Brittisk stämpelskatt i de amerikanska kolonierna bäddade för revolutionen

Under våren 1765 antog det brittiska parlamentet en ny skattelag - The Stamp Act (en slags stämpelskatt) - som skulle införas i de tretton kolonierna i Nordamerika. Anledningen var att den brittiska staten behövde pengar för att finansiera kvarhållandet av en stor brittisk armé i Nordamerika. Detta trots att sjuårskriget (1756-1763) nu var avslutat och fransmännen inte längre utgjorde något hot på andra sidan Atlanten. Men trupperna skulle ändå hållas kvar, och det var de amerikanska kolonisterna som skulle få betala hela kalaset. De hade ingen talan i det brittiska parlamentet och fick därför inte vara delaktiga i beslutet. Det skulle dock snart visa sig vara ett ödesdigert misstag som fick långtgående historiska konsekvenser.
M

Arga invånare i Boston läser om införandet av stämpelskatt i de amerikanska kolonierna.

En amerikansk mobb avsätter en brittisk ämbetsman

År 1765
Invånarna i Boston var de första att gå ut på gatorna. Natten till den 14 augusti 1765 hade skomakaren Ebenezer MacIntosh tillverkat en docka som föreställde skattetjänstemannen Andrew Oliver. I gryningen verkställdes avrättningen; dockan hängdes i den stora almen i hörnet av Essex Street och Orange Street.

När kvällen kom skar de ner "Oliver" och bar honom genom stan i ett symboliskt begravningståg. Sheriffen Stephen Greenleaf försökte stoppa tåget, men möttes av en skur av stenar och tvingades dra sig tillbaka. När de kom till den verklige Andrew Olivers kontor bröt de upp dörren, slog sönder inredningen och kastade ut hans förhatliga stämplar i smutsen. Så gick de vidare till Olivers bostad vid Fort Hill, där de brände dockan.

ANNONS

ANNONS

Nästa morgon sa den kunglige skatteindrivaren Andrew Oliver upp sig. Ebenezer MacIntosh tvingade honom att underteckna sin uppsägning under almen, som redan kallades Liberty Tree, frihetsträdet.

En amerikansk mobb hade avsatt en brittisk ämbetsman. Ingenstans i de tretton nordamerikanska kolonierna hade man upplevt något liknande. När nyheten nådde London kunde den gamle premiärministern William Pitt inte dölja sin skadeglädje. Han hade hela tiden sagt att det var ett stort misstag att försöka införa en skatt i Amerika. Nu fick han rätt - ännu mer rätt än han insåg. Vreden över 1765 års stämpelskatt blev inledningen till en process som slutade med att de brittiska kolonierna i Nordamerika frigjorde sig från moderlandet och bildade Amerikas förenta stater, USA.

Britterna hade infört en särskild stämpelskatt i kolonierna

Det var den nye premiärministern George Grenvilles idé att införa en skatt som bara skulle tas ut i Amerika, inte hemma i Storbritannien. Grenville hade även posten som finansminister och behövde skatteinkomsterna för att lösa ett försvarsekonomiskt problem. I det nyligen avslutade sjuårskriget hade britterna besegrat fransmännen i Kanada och slutgiltigt tagit kontrollen över Nordamerikas östra delar. Det fanns inte längre något militärt hot mot de tretton brittiska kolonierna och egentligen ingen anledning att hålla en brittisk armé i Amerika.

Samtidigt ville George Grenville inte upplösa hären. En demobilisering skulle göra femtonhundra engelska officerare arbetslösa, militärer som så gott som undantagslöst hade en pappa, bror eller kusin i parlamentet och därmed kunde ställa till med politiska svårigheter. Därför beslöt Grenville att behålla trupperna i Amerika.

Frågan var bara vem som skulle betala för dem. De amerikanska kolonierna naturligtvis, avgjorde Grenville. Trupperna är där för att försvara amerikanerna, och då är det inte mer än rätt att de står för notan, sa premiärministern i parlamentet och de flesta höll med honom. På våren 1765 antog underhuset The Stamp Act, lagen om stämpelskatt, med 205 roster mot 49. Överhuset röstade enhälligt ja.

Lagen beskattade allt papper som användes i de tretton amerikanska kolonierna. För postkort var skattesatsen en shilling per bunt, for tidningar en penny per ark och så vidare. Stämpelskatten var och är en effektiv skatteform, eftersom den är billig att administrera och efterlevnaden är lätt att kontrollera. Officiella dokument är helt enkelt ogiltiga om de inte är försedda med en stämpel som intygar att skatten ar betald.

Högljudda amerikanska protester

Men de amerikanska kolonisternas vrede gällde inte pengarna, utan principen. De tretton kolonierna i Nordamerika hade inga representanter i det brittiska parlamentet. Därför vägrade de låta sig beskattas genom beslut därifrån. Detta var en fråga om medborgerlig frihet och den tänkte de amerikanska politikerna inte rucka på.

Amerikanerna hade aldrig haft något gemensamt parlament. Men hösten 1765 samlades tjugosju delegater från nio kolonier till ett möte, som ägde rum i New York och kallades "Stamp Act Congress". Den 19 oktober var de färdiga med en resolution i tretton punkter, där kärnbudskapet återfanns i artikel fem:

De enda som kan representera folket i dessa kolonier är personer som valts där, av dem själva; inga skatter har någonsin lagts på dem, eller kan enligt konstitutionen läggas på dem, annat än genom deras respektive lagstiftande församlingar.

Resolutionen var den första i sitt slag och blev historisk som politiskt dokument, men det var folkets vrede på gatorna som i praktiken knäckte stämpelskatten. De "stamp collectors" som George Grenville hade rekryterat fick helt enkelt ingen chans att utföra sitt arbete.

ANNONS

ANNONS

Två veckor efter upploppet i Boston upprepades protesterna i Newport, Rhode Island. En uppretad folkmassa reste en galge framför rådhuset där de hängde en docka föreställande kolonins skatteindrivare Augustus Johnson. Ett par demonstranter arresterades men Johnson valde att dra sig tillbaka. Några veckor senare följde kollegan James McEvers i New York hans exempel efter liknande scener. Och så vidare; den 16 november hade tolv av tretton kungliga skatteindrivare sagt upp sig.

Stämpelskatten fick långtgående historiska konsekvenser

Vid det laget hade de flesta ledamöterna i parlamentet insett att stämpelskatten var ett misstag. Förslag restes om att avskaffa den. När underhuset debatterade frågan höll den politiske veteranen William Pitt, som varit emot skatten hela tiden, ett av sina mest ryktbara anföranden:

Mina herrar, Sir, jag har beskyllts för att ha orsakat uppvigling i Amerika. De har fritt uttalat sina känslor inför denna olycksaliga lag, och denna frihet har blivit deras brott. Det smärtar mig att höra yttrandefriheten framställas som en förbrytelse i denna kammare.

Den 18 mars 1766 avskaffade underhuset stämpelskatten och förklarade att samtliga dess "bestämmelser, intentioner och syften" numera tillhörde historien.

Men det var för sent. En månad tidigare hade några av de mest engagerade amerikanska motståndsmannen bildat en grupp som fick namnet "Sons of Liberty", frihetens söner. Detta var den första interkoloniala politiska organisationen i Amerika och den blev grunden för det motstånd som skulle leda fram till den amerikanska revolutionen och oavhängighetsförklaringen 1776. Stämpelskatten blev ett misstag med avgörande och långtgående historiska konsekvenser.

När William Pitts tal trycktes och spreds i de tretton kolonierna hyllades han som en hjälte. Fem städer i USA bär hans namn, fyra krigsfartyg har kämpat för Förenta staterna under namnet USS Pittsburgh.

LÄS MER: Amerikanska revolutionen

LÄS MER: Amerikanska frihetskriget

LÄS MER: Amerikanska frihetskriget - gnistan som tände den franska revolutionen

LÄS MER: USA:s självständighetsförklaring skapade en ny världsordning

LÄS MER: USA:s historia

ANNONS

ANNONS

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför införde britterna en speciell stämpelskatt i de amerikanska kolonierna 1765?
     
  2. Varför blev blev det så högljudda protester bland kolonisterna över den införda skatten?
     
  3. Stämpelskatten fick långtgående historiska konsekvenser. Motivera.

Ta reda på:

  1. Vad var "The Boston Tea Party" och hur hänger händelsen ihop med "The Stamp Act" - den röda tråden i den här artikeln?

 

BokomslagText: Daniel Rydén, journalist och författare med inriktning på historia
Webbsida: https://historiskamedia.se/forfattare/daniel-ryden/

Är du intresserad av att läsa fler spännande berättelser av författaren så rekommenderas Den märkligaste boken i världen & andra mysterier.
Bokens webbplats

 

Senast uppdaterad: 19 september 2021
Publicerad: 19 september 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

M

President Kennedy - mordgåta med frågetecken

Alla som kommer i kontakt med USA:s kultur stöter förr eller senare på förkortningen JFK. Så kallas...

M

Svält och kannibalism drabbade Englands första koloni i Nordamerika

Vintern 1609-1610 var den första brittiska kolonin i Nordamerika nära att utplånas. Kolonisterna,...

M

Sökandet efter Nordvästpassagen ledde till kolonisation av Nordamerika

Nordvästpassagen kallades den sjöväg till Asiens rikedomar som många européer hoppades finna norr...

S

Orsaker till Vietnamkriget och USA:s förlust

När det franska kolonialväldet i Vietnam föll samman stod den kommunistiska befrielserörelsen Viet...

ANNONS

Ämneskategorier

Amerikanska revolutionen

Amerikanska frihetskriget eller den amerikanska revolutionen (1776-1783), då USA blev en självständig stat.

USA:s historia

Få en helhetsbild av USA:s historia eller fördjupa dig i viktiga händelser och särdrag som utmärker vissa perioder i...

Relaterade taggar

Amerikanska frihetskriget

Amerikanska frihetskriget (1775-1783) kallas även för det amerikanska revolutionskriget och...

Skatter och skatteväsen

Här kan du läsa om de svenska skatteväsendets historia fram till den tidpunkt då vi fick det...

Kolonisation och kolonialism

Kolonisation är när en stat tar ett område utanför sitt eget land i besittning. Kolonialism är...

Kolonial frigörelse

När andra världskriget var över och vunnet levde fortfarande en majoritet av världens folk kvar...