Lindbergh bestämde sig för att delta i tävlingen. Först måste han hitta ett företag som kunde konstruera ett tillräckligt bra flygplan. Hans övertygelse var att ett enpersons enmotorigt flygplan skulle vara bäst lämpat. Men tillverkarna tvivlade. De ogillade tanken på ett enmotorigt plan. Men Charles hittade en flygplansfabrik som ville och kunde tillverka ett sådant plan i tid. Finansieringen klarades tack vare affärsmän i St. Louis som sponsrade Lindberghs projekt. Därför döptes planet till The Spirit of St. Louis.
Den 20 maj 1927 startade Charles Lindbergh från The Roosevelt Field på Long Island i New York. Planet var så fullastat med bränsle att det nästan gick emot träd och telegrafledningar vid starten. Med sig på resan hade Charles fem mackor och en flaska vatten.
Efter en enorm prestation och en kamp för att hålla sig vaken landade den förste ensamflygaren som korsat Atlanten den 21 maj 1927 på Le Bourget-flygplatsen i Paris. Flygningen hade tagit 33,5 timmar och snitthastigheten hade varit drygt 160 km/h. När Charles landade var det natt. Det var faktiskt första gången han landat Spirit of St. Louis i mörker.
Strax före landning kom Charles på att han saknade visum till Frankrike. Han slogs också av tanken på att han inte hade någon tandborste eller en extra skjorta med sig. Lindbergh insåg inte då - uppe i luften - vilken megastjärna han hade blivit. Han insåg dock sin popularitet direkt efter landningen. Ett tag var han rädd att flygplanet skulle krossas av den entusiastiska folkmassan.
Efter att ha vilat ut i Paris en vecka åkte Charles tillbaka till New York med båt. Där hyllades han i en kortege omgiven av miljoner människor. Bragdmedaljerna regnade över honom. Lindberghhysterin var enorm. Åt han på en restaurang stal övriga gäster besticken efter måltiden. Skickade han skjortor på tvätt fick han aldrig tillbaka lika många som hade lämnats. Var han än visade sig fick han aldrig vara i fred. Han fick till och med en dans uppkallad efter sig, The Lindy Hop.
1932 kidnappades Charles och hans hustru Annes 20 månader gamla son Charles Jr. Två månader efter kidnappningen hittades babyn mördad. Skräddaren Bruno Hauptmann arresterades för mordet 1934 och dömdes ett år senare mot sitt nekande till döden.
Paret Lindbergh blev av förklarliga skäl knäckta av mordet och den sanslösa mediebevakningen. De lämnade USA och flyttade till Tyskland. Där blev Lindbergh under en kort period på 1930-talet utnyttjad av den nazistiska propagandaapparaten som belönat honom med medalj. Paret Lindbergh planerade att bosätta sig i Berlin. Men strax efter att Lindbergh tagit emot medaljen ägde kristallnatten rum. Förföljelserna mot judar och andra som nazisterna betraktade som "icke önskvärda medborgare" ökade dramatiskt och omkring 20-30 000 personer sändes till koncentrationsläger. Händelserna fick paret Lindbergh att ställa in sina planer och istället flytta tillbaka till USA.
När USA gick in i kriget 1941 engagerade amerikanarna Charles som flygteknisk konsult.
LÄS MER: Charles Lindbergh flyger över Atlanten
LÄS MER: Kidnappning av Charles Lindberghs baby
Litteratur:
James Park, Icons a An A-Z guide to the people who shaped our time, Macmillan Publishing Company, 1992
Dale Van Every, Charles Lindbergh - His Life, Read Books, 2007
Nationalencyklopedin, "Charles Lindbergh"
FÖRFATTARE
Text: Göran Tivenius, författare och f.d. frilansmedarbetare i Sveriges Radio.
