M
Tagg
strid
Slaget vid Gettysburg var det blodigaste under det amerikanska inbördeskriget.

Slaget vid Gettysburg

klocka
Lästid 6 minuter

Slaget vid Gettysburg utkämpades den 1-3 juli 1863 i och omkring staden Gettysburg i delstaten Pennsylvania (se karta). Slaget är det mest kända under hela amerikanska inbördeskriget 1861-1865 och stod mellan en nordstatsarmé ledd av generalmajor George G. Meade och en sydstatsarmé under general Robert E. Lee. 

Striderna blev oerhört blodiga och pågick under hela tre dagar. Nordstaternas trupper uppgick till 94 000 man medan sydstaterna förfogade över omkring 72 000 soldater. Slaget vanns till slut av nordstaterna.

ANNONS

Lees fälttåg i Pennsylvania

General Robert E. Lee som ledde sydstatsarmén hade fört sina trupper norrut in i Pennsylvania för att skaffa förnödenheter och försöka vinna en avgörande seger på nordstaternas mark. Men slaget vid Gettysburg var inte planerat i förväg. Striderna började när förband från de båda arméerna möttes utanför staden.

Tre dagars blodiga strider

Generalmajor George G. Meade som ledde nordstatsarmén under slaget, hade blivit tilldelad sin post bara några dagar innan drabbningen, men hade även en rad andra erfarna befälhavare till sitt förfogande i striderna. Under den första dagen drevs nordstatstrupperna tillbaka genom staden, men lyckades därefter samla sitt försvar på höjderna söder om Gettysburg. Under de följande två dagarna försökte sydstatsarmén gång på gång bryta igenom deras försvarslinjer, utan att lyckas.

På slagets andra dag, den 2 juli, utkämpades särskilt hårda strider vid höjden Little Round Top. Sydstatssoldater försökte ta sig uppför de branta och steniga sluttningarna för att angripa nordstatsarmén från sidan. Försvararna lyckades slå tillbaka flera anfall, men situationen blev alltmer desperat. När ammunitionen började ta slut genomförde soldater ur regementet 20th Maine ett motanfall med bajonetter. Sydstatstrupperna drevs tillbaka och nordstaterna lyckades behålla den strategiskt viktiga höjden. Därmed kunde de fortsätta försvara sin vänstra flank.

Efter ett sista massivt anfall den 3 juli, där general Picketts division deltog, slogs sydstatsstyrkorna tillbaka av nordstatsarmén. Lee insåg då att slaget var förlorat. Lee bad om ett fångutbyte som Meade vägrade. Lee påbörjade därefter en reträtt och lyckades återvända med resterna av den illa tilltygade och kraftigt försvagade sydstatsarmén till Virginia.

Nederlagets betydelse för kriget

Lees mål med hela den offensiva kampanjen hade varit att vinna en stor seger på nordstaternas mark och öka trycket på deras regering att sluta fred. Men detta misslyckades. Lee hade tidigare varit mycket framgångsrik under större delen av kriget, men fick nu se krigslyckan vända.

Slaget vid Gettysburg beskrivs ofta i historieskrivningen som en viktig vändpunkt i det amerikanska inbördeskriget. Sydstaterna tvingades efter nederlaget att ändra strategi och taktik. Tidigare hade sydstaterna haft stora framgångar i sin offensiva krigföring, men efter Gettysburg hade resurserna blivit alltmer uttömda och det blev allt svårare att ersätta förlorade soldater och utrustning. Även om sydstatsarmén fortsatte att genomföra offensiver fick den efterhand allt svårare att stå emot nordstaternas växande militära styrka.

Förlusterna och minnet av slaget

Slaget vid Gettysburg är det blodigaste fältslag som ägt rum i USA sett till antalet dödade, sårade, tillfångatagna och saknade soldater. Uppskattningsvis rör det sig om 46 000-51 000 man, beroende på vilka beräkningar som används. Enligt en sammanställning hade nordstaterna 3 155 döda, 14 531 skadade och 5 369 tillfångatagna eller saknade; sydstaterna hade 4 708 döda, 12 693 skadade och 5 830 tillfångatagna eller saknade [Busey och Martin: sid. 125, 260].

Siffrorna är osäkra då det råder en del oklarheter om exakt hur många förluster sydstaterna led.

I november samma år höll president Abraham Lincoln ett berömt tal, Gettysburg Address, på platsen för att hedra de döda.

Idag är stora delar av slagfältet skyddade som en militärhistorisk nationalpark, Gettysburg National Military Park.

ANNONS

ANNONS

Den enda civila som dödades under slaget

Mitt under de våldsamma striderna i Gettysburg inträffade en tragisk händelse i ett vanligt bostadshus. Den 20-åriga Jennie Wade befann sig hemma hos sin syster, som nyligen hade fött barn. Trots att striderna rasade utanför försökte familjen fortsätta med vardagliga sysslor.

På morgonen den 3 juli 1863 stod Jennie i köket och knådade bröddeg när en förlupen gevärskula trängde genom två dörrar och träffade henne. Hon dog omedelbart. Jennie blev den enda civilperson som dödades direkt under de tre dagarnas strider vid Gettysburg.

Enligt berättelserna använde hennes mor samma deg dagen därpå för att baka 15 brödlimpor. Brödet kunde sedan ges till hungriga soldater.

Jennies öde visar hur kriget drabbade även människor som inte deltog i striderna. Många invånare i Gettysburg tvingades söka skydd i källare, medan deras hus förvandlades till tillfälliga sjukhus för sårade soldater. Efter slaget hjälpte stadsborna till med att vårda de skadade och begrava de döda.
 

 

M  LÄS MER: Amerikanska inbördeskriget 1861-1865

M  LÄS MER: Shermans plundringståg i sydstaterna avgjorde det amerikanska inbördeskriget

M  LÄS MER: USA bildas, del 2: Amerikanska inbördeskriget – slaveriet förbjuds

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
 

Litteratur:
Thomas Sörensen, Amerikanska inbördeskriget, Historiska Media, 2016
Carl Smith m.fl., Gettysburg 1863 – amerikanska inbördeskrigets vändpunkt, SMB, 2010
John W Busey och David G Martin, Regimental Strengths and Losses at Gettysburg, Longstreet House, 2005


FÖRFATTARE

Text: Johan Vickberg IT-pedagog och Leg. gymnasielärare i historia och religionskunskap

Här nedan hittar du material som kan relateras till slaget vid Gettysburg.

Uppdaterad: 17 november 2026
Publicerad:
12 oktober 2018

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Slaget vid Gettysburg

SO-rummet bok
M
Frihetsgudinna som åker i ett tvåspann hållandes den amerikanska flaggan. I bakgrunden syns kongressen, Lincoln ridder på en häst intill.

USA bildas, del 2: Amerikanska inbördeskriget – slaveriet förbjuds

av: Göran Wadner
2026-02-25
klocka Lästid 9 minuter

Slaveriet blev den konflikt som till slut splittrade USA i två delar. Sydstaterna ville behålla slavarbete som grund för sin ekonomi, medan nordstaterna ville stoppa slaveriets spridning och hålla ihop landet. När Abraham Lincoln blev president bröt inbördeskriget ut. Nordstaterna vann till slut, unionen räddades och slaveri förbjöds i grundlagen. Men frihet på papperet betydde inte automatiskt jämlikhet i verkligheten. Under lång tid efter kriget fortsatte diskriminering och segregation att prägla samhället. Först senare växte medborgarrättsrörelsen fram och pressade fram lagar som skulle stoppa rasdiskriminering och ge svarta samma rättigheter som andra...

+ Läs mer

M
Soldater drabbar samman.

Amerikanska inbördeskriget 1861-1865

av: Carsten Ryytty och Robert de Vries
2017-04-22
klocka Lästid 9 minuter

Det amerikanska inbördeskriget varade i fyra blodiga år 1861-1865. Det beräknas att drygt 620 000 soldater dog under konflikten. Inget enskilt amerikanskt krig under 1900-talet, inklusive de två världskrigen, har skördat så många amerikanska liv...

+ Läs mer

Länkar om Slaget vid Gettysburg

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS