M

Siouxerna var en av de största och mest kända stammarna som levde på prärien. Målning av William Hahn (1829-1887).

Nordamerikas urbefolkning

Ursprungsbefolkningens härstamning

Många västerländska forskare påstår att den amerikanska ursprungsbefolkningen härstammar från Bortre Asien. Människor skulle för ca 14 000 år sedan ha gått över den landbrygga som då förband Asien med Nordamerika. Enligt den mest accepterade teorin spred sig människorna över kontinenten i takt med att landisarna smälte undan. På samma sätt invandrade skilda djurarter och anpassade sig till olika växtlighetstyper. Många av de förhistoriska indiankulturerna försvann nästan spårlöst. Klimatförändringar, naturkatastrofer, svält och sjukdomar svepte bort dem.

Ursprungsbefolkningens härstamning

Många västerländska forskare påstår att den amerikanska ursprungsbefolkningen härstammar från Bortre Asien. Människor skulle för ca 14 000 år sedan ha gått över den landbrygga som då förband Asien med Nordamerika. Enligt den mest accepterade teorin spred sig människorna över kontinenten i takt med att landisarna smälte undan. På samma sätt invandrade skilda djurarter och anpassade sig till olika växtlighetstyper. Många av de förhistoriska indiankulturerna försvann nästan spårlöst. Klimatförändringar, naturkatastrofer, svält och sjukdomar svepte bort dem.

Européernas ankomst förändrade urspungsfolkens tillvaro

När den spanska kolonialmakten på 1500-talet trängde fram från söder ända till nuvarande Wyoming, träffade man oftast på pålomgärdade byar och åkerbrukande indianer. Odlingar som bedrevs under gemensamma former var också typiska för de indianstammar som engelsmän och fransmän mötte på Atlantkusten. De nomadiserande och buffeljagande indiankulturer vi förknippar med västern uppstod först under sent 1600-tal.

ANNONS

ANNONS

Många av de bofasta öststammar som kolonialmakter som SverigeHolland och England stötte på fick se sina skogar nedbrända, viltet bortskjutet, marken stulen, och byar och liv ödelagda av eld och svärd.

Somliga indianer lät sig kristnas, men det splittrade ofta stammarna eftersom de flesta höll fast vid den traditionella andligheten.

Handeln med de vita medförde att indianerna efter hand vande sig vid de vitas varor och fastnade i ett beroende som urholkade deras egna seder. De vita delade därtill ofta ut stora mängder alkohol till indianerna för att kunna bedriva fördelaktig byteshandel och avtalsskrivning. På längre sikt underminerade spritmissbruket många indianstammars existens. De saknade också immunitet mot de vitas sjukdomar. Smittkoppor, kolera, tyfus och en rad andra farsoter som inte existerat i Nordamerika stal otaliga liv. Barnsjukdomar som mässling och påssjuka var direkt dödliga för många indianer.

Präriestammarnas uppkomst

Den siouxspråkiga gruppen lakotas, som migrerade från sydöst till Missouri River-regionen, blev utpräglade nomader först mot slutet av 1700-talet. Buffeln hade stor betydelse i deras kultur eftersom den gav dem allt de behövde, både kroppsligt och andligt. I likhet med många indianfolk tvingades de västerut från skog- och sjörika trakter av trycket från civilisationen och från sina indianska fiender chippewas, som försetts med krutvapen av franska och engelska handelsmän i nuvarande Kanada. Tillgången på buffel och hästar var andra faktorer som lockade ut dem på prärien. Den koniska skinntipin ersatte bark- och rishyddan som deras släktingar, dakotas i Minnesota, alltjämt använde. Att lakotas övergav odlingskulturen, som den utövades av indianstammarna i öster och i mellanvästern, medförde att de mellan striderna med de fastboende trädgårdsodlarna vid Missouri River – arikara-, mandan- och hidatsaindianerna – idkade handel. Man bytte buffelskinn och pälsverk mot majs, pumpor, squash och hästar.

Som nomadiserande, hästburna och väsentligen buffeljagande indianer räknades en mängd stammar: siouxer, cheyenner, arapahoer, kiowaer, comancher, kiowa-apacher, crower, shoshoner, assiniboiner, blackfeets, nez percéer, bannocks, flatheads etc. De hade många gemensamma drag. Klädedräkten dominerades av garvat skinn från skilda bytesdjur, mockasiner, dekorationer av piggsvinstaggar och handelspärlor. Vapnen var av trä, ben, sten eller upphandlad metall. Krut, bly och bössor liksom mjöl, socker och kaffe kom från de vita.

Andliga ritualer

De andliga ritualerna – som präglade varenda minut i en prärieindians liv – kretsade runt sökande efter vägledande andliga visioner, svetthyddan för kroppslig och andlig rening, soldansen som var en fruktbarhetsrit för allt levande, catlinitpipan som skickade böner till det högsta och som användes för att välsigna alla krigiska som fredliga företag.

Viktiga dygder

Stamfejderna gav en indiankrigare chansen att vinna ära och framgång inom stammen. Att räkna coup, att nudda en fiende med ett föremål som ett spö eller en båge, räknades för mer än att skjuta fienden på håll.

Fjäderprydnaderna i håret svarade mot krigiska bedrifter. Målet för en ung manlig indian var att bli en framstående krigare, jägare eller schaman. I lakotahövdingen Sitting Bull, till exempel, förenades samtliga tre roller i en person. Han bar de dygder lakotafolket skattade högst: mod/tapperhet, givmildhet, själsstyrka och visdom.

USA expanderar - ursprungsbefolkningen tvångsförflyttas

Under Andrew Jacksons presidenttid, på 1830-talet, fördrevs ”de fem civiliserade stammarna” – creek, choctaw, cherokee, chickasaw, seminole - från sina boplatser öst om Mississippi för att under militär bevakning placeras på ofruktbara och malariahärjade markområden i Indianterritoriet (Oklahoma). Under denna bryska tvångsförflyttning dog minst 20 000 indianer. De hade levt ett tämligen civiliserat liv, många bar västerländska kläder, talade engelska och var kristna, men vita ville åt deras mark.

I västerns ökenområden levde indianstammar under knappa materiella villkor. En del var rena samlare som paiuteindianerna i Nevada. Men de spädde på dieten med smådjur och hjortar. De primitiva villkoren uppvägde apachefolken i Arizona och New Mexico genom ständiga raider ner i Mexiko, där de kunde få tag på mulor, hästar, kor, tyger och krutvapen.

På 1860-talet trängde amerikanerna på från öster i sin jakt på ädla metaller. De slöt aldrig några internationellt bindande avtal med apacherna. Man ansåg sig ha vunnit landet efter Mexikanska kriget 1846-1848.

ANNONS

Guldrushen i Kalifornien - 150 000 urinvånare dödas

Kalifornien, som också varit mexikanskt, befolkades av ett otal små indianstammar som tillsammans uppgick till kanske 250 000 individer eller mer. Sedan guld hittats och guldrushen 1849 var ett faktum, bedrev amerikanska armén i samförstånd med guldgrävare och delstatsmyndigheter klappjakt på alla indianer i territoriet. På några få år mördades över 150 000 människor och deras rättigheter till landet åsidosattes fullständigt. Vid 1800-talets slut hade de krympt till endast 25 000 själar.

USA:s regering ville civilisera hela kontinenten

Den aggressiva amerikanska politiken siktade till att civilisera hela kontinenten. Indianerna skulle försvinna antingen genom att de placerades på reservat – där de dog av svält och sjukdomar – eller genom att armén förintade de motsträviga. Det var en rasistisk politik som utgick från att indianerna saknade värde. Alla amerikanska presidenter stod bakom ”ödesmanifestet”, som hävdade den vita rasens överlägsenhet, utvaldhet och rätt till landet. Det ledde till otaliga blodbad på urbefolkningarna, där varken kvinnor, barn, gamla, sjuka eller handikappade skonades. De ”öppna indiankrigen” slutade med massakern vid Wounded Knee 1890, då över 300 siouxindianer mördades av amerikanska arméns bössor och kanoner.

En folkmordsliknande politik

När Christofer Columbus upptäcktes av den karibiska övärldens indianer 1492 var han den förste vite man de sett. Nordamerika – dagens USA och Kanada – hade då en befolkning på kanske 10-12 miljoner indianer.

Inom ett sekel försvann flera hundra indianstammar på grund av européernas krigföring, sjukdomar och sprit. Mellan 1778-1871 slöt USA närmare 400 avtal med indianfolken som ”nationer”. De har nästan alla brutits och marken tagits ifrån dem.

Den amerikanska ursprungsbefolkningen kämpar än idag för att få tillbaka sin mark

Efter USA:s folkmordsliknande politik finns det idag endast omkring 600 stammar och cirka två miljoner indianer, varav knappt hälften lever på rester av sitt land i drygt 300 små reservat. Fattigdom och misär präglar många reservat och indianernas naturresurser skövlas fortfarande genom storbolagens rovdrift.

Indianerna kämpar för att få tillbaka sin mark. Den spelar stor roll för indianernas andlighet. I till exempel lakotasiouxernas mytologi är Black Hills-bergen i South Dakota urkällan för folkets och buffelns födelse.

Lätta fakta om Nordamerikas ursprungsbefolkning

Visste du att:

  • De första människorna kom till Amerika för ca 14 000 år sedan. De kom från Asien över Berings sund, som då var en landbrygga mellan de två kontinenterna. Först 1924 antog kongressen en lag som gav de amerikanska ursprungsbefolkningen medborgarskap i USA.
  • Vid tiden för européernas ankomst talades omkring 300 olika språk i Nordamerika. Ett egentligt skriftspråk saknades. Människor från olika stammar kunde kommunicera med varandra med hjälp av ett avancerat teckenspråk. Idag lever ca 100 nordamerikanska språk kvar.
  • Att den amerikanska ursprungsbefolkningen kallades för indianer kommer sig av ett misstag. När Columbus kom till Amerika 1492 trodde han att han anlänt till Indien. Därför kallas ibland den amerikanska ursprungsbefolkningen för indianer.
  • Det fanns inga hästar i Nordamerika när eropéerna kom dit på 1500-talet, men trots det kunde människorna som bodde där jaga bufflar. En buffel är cirka 2 meter hög och kan väga upp till 1 000 kg. Innan den amerikanska ursprungsbefolkningen fick hästar, fångade de bufflarna i V-formade fällor eller drev dem med hundar över klippbranter.
  • Präriestammarnas bostäder utgjordes ofta av tält som kallades tipi. Det var en praktisk bostad som var sval på sommaren och varm på vintern. Den byggdes upp som en konformad ställning bestående av långa stänger som var täckta av hopsydda buffelhudar. En tipi kunde sättas upp av två personer på mindre än en timme. Med en storlek av ca 5 meter i diameter fanns det plats för en familj.
  • År 1764 använde sig befälhavaren på Fort Pitt i Ohio av biologisk krigsföring. Han lät sprida smittkoppor bland de infödda genom att skänka dem infekterade filtar och näsdukar från ett sjukhus.
  • Vissa bland ursprungsbefolkningen ansåg att tobaken hade magiska krafter som kunde användas för att blidka andarna. Vid religiösa ceremonier användes en speciell rökpipa som skickades runt bland ceremonins deltagare. Dessa pipor användes även när stridande parter avslutade ett krig, därav namnet fredspipor.
  • Idag är ursprungsfolken USA:s fattigaste minoritetsgrupp. Arbetslösheten i reservaten är åtta gånger så hög som landets övriga arbetslöshet. Medellivslängden ligger ibland i nivå med den hos människor i u-länderna. Många bland den amerikanska ursprungsbefolkningen möter ofta en öppen rasism från de vita invånarnas sida. Självmordsfrekvensen bland tonåringar hos den amerikanska ursprungsbefolkningen är tio gånger högre än det amerikanska genomsnittet.

Lätta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler fascinerande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varifrån tror forskarna att Amerikas ursprungsbefolkning härstammar?
     
  2. Hur förändrade européernas ankomst urspungsfolkens tillvaro?
     
  3. Varför flyttade vissa stammar ut på prärien?
     
  4. Nämn några fakta om deras andliga ritualer och viktiga dygder.
     
  5. Hur påverkade USA:s expansion inåt landet västerut ursprungsbefolkningen?
     
  6. Vad behandlade USA:s regering ursprungsbefolkningen i sin strävan att "civilisera" hela kontinenten?

Ta reda på:

  1. Vad handlar följande filmer om:
         a) Den siste mohikanen (1992)
         b) Dansar med vargar (1990)
     
  2. Berätta kortfattat om Crazy Horse och Sitting Bull.
     
  3. Vad hände vid Little Big Horn 1876?
     
  4. Berätta kortfattat om fem olika stammar.

Diskutera:

  1. Är det fel att använda begreppet indian? Motivera.
Uppdaterad: 6 februari 2019
Publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Nordamerikas ursprungsbefolkning

L

Folkmord och smittsamma sjukdomar - européernas ankomst till Amerika

Hans Thorbjörnsson
2016-10-16

Upptäckten och koloniseringen av "den nya världen" (Europa, Nordafrika och Asien var den gamla) i slutet av 1400-talet och början av 1500-talet blev en katastrof för de amerikanska urinvånarna. Folkmord och smittsamma sjukdomar följde överallt där de spanska och portugisiska conquistadorerna (erövrarna) drog fram...

+ Läs mer

M

Terra nullius - obebott land

Hans Thorbjörnsson
2014-03-17

För de vita kolonisatörerna var ursprungsbefolkningens äganderätt till sin mark obefintlig. Kolonialmakterna betraktade nämligen nästan allt erövrat land som ”terra nullius” (ingens mark, obebodd mark). I den här artikeln kan du läsa kortfattat om hur det gick för urinvånarna i Australien, Nya Zeeland och Nordamerika...

+ Läs mer

M

Kolonisation - bara avigsidor?

Hans Thorbjörnsson
2014-03-12

Begreppet kolonisation brukar betyda ockupation av ett avlägset främmande land, där kolonisatörerna också bosätter sig. För de västeuropeiska kolonialmakterna var det länder utanför Europa som intogs. Men vad innebar det egentligen för människorna som redan bodde där?

+ Läs mer

S

Intervju med Tommy Eriksson som berättar om Sitting Bull

Text: Tommy Eriksson intervjuad av Robert de Vries
2013-04-08

Tommy Eriksson är en populärhistorisk författare med ett tjugotal böcker bakom sig. Nu har han laddat med en stor biografi över siouxhövdingen Sitting Bull (1831-1890) – betitlad ”En dödsvind för mitt folk… Livet, komplotten, mordet”. Boken ges ut av Agerings bokförlag i april...

+ Läs mer

S

Intervju med Tommy Eriksson om Nordamerikas ursprungsbefolkning

Tommy Eriksson intervjuad av Robert de Vries (red)
2012-12-06

Tommy Eriksson, född 1950, är författare och specialist på Nordamerikas indianer. Hans böcker präglas av ett helhjärtat ställningstagande för indianska rättighetsfrågor. Detta "historia-underifrån-perspektiv" ger en alternativ bild av många viktiga skeenden inom amerikansk historia. I den här intervjun kan du läsa om hans författarskap och lära dig mer om de nordamerikanska indianernas historia.

+ Läs mer

M

Det stora siouxupproret

Tommy Eriksson
2012-08-17

Ska någon händelse fokuseras i år så är det ur den nordamerikanska ursprungsbefolkningens synvinkel 150-årsminnet av "det stora siouxupproret" i Minnesota. I den här artikeln berättar författaren Tommy Eriksson kortfattat om den dramatiska händelsen och dess följder.

+ Läs mer

S

USA - det stulna landet

Tommy Eriksson
2012-08-14

Vad är den nordamerikanska ursprungsbefolkningen utan sitt land? Vad är USA utan landets naturtillgångar? I den här artikeln ger författaren och indianexperten Tommy Erikssons sin syn på det amerikanska landfrågekomplexet som är själva kärnproblematiken i de vit-indianska relationerna i USA – en fråga som sällan berörs i historieskrivningen.

+ Läs mer

Länkar om Nordamerikas ursprungsbefolkning

Sortera efter:
Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

Relaterade ämneskategorier

Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild

Renässansen och de stora upptäcktsresorna som förändrade världen och gav upphov till en ny tidsepok.

USA:s historia

Få en helhetsbild av USA:s historia eller fördjupa dig i viktiga händelser och särdrag som utmärker vissa perioder i...

Kanadas historia

Historia om Kanada. Här hittar du material som behandlar landets historia i stora och små perspektiv.

Relaterade taggar

Amerikas ursprungsbefolkning

Amerikas ursprungsbefolkning är ett samlingsnamn för Nord- och Sydamerikas ursprungsbefolkning. De...

Christofer Columbus

År 1492 begav sig Christofer Columbus (1451-1506) iväg från Spanien för att finna en ny sjöväg till...

Vilda västern

Vilda västern är en benämning på området mellan Mississippi och Kalifornien i USA under andra...

Minoriteter

Här hittar du material med anknytning till nationella och etniska minoriteter förr och idag.

Schamanism

Schamanism är ett samlingsnamn för en typ av religion som förekommer hos många naturfolk. Ett...

Naturreligion

Samlingsbegreppet naturreligion rymmer en mångfald av mindre religioner där naturen, naturelementen...