker...
Omfattande avsnitt på Historia 2 där Joakim Wendell berättar om den industriella revolutionen. Här kan du läsa om vad som ledde fram till den industriella utvecklingen och vilka konsekvenser det fört med sig för samhället.
På Sören Odensåkers hemsida kan du läsa om socialismens största filosofer. Här berättas om Charles François Marie Fourier, Robert Owen, Karl Marx, Friedrich Engels, Eduard Bernstein och Vladimir Iljitj Lenin.
På Komvux Gotlands hemsida kan du läsa om marxismens ideologi. Här berättas översiktligt om marxismens syn på individen, samhället, ekonomin och historien.
Program i P1:s Teologiska rummet. Vi sägs leva i det som brukar kallas en postsekulär tid, där ingen längre behöver skämmas för sin gudstro. Samtidigt är en nyvaknad och mediemedveten ateism är på offensiven och driver en tuffare religionskritik än på många år. Men kan de båda existentiella hållningarna förstå varandras argument och går det till och med att prata om en teologisk ateism?
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om marxism. Här berättas om marxismens ideologi, centrala begrepp och mycket annat.
Omfattande privat webbsida som främst riktar sig till universitetsstuderande. Här står liberalism och marxism i fokus. Här förklaras en rad olika begrepp som: den osynliga handen, laissez-faire, arbetsvärdelära, perfekt information, nyttomaximering, schumpeteriansk teori, merkantilism etc. Men du kan också läsa om mera allmänna ekonomiska termer som: deflation, globalisering, inflation, merkantilism, monopol, oligopol m.m.
Omfattande artikel i Wikipedia där du kan fördjupa dig i det ekonomiska tänkandets historia. Det ekonomiska tänkandets historia omfattar tänkare och teoribildning inom det ekonomiska området från antiken till nutid. De äldsta skriftliga källorna till ekonomiskt tänkande som finns härstammar från drygt 4 000 år sedan...
Historiesajtens stora uppslagsverk om historiska personer. Här finns mängder med innehållsrika faktasidor där du kan läsa om de flesta av tidsepokens kändisar – både svenska och utländska.
Artikel i Wikipedia där du hittar en förklaring till begreppet feodalism. Feodalism är en term som myntades under franska revolutionen för att beteckna det gamla privilegiesamhälle man ville komma bort ifrån. Det är besläktat med begreppen feodal, feodala relationer och feodalsamhälle, begrepp som används för att beteckna samhällen som präglas av ett visst slags relationer mellan länsherrar och deras vasaller…