År 1842 gifte han sig med Mary Todd. De fick fyra söner, men endast den äldste, Robert, levde till vuxen ålder.
Lincoln tillträdde som USA sextonde president den 4 mars 1861. Han var den första presidenten från det nybildade republikanska partiet. Under valrörelsen hade han framförallt motsatt sig att slaveriet skulle spridas till nya områden i västra USA. Han ansåg att slaveriet var fel, men lovade att inte avskaffa det i de delstater där det redan var tillåtet. Lincoln menade att han som president inte hade rätt att göra det enligt den dåvarande grundlagen.
Redan efter Lincolns valseger 1860 började sydstater lämna USA. Deras ledare fruktade att republikanerna så småningom skulle hota hela slaverisystemet. Slaveriet var avgörande för plantageekonomin i stora delar av Södern, där miljontals slavar tvingades arbeta med bland annat bomullsodling. Det fanns också en konflikt om hur mycket delstaterna själva skulle få bestämma och hur stor makt USA:s regering skulle ha. Men även den frågan handlade till stor del om sydstaternas rätt att behålla slaveriet.
Sammanlagt bröt sig elva slavstater ur USA och bildade Amerikas konfedererade stater, Konfederationen. Fyra andra slavstater – Delaware, Kentucky, Maryland och Missouri – stannade däremot kvar i unionen.
Den 12 april 1861 besköt sydstatsstyrkor Fort Sumter i South Carolina. Därmed började det amerikanska inbördeskriget.
Lincolns främsta mål i början av kriget var att hålla samman USA och föra tillbaka sydstaterna till unionen. Men efterhand blev kampen mot slaveriet en allt viktigare del av kriget. Den 1 januari 1863 började hans så kallade frigörelseförklaring att gälla. Den förklarade att förslavade människor i de områden som fortfarande kontrollerades av Konfederationen skulle vara fria. Beslutet avskaffade inte slaveriet i hela landet, men det förändrade krigets mål och gjorde det möjligt för fler svarta män att tjänstgöra i nordstaternas armé.
Lincoln arbetade därefter för ett tillägg till USA:s grundlag som skulle avskaffa slaveriet i hela landet. Kongressen godkände det trettonde tillägget i början av 1865 (det godkändes av tillräckligt många delstater i december samma år, efter krigets slut och Lincolns död).
Den 9 april 1865 kapitulerade sydstatsgeneralen Robert E. Lee med sin armé vid Appomattox i Virginia. Kriget var ännu inte helt slut, men det stod nu klart att sydstaterna skulle förlora. Fem dagar senare besökte Lincoln och hans hustru en föreställning på Ford’s Theatre i Washington. Där sköts presidenten i bakhuvudet av skådespelaren och sydstatssympatisören John Wilkes Booth. Lincoln återfick aldrig medvetandet och dog på morgonen den 15 april 1865.
Lincoln har gått till historien som presidenten som bevarade unionen och fick en avgörande roll i avskaffandet av slaveriet. Under kriget förändrades också hans syn på svarta amerikaners rättigheter. I sitt sista tal öppnade han försiktigt för att vissa svarta män, bland annat tidigare soldater, skulle få rösträtt. Han hann dock aldrig leda arbetet med att återförena och bygga upp landet efter kriget.
M LÄS MER: Amerikanska inbördeskriget
M LÄS MER: USA bildas, del 2: Amerikanska inbördeskriget – slaveriet förbjuds
M LÄS MER: Mordet på Abraham Lincoln
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet!
Litteratur:
Bra Böckers lexikon 2000, del 15, Bokförlaget Bra Böcker, 1999
Göran Rystad, Den bittra fejden – Nordamerikanska inbördeskriget 1861-1865, Historiska Media, 2000
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare