Svält och kannibalism drabbade Englands första koloni i Nordamerika

Vintern 1609-1610 var den första brittiska kolonin i Nordamerika nära att utplånas. Kolonisterna, av vilka den första gruppen ursprungligen hade anlänt 1607, odlade inte all sin egen mat. Deras försörjningsplan var beroende av handel med den lokala urbefolkningen som skulle förse dem med mat under perioder då de inväntade fartyg med livsmedel från England. Bosättarnas matförsörjningssystem var därför mycket sårbart, och hösten 1609 kom katastrofen. Efter uteblivna fartygsleveranser och en konflikt med urinvånarna, drabbades kolonin av både krig och svält. När så räddningen till sist anlände under våren 1610 - i form av två engelska fartyg - var bara 60 av de ca 500 kolonisterna vid liv.
M

Brist på tillgång till vatten och en relativt torr regnsäsong förlamade kolonisternas jordbruksproduktion 1609. Därtill anlände en flotta från England (enligt utsatt plan), skadad av en orkan, med ca 300 nya kolonister, men utan allt förbeställt livsmedel. Bilden föreställer Jamestown ca 1614, några år efter svältkatastrofen.

Arkeologiska spår av kannibalism

År 1609
Först åt de sina hästar, sedan hundar, katter, råttor, möss och ormar. Men vintern var lång, och hungern tog aldrig slut. När den unga kvinnan, troligen bara fjorton år gammal, till sist dog, om det var av svält eller för att någon hjälpte henne att dö, tvekade man inte länge.

De fysiska spåren finns kvar på hennes benrester än idag. De visar hur köttet skars loss från hennes ben av en oerfaren slaktare, för att sedan tillagas och ätas. Särskilt tydliga är spåren i skallbenet. De visar hur någon med osäker knivhand skurit bort all vävnad i pannan, på kinderna, på sidan av huvudet och i nacken. Även tungan har skurits loss och man har gjort hål i flickans huvud för att komma åt att äta upp hjärnan.

När kroppen var rensad på allt ätbart slängdes det som blev över i en avfallsgrop.

ANNONS

ANNONS

Så desperata var de människor som vintern 1609-1610 gjorde allt för att överleva i James Fort, den första engelska kolonin på andra sidan Atlanten.

Kolonisatörerna var illa förberedda

De första fartygen hade anlänt till kolonin på vad som idag är USA:s östkust år 1607, och sedan hade antalet bosättare sakta fyllts på. Tanken var att för den brittiska kronans räkning göra anspråk på Nordamerika, som en motvikt mot de spanska välden som sedan mer än hundra år bredde ut sig på det södra halvklotet. Men expeditionen hade varit illa planerad och redan från början råkat ut för det ena bakslaget efter det andra. De flesta av kolonisatörerna var antingen handelsmän, adelsmän eller tjänare till någon av dessa, och de var helt ovana vid och okunniga om det hårda arbete som skulle krävas för att få igång en koloni i ett främmande land. Den ö de valde att slå sig ner på, som fick namnet Jamestown efter den brittiske kungen, var dessutom illa vald. De lokala urinvånarna hade sedan länge ratat ön för att den var för karg att odla på, och för att vattentillgången var dålig. Dessutom var den full av träskmarker som svärmade med malariamyggor.

Konflikter med den lokala urbefolkningen och svält

Inte blev läget bättre av att kolonins män och kvinnor snart gjorde sig till ovänner med de infödda som levde i närheten och som de skulle ha kunnat handla med. När så en undsättningsflotta år 1609 råkade ut för en storm och huvuddelen av förnödenheterna som skulle ha räddat kolonin ännu ett år råkade på avvägar, blev läget kritiskt. I samma veva utbröt öppna konflikter med den närmsta indianstammen, Tsenacommacah, vilket gjorde att de 500 kolonister som bodde i James Fort då vintern kom i det närmaste var belägrade.

Månaderna som följde gick till historien som ”Starving Time”, svältens tid. När undsättning till sist nådde fram, den 23 maj 1610, var bara 60 utmärglade män och kvinnor vid liv. Exakt vad de hade behövt göra för att överleva var det ingen som frågade om. Istället stängdes kolonin ner och de kvarvarande bosättarna seglade därifrån, med avsikt att vända hem till England igen.

Kolonin Virginias födelse

Men de hann inte lämna land innan de mötte en ny grupp fartyg som kom seglande från London med utrustning och stora livsmedelsförråd. Jubel följde; kolonisterna kallade mötet med undsättningsflottan för ”the Day of Providence”, försynens Dag. Tillsammans återvände de alla till James Fort och öppnade kolonin igen. Under ledning av en driftig man vid namn John Rolfe började man snart odla en vara som skulle bli en storslagen framgång – tobak. Kolonin Virginia var född.

På det sättet togs de första stegen mot att skapa det land som några århundraden senare skulle träda fram som världens absoluta stormakt, Amerikas förenta stater.

ANNONS

ANNONS

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför ville England skaffa en koloni i Nordamerika?
     
  2. De engelska kolonisterna var illa förberedda inför sin bosättning. Motivera.
     
  3. Vilka orsaker låg bakom svälten 1609-1610?
     
  4. Vad hände med den lilla kolonin efter att de överlevande blivit räddade?

Ta reda på:

  1. Hur många bor det i delstaten Virginia idag? Vad heter delstatens residensstad ("huvudstad")?
     
  2. Har Sverige haft någon koloni under 1600-talet?

 

VILL DU VETA MER? Läs Love and Hate in Jamestown: John Smith, Pocahontas, and the Start of a New Nation av David A. Price (2007).

 

Text: Magnus Västerbro, författare och journalist med inriktning på historia
Webbsida: https://www.facebook.com/vasterbro

Är du intresserad av att läsa fler spännande berättelser av författaren så rekommenderas 101 historiska händelser - en annorlunda världshistoria.
Bokens webbplats

 

Senast uppdaterad: 14 maj 2022
Publicerad: 12 augusti 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

S

Skolans och läraryrkets historia i Sverige

Kan du läsa det här har du säkert gått i skola. Eller så går du i skolan nu. Idag går alla i skolan...

SO-rummet bok
L

Hur behandlar vi våra djur?

"Djuren hade det bättre förr i världen", säger en del av dem som är kritiska mot hur...

SO-rummet bok
L

Hästens historia i människans tjänst

När isen drog sig tillbaka mot polerna efter den senaste istiden, och gräs började växa i Europa,...

SO-rummet bok
L

Boskapsdjuren var livsviktiga i det gamla jordbrukssamhället

Husdjuren i det gamla jordbrukssamhället under tidigmodern tid, var småväxta jämförda med dagens...

SO-rummet bok
L

Husdjurens betydelse för människan

Utan husdjur skulle vårt liv bli annorlunda, i varje fall när det gäller boskapsdjur, som ger både...

SO-rummet bok
M

Maten förr: Kryddor

Jakten efter kryddor är ett exotiskt och spännande kapitel i kulturhistorien. Sedan Nordens handel...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

USA:s historia

Få en helhetsbild av USA:s historia eller fördjupa dig i viktiga händelser och särdrag som utmärker vissa perioder i...

Livet på landet och i staden 1500-1776

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.

Relaterade taggar

Amerikas urbefolkning

Amerikas urbefolkning är ett samlingsnamn för Nord- och Sydamerikas urbefolkning. De första...

Kolonisation och kolonialism

Kolonisation är när en stat tar ett område utanför sitt eget land i besittning. Kolonialism är...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Kubakrisen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-01-24

Mattias, Kristoffer och Julia pratar om Kubakrisen - det närmaste världen har varit ett kärnvapenkrig, enligt många historiker.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Koreakriget

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-10-04

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om ett av de första krigen under kalla kriget - Koreakriget.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Presidentvalet i USA

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-04-20

Julia, Mattias och Kristioffer reder ut hur presidenten i USA väljs.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad var kalla kriget?

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-04-06

Kristoffer, Julia och Mattias tar sig an kalla kriget. Vad var det för något? När började och när slutade det? Och fanns det andra saker än väpnade konflikter som var viktiga?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

USA:s politiska system

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-03-16

USA är ett land vars politiska system skiljer sig mycket från t.ex. det svenska. Mattias, Julia och Kristoffer reder ut vad som är vad.

+ Lyssna