Slaget vid Bunker Hill, Boston, Massachusetts, Juni 1775.
Amerikanska frihetskriget
Lästid 2 minuter
Amerikanska frihetskriget (1775-1783) kallas även för det amerikanska revolutionskriget och handlade om att de 13 brittiska kolonierna i Nordamerika (ej Kanada) ville bli självständiga från Storbritannien.
De första skotten föll i Lexington i april 1775 och blev början till frihetskriget. Kolonisterna organiserade en armé som leddes av George Washington.
Den 4 juli 1776 utfärdades den berömda självständighetsförklaringen i Philadelphia. I den utropades en egen suverän (självständig) stat: USA, United States of America (förenta staterna i Amerika). Händelsen innebar att de 13 kolonierna förklarade sig fria från Storbritannien. Den mest berömda satsen i självständighetsförklaringen är den att alla människor skapats lika och har samma grundläggande rättigheter, bland annat rätt till liv, frihet och strävan efter lycka. Sedan dess har den 4 juli varit USA:s nationaldag.
ANNONS
Den avgörande orsaken till att de amerikanska kolonisterna kunde vinna kriget, var den ekonomiska och militära hjälp de fick av Frankrike (ärkefienden Frankrike hade ända sedan medeltiden varit Englands främsta rival i Europa).
1781 tvingades Storbritannien att kapitulera och vid fredsslutet 1783 erkändes USA:s suveränitet. Nu kunde Storbritannien inte längre bestämma över de 13 staterna (de gamla brittiska kolonierna).
Den 30 april 1789 installerades George Washington som den förste presidenten i USA. Vid den här tiden bodde det omkring fyra miljoner människor i USA. De tre största städerna var New York med drygt 33 000 invånare, Philadelphia med 29 000 invånare och Boston som hade 18 000 invånare.
Bild: Wikimedia Commons "Washington Crossing the Delaware", målning från 1851 av Emanuel Leutze som föreställer överfarten av Delawarefloden före slaget vid Trenton på morgonen den 26 december 1776. Den farofyllda överfarten i hårt väder gjorde det möjligt för Washington att leda huvuddelen av kontinentalarmén mot den hessiska garnisonen i Trenton (de tyska förbanden i fråga stred på engelsmännens sida). Efter en kort strid blev nästan hela den hessiska styrkan tillfångatagen, med försumbara förluster för amerikanerna. Striden ökade kontinentalarméns svaga moral och inspirerade flera amerikaner att ta värvning.
Litteratur: Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995 Stephen Conway, The War of American Independence 1775-83, Edward Arnold, 1995
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
Under våren 1765 antog det brittiska parlamentet en ny skattelag - The Stamp Act (en slags stämpelskatt) - som skulle införas i de tretton kolonierna i Nordamerika. Anledningen var att den brittiska staten behövde pengar för att finansiera kvarhållandet av en stor brittisk armé i Nordamerika. Detta trots att sjuårskriget (1756-1763) nu var avslutat och fransmännen inte längre utgjorde något hot på andra sidan Atlanten. Men trupperna skulle ändå hållas kvar, och det var de amerikanska kolonisterna som skulle få betala hela kalaset. De hade ingen talan i det brittiska parlamentet och fick därför inte vara delaktiga i beslutet. Det skulle dock snart visa sig vara ett ödesdigert misstag som fick långtgående historiska konsekvenser...
När regementets fanor och standar brändes av franska soldater vid en ceremoni utanför kyrkan S:t Nicolas i april 1792 sattes punkt för en hundraårig episod i svensk militärhistoria. Royal Suédois, det svenska regementet i fransk tjänst, upplöstes som ett led i den franska revolutionens nationalistiska strävanden. Att svenskar – liksom britter, holländare, skottar med flera – tjänstgjorde i andra länders arméer hade varit naturligt under 1600- och 1700-talens internationaliserade krig men framstod som suspekt för den nya tidens revolutionära och nationella strömningar...
Benjamin Franklin (1706-1790) var boktryckare, filosof, statsman, naturvetare och uppfinnare. Han betraktas som en av den amerikanska nationens fäder och var en av kolonisternas viktigaste ledare under den amerikanska revolutionen då de 13 kolonierna gjorde sig självständiga från Storbritannien...
Den 1 juli 1776 samlades en grupp män i staden Philadelphia i Pennsylvania. De kom från alla de tretton brittiska kolonierna i Nordamerika. Den här morgonen väntade deras viktigaste uppdrag – de skulle besluta om de amerikanska kolonierna skulle förklara sig självständiga. Det innebar i så fall att de inte längre skulle låta sig styras av den brittiske kungen och parlamentet i London...
Den amerikanska självständighetsförklaringen utropades den 4 juli 1776. I den förklarades de 13 nordamerikanska kolonierna fristående från Storbritannien. Ingen kunde kanske ana det då, men händelsen kom att skapa ett politiskt eko över hela världen och senare ligga som grund för 1800-talets världspolitiska utveckling...
Frihetsgudinnan (på engelska heter den Statue of Liberty ) är staden New Yorks förnämsta symbol. I över 130 år har den kolossala statyn hälsat miljontals resande välkomna till USA...
Avsnitt (17:43 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om den amerikanska revolutionen. Under den amerikanska revolutionen slår sig 13 brittiska kolonier i Nordamerika fria och skapar år 1776 ett nytt land: USA. De reagerar på orättvisor och blir de första kolonierna som frigör sig från en europeisk stormakt. Men varför bröt de sig loss? Hur kunde de vinna mot en övermäktig fiende? Och vilka konsekvenser fick det för urfolken som redan bodde där?
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Lektionsfilm (11:50 min) av gymnasielärarna bakom YouTube-kanalen "Tänkvärt" som berättar om bakgrund och orsaker till den amerikanska revolutionen. Fokus ligger på sjuårskriget.
Lektionsfilm (7:24 min) av gymnasielärarna bakom YouTube-kanalen "Tänkvärt" som fortsätter berätta om den amerikanska revolutionen, här med fokus på händelseförloppet och konsekvenser.
Pedagogisk genomgång (19:38 min) där SO-läraren Elisabeth Karlström berättar om den amerikanska revolutionen med fokus på relaterade begrepp, orsaker, händelseförlopp och konsekvenser.
Föreläsning (14:42 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar om den amerikanska revolutionen och hur USA kom till. Här berörs bakgrund (orsaker), händelseförloppet samt några följder av USA:s tillkomst.
Genomgång (24:58 min) om USA:s historia där du får veta mer om både det amerikanska frihetskriget (1775-1783) och det amerikanska inbördeskriget (1861-1865).
Genomgång (7:27 min) där SO-läraren Stefan Holmström på ett lättförståeligt sätt berättar om bakgrunden och orsakerna till den amerikanska revolutionen.
Genomgång (14:50 min) om den amerikanska revolutionen. Här berättas om bakgrunden till revolutionen och händelseförloppet. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".
Genomgång (15:07 min) av SO-läraren Johan Vickberg (Blå ugglan) som berättar om amerikanska revolutionen, dess bakomliggande orsaker och konsekvenser. Klippet tar även upp några nyckelhändelser under revolutionen samt några viktiga personer.
