Slaget vid Gettysburg

Slaget vid Gettysburg utkämpades 1-3 juli 1863 i och omkring staden Gettysburg i delstaten Pennsylvania (se karta). Slaget är det mest kända under hela amerikanska inbördeskriget 1861-1865 och stod mellan en nordstatsarmé ledd av generalmajor George G. Meade och en sydstatsarmé under general Robert E. Lee.
Striderna blev oerhört blodiga och pågick under hela tre dagar. Nordstaternas trupper uppgick till 94 000 man medan sydstaterna förfogade över omkring 72 000 soldater. Slaget vanns till slut av nordstaterna.
General Robert E. Lee som ledde sydstatsarmén försökte desperat få till en koncentrerad avgörande strid vid Gettysburg och krossa nordstatsarmén. Men striderna kring staden blev istället utspridda vilket passade nordstatsarmén bättre.
ANNONS
ANNONS
Generalmajor George G. Meade som ledde nordstatsarmén under slaget, hade blivit tilldelad sin post bara några dagar innan drabbningen, men hade även en rad andra erfarna befälhavare till sitt förfogande i striderna. Slaget utkämpades i huvudsak genom att sydstatstrupperna gjorde olika former av framryckningar och försökte bryta igenom nordstatstruppernas linjer. Det lyckades inte utan nordstaterna höll sina linjer intakta trots svåra förluster.
Efter ett sista massivt sydstatsanfall - lett av general Picketts division - som krossades mot nordstaternas center, insåg Lee att slaget var förlorat. Lee bad om ett fångutbyte som Meade vägrade. Lee påbörjade därefter en reträtt och lyckades återvända med resterna av den illa tilltygade och kraftigt försvagade sydstatsarmén till sin bas i Virginia.
Lees mål med hela den offensiva kampanjen hade varit att efter Gettysburg invadera staterna norr om Pennsylvania, men detta misslyckades. Lee hade tidigare varit mycket framgångsrik under större delen av kriget, men fick nu se sin krigslycka vända.
Slaget vid Gettysburg beskrivs ofta i historieskrivningen som en viktig vändpunkt i det amerikanska inbördeskriget. Sydstaterna tvingades efter nederlaget att ändra strategi och taktik. Tidigare hade sydstaterna haft stora framgångar i sin offensiva krigföring, men efter Gettysburg hade resurserna blivit allt mer uttömda varför man hädanefter tvingades till en mer försvarsinriktad strategi. Sydstaterna fick sedan fortsätta med sin defensiva krigföring under resten av kriget.
Slaget vid Gettysburg är det blodigaste fältslag som ägt rum i USA sett till antalet nedkämpade soldater. Uppskattningsvis rör det sig om cirka 46 000 man - ungefär 23 000 på vardera sidan. Nordstaterna hade 3 155 döda, 14 531 skadade och 5 369 tillfångatagna eller saknade; sydstaterna hade 4 708 döda, 12 693 skadade och 5 830 tillfångatagna eller saknade [ John W Busey och David G Martin, Regimental Strengths and Losses at Gettysburg, Longstreet House, 2005: sid. 125, 260].
Siffrorna är osäkra då det råder en del oklarheter om exakt hur många förluster sydstaterna led.
Fyra månader efter slaget höll president Abraham Lincoln ett berömt tal “the Gettysburg Address” på platsen för att hedra de döda.
Idag är slagfältet en nationalpark.
LÄS MER: Amerikanska inbördeskriget 1861-1865
LÄS MER: Shermans plundringståg i sydstaterna avgjorde det amerikanska inbördeskriget
Text: Johan Vickberg IT-pedagog och Leg. gymnasielärare i historia och religionskunskap
Här nedan hittar du material som kan relateras till slaget vid Gettysburg.
ANNONS
ANNONS
Artiklar om Slaget vid Gettysburg
Amerikanska inbördeskriget 1861-1865
Det amerikanska inbördeskriget varade i fyra blodiga år 1861-1865. Det beräknas att drygt 600 000 soldater dog under konflikten. Inte ens 1900-talets alla krig tillsammans, inklusive de två världskrigen, har skördat så många amerikanska liv...
Länkar om Slaget vid Gettysburg
Gettysburg - amerikanska inbördeskrigets blodigaste slag
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om slaget vid Gettysburg. Sommaren 1863 hade sydstatsgeneralen Robert E. Lee chansen att sätta kniven mot strupen på Abraham Lincolns nordstater. Istället lät han tillfället passera genom att ta strid mot den väldiga Potomacarmén på ett illa valt slagfält och utifrån en plan som efterhand kan konstateras vara synnerligen dumdristig. Skärmytslingarna började den 1 juli, då sydstatarna närmade sig staden Gettysburg västerifrån...
Militär taktik under amerikanska inbördeskriget
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om slagfältet under det amerikanska inbördeskriget. I täta kolonner och med vajande fanor beordrades soldaterna att marschera rakt mot fiendeelden. Den framgångsrika taktiken från Napoleonkrigen upprepades under amerikanska inbördeskriget – nu med förödande resultat...
Robert E Lee - den motvillige rebellen
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Robert E Lee - sydstaternas mest berömda befälhavare under amerikanska inbördeskriget. 55 år gammal lämnade Robert E Lee skrivbordet och ställde sig i spetsen för en sydstatsarmé. Hans förmåga att utmanövrera sina numerärt överlägsna motståndare har gjort att han gått till historien som inbördeskrigets främste general...
ANNONS
ANNONS
Slaget vid Gettysburg - svenskarna som stred för Lincoln
I den här artikeln i tidningen Populär Historia berättar Andreas Marklund om de många svenskarna som stred på nordstaternas sida i det amerikanska inbördeskriget och då inte minst under slaget vid Gettysburg. Över 3 000 svenskar deltog som soldater i det amerikanska inbördeskriget. Många värvades direkt efter att de stigit av emigrantfartygen i New York. De stred för politiska ideal, men också för pengar och status...
Amerikas brödrakrig
Omfattande artikel i tidningen Populär Historia där Martin Öhman berättar om bakgrunden, händelseförloppet och efterspelet till inbördeskriget i USA 1861-1865. Det amerikanska inbördeskriget startade för att bevara unionen, men kom att utvecklas till en konflikt om slaveri och om sydstaternas samhällsstruktur...
Slaget vid Gettysburg 1863 : dokumentär- och filmklipp
På YouTube hittar du massor av filmklipp av varierande längd och kvalité som handlar om olika fältslag under amerikanska inbördeskriget. Är du intresserad av historia så är YouTube en guldgruva. Om inte annat så kanske du får inspiration till att utforska ämnet vidare. Pröva även och sök med andra ord eller specificera din sökning om du letar efter något särskilt. Tänk dock på att vara extra källkritisk eftersom filmklippen ibland är personliga och kan ge en vinklad och förenklad bild av historien de skildrar.