M
Kategori

Siouxerna var en av de största och mest kända stammarna som levde på prärien. Målning av William Hahn (1829-1887).

Nordamerikas urbefolkning

Urbefolkningens härstamning

Många västerländska forskare påstår att den amerikanska urbefolkningen härstammar från Bortre Asien. Människor skulle för ca 14 000 år sedan ha gått över den landbrygga som då förband Asien med Nordamerika. Enligt den mest accepterade teorin spred sig människorna över kontinenten i takt med att landisarna smälte undan. På samma sätt invandrade skilda djurarter och anpassade sig till olika växtlighetstyper. Många av de förhistoriska urfolkskulturerna försvann nästan spårlöst. Klimatförändringar, naturkatastrofer, svält och sjukdomar svepte bort dem.

Urbefolkningens härstamning

Många västerländska forskare påstår att den amerikanska urbefolkningen härstammar från Bortre Asien. Människor skulle för ca 14 000 år sedan ha gått över den landbrygga som då förband Asien med Nordamerika. Enligt den mest accepterade teorin spred sig människorna över kontinenten i takt med att landisarna smälte undan. På samma sätt invandrade skilda djurarter och anpassade sig till olika växtlighetstyper. Många av de förhistoriska urfolkskulturerna försvann nästan spårlöst. Klimatförändringar, naturkatastrofer, svält och sjukdomar svepte bort dem.

ANNONS

ANNONS

Européernas ankomst förändrade urfolkens tillvaro

När den spanska kolonialmakten på 1500-talet trängde fram från söder ända till nuvarande Wyoming, träffade man oftast på pålomgärdade byar och åkerbrukande urfolk. Odlingar som bedrevs under gemensamma former var också typiska för de stammar som engelsmän och fransmän mötte på Atlantkusten. De nomadiserande och buffeljagande urfolkskulturer vi förknippar med västern uppstod först under sent 1600-tal.

Många av de bofasta öststammar som kolonialmakter som SverigeHolland och England stötte på fick se sina skogar nedbrända, viltet bortskjutet, marken stulen, och byar och liv ödelagda av eld och svärd.

Somliga lät sig kristnas, men det splittrade ofta stammarna eftersom de flesta höll fast vid den traditionella andligheten.

Handeln med de vita medförde att urbefolkningen efter hand vande sig vid de vitas varor och fastnade i ett beroende som urholkade deras egna seder. De vita delade därtill ofta ut stora mängder alkohol till urinvånarna för att kunna bedriva fördelaktig byteshandel och avtalsskrivning. På längre sikt underminerade spritmissbruket många stammars existens. De saknade också immunitet mot de vitas sjukdomar. Smittkoppor, kolera, tyfus och en rad andra farsoter som inte existerat i Nordamerika stal otaliga liv. Barnsjukdomar som mässling och påssjuka var direkt dödliga för många bland urbefolkningen.

Präriestammarnas uppkomst

Den siouxspråkiga gruppen lakotas, som migrerade från sydöst till Missouri River-regionen, blev utpräglade nomader först mot slutet av 1700-talet. Buffeln hade stor betydelse i deras kultur eftersom den gav dem allt de behövde, både kroppsligt och andligt. I likhet med många andra nordamerikanska urfolk tvingades de västerut från skog- och sjörika trakter av trycket från civilisationen och från sina fiender chippewas, som försetts med krutvapen av franska och engelska handelsmän i nuvarande Kanada. Tillgången på buffel och hästar var andra faktorer som lockade ut dem på prärien. Den koniska skinntipin ersatte bark- och rishyddan som deras släktingar, dakotas i Minnesota, alltjämt använde. Att lakotas övergav odlingskulturen, som den utövades av stammarna i öster och i mellanvästern, medförde att de mellan striderna med de fastboende trädgårdsodlarna vid Missouri River – arikara-, mandan- och hidatsafolket – idkade handel. Man bytte buffelskinn och pälsverk mot majs, pumpor, squash och hästar.

Som nomadiserande, hästburna och väsentligen buffeljagande urfolk räknades en mängd stammar: siouxer, cheyenner, arapahoer, kiowaer, comancher, kiowa-apacher, crower, shoshoner, assiniboiner, blackfeets, nez percéer, bannocks, flatheads etc. De hade många gemensamma drag. Klädedräkten dominerades av garvat skinn från skilda bytesdjur, mockasiner, dekorationer av piggsvinstaggar och handelspärlor. Vapnen var av trä, ben, sten eller upphandlad metall. Krut, bly och bössor liksom mjöl, socker och kaffe kom från de vita.

Andliga ritualer

De andliga ritualerna – som präglade varenda minut i en präriestammarnas liv – kretsade runt sökande efter vägledande andliga visioner, svetthyddan för kroppslig och andlig rening, soldansen som var en fruktbarhetsrit för allt levande, catlinitpipan som skickade böner till det högsta och som användes för att välsigna alla krigiska som fredliga företag.

ANNONS

ANNONS

Viktiga dygder

Stamfejderna gav krigare chansen att vinna ära och framgång inom stammen. Att räkna coup, att nudda en fiende med ett föremål som ett spö eller en båge, räknades för mer än att skjuta fienden på håll.

Fjäderprydnaderna i håret svarade mot krigiska bedrifter. Målet för de flesta unga män var att bli en framstående krigare, jägare eller schaman. I lakotahövdingen Sitting Bull, till exempel, förenades samtliga tre roller i en person. Han bar de dygder lakotafolket skattade högst: mod/tapperhet, givmildhet, själsstyrka och visdom.

USA expanderar - urbefolkningen tvångsförflyttas

Under Andrew Jacksons presidenttid, på 1830-talet, fördrevs ”de fem civiliserade stammarna” – creek, choctaw, cherokee, chickasaw, seminole - från sina boplatser öst om Mississippi för att under militär bevakning placeras på ofruktbara och malariahärjade markområden i urfolksterritoriet (Oklahoma). Under denna bryska tvångsförflyttning dog minst 20 000 människor. De hade levt ett tämligen civiliserat liv, många bar västerländska kläder, talade engelska och var kristna, men vita ville åt deras mark.

I västerns ökenområden levde stammar under knappa materiella villkor. En del var rena samlare som paiutefolket i Nevada. Men de spädde på dieten med smådjur och hjortar. De primitiva villkoren uppvägde apachefolken i Arizona och New Mexico genom ständiga raider ner i Mexiko, där de kunde få tag på mulor, hästar, kor, tyger och krutvapen.

På 1860-talet trängde amerikanerna på från öster i sin jakt på ädla metaller. De slöt aldrig några internationellt bindande avtal med apacherna. Man ansåg sig ha vunnit landet efter Mexikanska kriget 1846-1848.

Guldrushen i Kalifornien - 150 000 urinvånare dödas

Kalifornien, som också varit mexikanskt, befolkades av ett otal små stammar som tillsammans uppgick till kanske 250 000 individer eller mer. Sedan guld hittats och guldrushen 1849 var ett faktum, bedrev amerikanska armén i samförstånd med guldgrävare och delstatsmyndigheter klappjakt på all urbefolkning i territoriet. På några få år mördades över 150 000 människor och deras rättigheter till landet åsidosattes fullständigt. Vid 1800-talets slut hade de krympt till endast 25 000 själar.

ANNONS

ANNONS

USA:s regering ville civilisera hela kontinenten

Den aggressiva amerikanska politiken siktade till att civilisera hela kontinenten. Urinvånarna skulle försvinna antingen genom att de placerades på reservat – där de dog av svält och sjukdomar – eller genom att armén förintade de motsträviga. Det var en rasistisk politik som utgick från att urfolken saknade värde. Alla amerikanska presidenter stod bakom ”ödesmanifestet”, som hävdade den vita rasens överlägsenhet, utvaldhet och rätt till landet. Det ledde till otaliga blodbad på urbefolkningarna, där varken kvinnor, barn, gamla, sjuka eller handikappade skonades. De ”öppna indiankrigen” slutade med massakern vid Wounded Knee 1890, då över 300 siouxer mördades av amerikanska arméns gevär och kanoner.

En folkmordsliknande politik

När Christofer Columbus upptäcktes av den karibiska övärldens urinvånare 1492 var han den förste vite man de sett. Nordamerika – dagens USA och Kanada – hade då en befolkning på kanske 10-12 miljoner människor.

Inom ett sekel försvann flera hundra stammar på grund av européernas krigföring, sjukdomar och sprit. Mellan 1778-1871 slöt USA närmare 400 avtal med urfolken som ”nationer”. De har nästan alla brutits och marken tagits ifrån dem.

Den amerikanska urbefolkningen kämpar än idag för att få tillbaka sin mark

Efter USA:s folkmordsliknande politik finns det idag endast omkring 600 stammar och cirka två miljoner urinvånare, varav knappt hälften lever på rester av sitt land i drygt 300 små reservat. Fattigdom och misär präglar många reservat och de nordamerikanska urfolkens naturresurser skövlas fortfarande genom storbolagens rovdrift.

Urbefolkningen kämpar för att få tillbaka sin mark. Den spelar stor roll för deras andlighet. I till exempel lakotasiouxernas mytologi är Black Hills-bergen i South Dakota urkällan för folkets och buffelns födelse.

LÄS MER: Folkmord och smittsamma sjukdomar - européernas ankomst till Amerika

LÄS MER: USA - det stulna landet

LÄS MER: Amerikas urbefolkning

LÄS MER: USA:s historia

LÄS MER: Folkfördrivning, etnisk rensning och folkmord

ANNONS

Lätta fakta om Nordamerikas urbefolkning

Visste du att:

  • De första människorna kom till Amerika för ca 14 000 år sedan. De kom från Asien över Berings sund, som då var en landbrygga mellan de två kontinenterna. Först 1924 antog kongressen en lag som gav den amerikanska urbefolkningen medborgarskap i USA.
     
  • Vid tiden för européernas ankomst talades omkring 300 olika språk i Nordamerika. Ett egentligt skriftspråk saknades. Människor från olika stammar kunde kommunicera med varandra med hjälp av ett avancerat teckenspråk. Idag lever ca 100 nordamerikanska språk kvar.
     
  • Att den amerikanska urbefolkningen kallades för indianer kommer sig av ett misstag. När Columbus kom till Amerika 1492 trodde han att han anlänt till Indien. Därför kallas ibland den amerikanska urbefolkningen för indianer.
     
  • Det fanns inga hästar i Nordamerika när européerna kom dit på 1500-talet, men trots det kunde människorna som bodde där jaga bufflar. En buffel är cirka 2 meter hög och kan väga upp till 1 000 kg. Innan den amerikanska urbefolkningen fick hästar, fångade de bufflarna i V-formade fällor eller drev dem med hundar över klippbranter.
     
  • Präriestammarnas bostäder utgjordes ofta av tält som kallades tipi. Det var en praktisk bostad som var sval på sommaren och varm på vintern. Den byggdes upp som en konformad ställning bestående av långa stänger som var täckta av hopsydda buffelhudar. En tipi kunde sättas upp av två personer på mindre än en timme. Med en storlek av ca 5 meter i diameter fanns det plats för en familj.
     
  • År 1764 använde sig befälhavaren på Fort Pitt i Ohio av biologisk krigsföring. Han lät sprida smittkoppor bland de infödda genom att skänka dem infekterade filtar och näsdukar från ett sjukhus.
     
  • Vissa bland urfolken ansåg att tobaken hade magiska krafter som kunde användas för att blidka andarna. Vid religiösa ceremonier användes en speciell rökpipa som skickades runt bland ceremonins deltagare. Dessa pipor användes även när stridande parter avslutade ett krig, därav namnet fredspipor.
     
  • Idag är urfolken USA:s fattigaste minoritetsgrupp. Arbetslösheten i reservaten är åtta gånger så hög som landets övriga arbetslöshet. Medellivslängden ligger ibland i nivå med den hos människor i u-länderna. Många bland den amerikanska urbefolkningen möter ofta en öppen rasism från de vita invånarnas sida. Självmordsfrekvensen bland tonåringar hos den amerikanska urbefolkningen är tio gånger högre än det amerikanska genomsnittet.
     

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varifrån tror forskarna att Amerikas urbefolkning härstammar?
     
  2. Hur förändrade européernas ankomst urfolkens tillvaro?
     
  3. Varför flyttade vissa stammar ut på prärien?
     
  4. Nämn några fakta om deras andliga ritualer och viktiga dygder.
     
  5. Hur påverkade USA:s expansion inåt landet västerut urbefolkningen?
     
  6. Hur behandlade USA:s regering urbefolkningen i sin strävan att "civilisera" hela kontinenten?

Ta reda på:

  1. Vad handlar följande filmer om:

         a) Den siste mohikanen (1992)

         b) Dansar med vargar (1990)
     
  2. Berätta kortfattat om Crazy Horse och Sitting Bull.
     
  3. Vad hände vid Little Big Horn 1876?
     
  4. Berätta kortfattat om fem olika stammar.

Diskutera:

  1. Är det fel att använda begreppet indian? Motivera.
     

 

FÖRFATTARE

Text: Tommy Eriksson, f d redaktör, populärvetenskaplig författare som forskat i USA:s och den nordamerikanska ursprungsbefolkningens historia i närmare 50 år och publicerat sex böcker i ämnet.
Lätta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler fascinerande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
 


Läs mer om

Kartor

Sidan uppdaterad: 12 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Nordamerikas urbefolkning

SO-rummet bok
L
Majs

Majsens historia

av: Lars Hildingson
2023-09-05

De första spåren av majsodling har forskarna funnit i Mexiko, och där har de också hittat 60 000-åriga pollenkorn efter vildmajs. Fram till 1492 då Columbus skepp nådde Amerika var majsen okänd i andra världsdelar...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Naturreligion - ett samspel med naturen

av: Lennart Koskinen m.fl.
2021-10-14

I vissa religioner framträder människans samhörighet med naturen särskilt tydligt. Naturens krafter kommer till uttryck i växlingen mellan mörker och ljus, sommar och vinter, ebb och flod, regn och torka, och bestämmer förutsättningarna för mänskligt liv. Norrsken, åskväder, vulkanutbrott och andra naturfenomen markerar närvaro. I dessa kraftfält lever människan inte som en analyserande åskådare, utan som delaktig i en allomfattande organisk helhet. Hon delar tillvaron med djuren, växterna och de "döda" tingen. Det går inte någon skarp gräns mellan levande och döda. Allt ingår i helheten...

+ Läs mer

M

Conquistadorerna - de spanska erövrarna

av: Kaj Hildingson
2021-04-20

I början av 1500-talet kunde en ung spanjor som inte fötts in i adeln bara nå de högsta klasserna i samhället på två sätt. Ett var att gifta in sig i adeln. Det andra var att vinna land och rikedomar åt den spanske kungen. Många unga män beslöt att pröva sin lycka på andra sidan Atlanten. I Amerika döpte erövrarna platser och orter efter dem där hemma. Exempelvis bär Medellin, Guadeloupe och Albuquerque samma namn som orter i Extremadura (en region i västra Spanien). Ingen del av Spanien har sett så många conquistadorer, spanska för erövrare, födas som Extremadura. Härifrån kom Cortés, hans kusin Pizarro, Balboa, de Soto och Orellana. Dessa har alla skrivit in sig i conquistadorernas historia. Men de allra flesta av de tusentals som sökte guld och ära i Amerika misslyckades.

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

De tidiga upptäckarna 1: Elden låter människan erövra världen

av: Kaj Hildingson
2021-02-16

Det krävdes flera värdefulla framsteg och uppfinningar innan människan kunde göra sig till härskare över jorden. En avgörande händelse var att människan lärde sig tämja elden, att mata den. Att värma sig vid eld förstår djuren - se på katten! Men inget djur kan hantera eld – inte tända den eller ta in den i sina grottor. Elden gav människan skydd mot de stora rovdjuren. Elden gav värme och möjlighet att laga varm mat...

+ Läs mer

L

Folkmord och smittsamma sjukdomar - européernas ankomst till Amerika

av: Hans Thorbjörnsson
2016-10-16

Upptäckten och koloniseringen av "den nya världen" (Europa, Nordafrika och Asien var den gamla) i slutet av 1400-talet och början av 1500-talet blev en katastrof för de amerikanska urinvånarna. Folkmord och smittsamma sjukdomar följde överallt där de spanska och portugisiska conquistadorerna (erövrarna) drog fram...

+ Läs mer

M

Terra nullius - obebott land

av: Hans Thorbjörnsson
2014-03-17

För de vita kolonisatörerna var urbefolkningens äganderätt till sin mark obefintlig. Kolonialmakterna betraktade nämligen nästan allt erövrat land som ”terra nullius” (ingens mark, obebodd mark). I den här artikeln kan du läsa kortfattat om hur det gick för urinvånarna i Australien, Nya Zeeland och Nordamerika...

+ Läs mer

Länkar om Nordamerikas urbefolkning

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild

Renässansen och de stora upptäcktsresorna som förändrade världen och gav upphov till en ny tidsepok.

Hi
Karta

USA:s historia

Få en helhetsbild av USA:s historia eller fördjupa dig i viktiga händelser och särdrag som utmärker vissa perioder i...

Hi
Karta

Kanadas historia

Historia om Kanada. Här hittar du material som behandlar landets historia i stora och små perspektiv.

Relaterade taggar

Hi
Kolonialism

Kolonisation och kolonialism

Kolonisation är när en stat tar ett område utanför sitt eget land i besittning. Kolonialism är...

Hi
Amerikanska urfolk

Amerikas urbefolkning

Amerikas urbefolkning är ett samlingsnamn för Nord- och Sydamerikas urbefolkning.De första...

Hi
Columbus i Amerika 1492

Christofer Columbus

År 1492 begav sig Christofer Columbus (1451-1506) iväg från Spanien för att finna en ny sjöväg till...

Hi
duell

Vilda västern

Vilda västern är en benämning på området mellan Mississippi och Kalifornien i USA under andra...

Re
Schaman

Schamanism

Schamanism är ett samlingsnamn för en typ av religion som förekommer hos många naturfolk. Ett...

Re
Trumma

Naturreligion

Samlingsbegreppet naturreligion rymmer en mångfald av mindre religioner där naturen, naturelementen...

Sh
Massaker

Folkfördrivning, etnisk rensning och folkmord

Folkfördrivning är precis som begreppet antyder en tvångsförflyttning av en viss folkgrupp från det...