USA bildas, del 2: Amerikanska inbördeskriget - slaveriet förbjuds
Lästid 8 minuter
Slaveriet blev den konflikt som till slut splittrade USA i två delar. Sydstaterna ville behålla slavarbete som grund för sin ekonomi, medan nordstaterna ville stoppa slaveriets spridning och hålla ihop landet. När Abraham Lincoln blev president bröt inbördeskriget ut. Nordstaterna vann till slut, unionen räddades och slaveri förbjöds i grundlagen. Men frihet på papperet betydde inte automatiskt jämlikhet i verkligheten. Under lång tid efter kriget fortsatte diskriminering och segregation att prägla samhället. Först senare växte medborgarrättsrörelsen fram och pressade fram lagar som skulle stoppa rasdiskriminering och ge svarta samma rättigheter som andra.
Målning av A.A. Lamb som symboliskt skildrar "The Emancipation Proclamation" (frigörelseförklaringen av alla slavar) som kungjordes av USA:s president Abraham Lincoln 1862, under amerikanska inbördeskriget. I den förklarades alla slavar vara fria från och med 1 januari 1863 i de konfedererade (syd) stater som ännu befann sig i väpnat uppror mot den federala statsmakten.
Frågan om slaveriet ledde till inbördeskrig
Redan när den amerikanska författningen (grundlagen) skrevs kvarstod den laddade frågan huruvida slaveriet skulle bestå (fortsätta gälla) eller avskaffas?
Sydstaterna ville behålla de svarta slavarna som var en billig arbetskraft på gårdar och bomullsfält. De industrialiserade nordstaterna däremot kände sig främmande för slaveriet. Abraham Lincoln, som tillträdde som president 1861, hade gång på gång förklarat att slaveriet var "orättvist och grymt". Lincolns avsikt var inte att totalförbjuda slaveriet, men han ville stoppa en spridning. Sydstaterna bröt sig dock ur Förenta staterna (USA) och bildade en egen union. Lincoln var fast besluten att förhindra en upplösning av USA.
ANNONS
ANNONS
I april bröt inbördeskriget ut. 19 nordstater med en befolkning på 22 miljoner stod mot 11 sydstater med 5,3 miljoner människor. Sydstaterna under sin överbefälhavare general Robert E. Lee hade till en början stora framgångar. Men slaget vid Gettysburg i juli 1863 blev en vändpunkt då nordstaternas armé vann en stor seger.
Följande höst höll Lincoln ett berömt tal i Gettysburg:
För 87 år sedan skapade våra fäder på denna kontinent en ny nation i frihetens namn och med alla människors likhet som ledmotiv. Just nu är vi inbegripna i ett inbördeskrig, som är en prövosten på om denna nation, eller någon nation som har tillkommit i frihetens och jämlikhetens namn, kan bestå... Låt oss därför högtidligt besluta att de som har offrat sina liv inte har gjort det förgäves... att folkstyret - regering av folket, med folket och för folket - aldrig ska försvinna från denna jord...
Bild: Wikimedia Commons I slaget vid Gettysburg i delstaten Pennsylvania stod 90 000 soldater från nordstaterna under general George Meade mot 75 000 man från sydstaterna. Slaget blev fruktansvärt blodigt och krävde 50 000 stupade, sårade och saknade. Efter tre dygn retirerade sydstaternas general Robert Lee. Till minne av slaget grundades Gettysburg National Park 1895. Bilden här ovan är en "detalj" från den franske konstnären Paul Philippoteaux jättestora målning "Slaget vid Gettysburg" som föreställer "Pickett's Charge", den klimaxmässiga konfedererade (sydstaterna) attacken mot unionsstyrkorna (nordstaterna) på Cemetery Ridge under slaget vid Gettysburg på fredagseftermiddagen den 3 juli 1863. Den del av tavlan som syns här ovan visar unionsgeneralen Winfield Scott Hancock som korsar en gårdsväg på en svart häst i riktning mot konfederationens genombrott vid "The Angle". Hancock ledde den andra kåren i Potomac-armén den 3 juli och hans kår bar den största delen av Pickett-Pettigrews anfall den dagen, och slog slutligen tillbaka det.
Lincoln omvaldes för en andra presidentperiod 1864. Nordstaternas armé under generalerna Ulysses S. Grant och Philip Sheridan drev sydstaternas trupper på defensiven. I april 1865 kapitulerade general Lee. Unionen var räddad, och cirka 4 miljoner svarta slavar fick friheten.
Men priset var högt; 360 000 döda amerikaner från nordstaterna och 258 000 från sydstaterna. Den totala befolkningen i USA var vid den här tiden omkring 31 miljoner.
ANNONS
ANNONS
Bara några dagar efter Söderns kapitulation sköts Abraham Lincoln ihjäl under ett teaterbesök i Washington. Mördaren var en fanatisk skådespelare vid namn John Wilkes Booth, som hatade presidenten för allt han stod för.
Till författningen lades tillägg nummer 13, som förklarade att slaveriet avskaffades. Men slavarnas frigivning visade sig vara mycket formell...
Abraham Lincoln
Abraham Lincoln föddes i ett blockhus i delstaten Kentucky. Familjen hade ett litet jordbruk som de nätt och jämnt klarade av att livnära sig på. Abe, som han oftast kallades, lärde sig snabbt att läsa och skriva. Skolans läsebok kompletterade han med Bibeln, den enda bok som fanns i hemmet.
Abraham arbetade som skogshuggare, stalldräng och färjekarl på Mississippi River. På sin fritid läste han med brinnande intresse en bok om USA:s historia. Han började skriva politiska artiklar i tidningarna. Redan nu hade Abraham en bestämd uppfattning om landets styrelseskick - delstaternas union måste bestå, och unionens lagar måste upprätthållas.
Lincoln blev advokat, och 1846 valdes han in i unionens representanthus i Washington.
1861 tillträdde Abraham Lincoln presidentämbetet. Då var unionens upplösning i full gång, vilket han absolut ville förhindra. Han omvaldes för en andra presidentperiod 1864.
Fredagen den 14 april 1865 besökte Lincoln och hans hustru Fordteatern. När skrattet och bifallet från publiken nådde höjdpunkten, small ett skott och presidenten föll ihop. Mannen som avlossat skottet hette John Wilkes Both, som ropade "Hämnd åt Södern". Both, som var ledare för en sammansvärjning, flydde men dödades en vecka senare när soldater skulle gripa honom.
Mordet på Lincoln fick till följd att den planerade försoningspolitiken gentemot Södern uteblev.
De svarta och medborgarrättslagen
Rashetsen spred sin smitta, och en utbredd segregation följde.
År 1896 fastställde Högsta domstolen principen "separate but equal" (åtskilda men likvärdiga). Därmed öppnades vägen för ett allmänt rasförtryck i Södern.
President John F. Kennedy krävde i juni 1963 lagstiftning om medborgerliga rättigheter: Udden var riktad mot diskrimineringen av de svarta. Men kongressen var ointresserad eller ovillig. Först efter Kennedys död antog kongressen 1964 Civil Rights Act, som förbjöd all diskriminering.
Lagen blev en språngbräda mot fullkomlig jämlikhet. Men även efter det har vita i Södern utfört bestialiska dåd mot svarta, vilket har utlöst våldsamma demonstrationer.
ANNONS
ANNONS
Tidningarnas viktiga roll
Boston var en betydelsefull stad i många avseenden. Där utkom den första amerikanska tidningen 1690 - med engelska tidningar som förebild. Den första som utgavs regelbundet var Boston News Letter från 1704. I New York utgavs vid sekelskiftet 1800 inte mindre än 11 tidningar.
Tryckfriheten hade 1787 fått lagfäst skydd. Flera tidningar spelade en viktig roll för att stödja kampen för koloniernas oberoende och senare informera om USA:s utveckling. Tidningarna kommenterade regelbundet de politiska händelserna.
Men tidningarna innehöll naturligtvis också nyheter, kåserier och annonser. New York Sun hade i mitten av 1800-talet en upplaga på 30 000 exemplar och var den mest lästa tidningen, mycket beroende på att den lockade med underhållande stoff och skvaller.
År 1851 grundades New York Times, som snart blev känd för att vara välinformerad, även när det gällde utrikeshändelser. Tidningen skaffade efter hand ensamrätt till flera stora händelser, såsom Charles Lindberghs flygning över Atlanten.
Washington Post, grundad 1877, blev en annan ledande tidning. I modern tid blev den känd för sin grävande journalistik. Washington Post avslöjade Watergateaffären, som 1974 tvingade president Richard Nixon att avgå.
New York Times och Washington Post utger tillsammans International Herald Tribune, känd för sin omfattande utlandsbevakning och är mycket läst även i Europa.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Hur hängde sydstaternas ekonomi ihop med slaveriet, och varför såg nordstaterna ofta annorlunda på frågan?
Vad ville Abraham Lincoln göra med slaveriet när han blev president 1861, och varför var det en känslig linje att gå?
Varför bröt sydstaterna sig ur USA och bildade en egen union, och varför ville Lincoln till varje pris stoppa det?
Hur såg skillnaderna ut mellan nord och syd när kriget började, till exempel i antal delstater och befolkning?
Varför kunde sydstaterna få framgångar i början av kriget?
Varför räknas slaget vid Gettysburg i juli 1863 som en vändpunkt i kriget?
Vad var kärnan i Lincolns tal i Gettysburg?
Vad hände våren 1865 när syd kapitulerade?
Hur utvecklades rasförtryck och kamp mot diskriminering från principen “separate but equal” 1896 till Civil Rights Act 1964?
Varför blev tidningar viktiga i USA:s politiska liv och samhällsdebatt?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur: Curt Anders, Fighting Confederates, Dorset Press, 1990 John Macdonald, Great Battles of the American Civil War, Guild Publications, 1988 Pierce G Fredericks (red.), The civil war as they knew it. Abraham Lincoln’s immortal words and Mathew Brady’s famous photographs, Bantam Books, 1961 Mary L. Dudziak, Cold War Civil Rights: Race and the Image of American Democracy, Princeton University Press, 2000 Ralph K. Andrist (red.), The American Heritage History of the Making of the Nation 1783-1860, American Heritage Publishing Co. Inc., 1968
FÖRFATTARE
Text: Göran Wadner, f.d. förlagsredaktör och läromedelsförfattare
Artikelserie om
Historia om USA:s statsskick och demokrati
I början av 1770-talet växte missnöjet i de brittiska kolonierna i Nordamerika. Många kände sig styrda från London utan att få vara med och bestämma. Konflikten handlade om skatter, handel och politisk makt. När protesterna skärptes tvingades de 13 kolonierna samarbeta, trots stora skillnader mellan dem. Kampen utvecklades till ett frihetskrig mot Storbritannien som byggde på upplysningens idéer om rättigheter och folkstyre. Frihetskriget vanns till slut av de 13 kolonierna varefter USA bildades. Nu återstod frågan hur det nya landet skulle styras. Svaret blev en gemensam grundlag som fortfarande gäller och som brukar beskrivas som världens äldsta skrivna nationella författning. Den delade upp makten mellan olika delar av staten och slog fast hur valen skulle gå till. Författningen blev grunden för USA:s statsskick.
Varmluftsballonger började användas i krig redan i slutet av 1700-talet som ett sätt att skapa bättre överblick och därmed öka kontrollen över slagfältet. De blev ett hjälpmedel för spaning och kommunikation, men deras begränsade styrbarhet gjorde dem osäkra och svåra att använda på ett planerat sätt. När tekniken senare utvecklades mot styrbara luftfarkoster förändrades möjligheterna. Luftskeppen kunde användas mer aktivt och i större skala, både för spaning och anfall, men de visade också tydligt hur nya militära innovationer snabbt kan få svagheter som fienden lär sig att utnyttja...
Under perioden 1840 till 1930 utvandrade över en miljon svenskar till USA med hopp om ett bättre liv. Trots möjligheter till gratis mark genom "Homestead Act" kom ett stort antal istället att arbeta inom industrin. Svenska samhällen växte därför fram i många amerikanska städer, varav Chicago fick den största svenskättade befolkningen. Arbetsmarknaden var i regel tuff för de svenska invandrarna som ofta blev tvungna att ta lågbetalda jobb för att klara sig. Men trots alla utmaningar lyckades de flesta etablera sig. Idag finns deras ättlingar inom alla sociala skikt i det amerikanska samhället...
Gustav III efterträddes av sin son Gustav Adolf, och med honom slutar den glansfulla gustavianska tiden i en av de största katastrofer som svenska folket upplevt under hela sin historia. Sverige förlorade Finland och därmed en tredjedel av sin landyta och en fjärdedel av sin befolkning. Finland hade i över 700 år varit en lika naturlig del av Sverige som Skåne är idag, fast under dubbelt så lång tid...
Qing blev Kinas sista kejsardynasti och upprättades av ett invaderande folk som dock ansträngde sig för att bli mer konfucianska än kineserna själva. Under Qing blev Kina först så framgångsrikt att det väckte beundran bland Europas intellektuella, för att därefter drabbas av sådana motgångar att det kom att kallas ”Asiens sjuke man”...
Tommy Eriksson är en populärhistorisk författare och specialist på Nordamerikas indianer. Han debuterade 1983 med "Den tårdränkta prärien" och har sedan dess skrivit ytterligare sex fackböcker om USA:s urbefolkningar samt en rad kulturhistoriska verk. Den senaste boken "Little Wolfs krigare i elden - Cheyennefolkets marsch genom historien" finns nu att ladda ner kostnadsfritt på SO-rummet...
