Krimkriget
Krimkriget (1853-1856) utkämpades huvudsakligen på den ryska halvön Krim i Svarta havet mellan Ryssland och en koalition bestående av Osmanska riket (Turkiet), Storbritannien, Frankrike och Sardinien. Ryssland förlorade kriget. För västmakterna gällde det att stoppa den ryska erövringspolitiken.
De västallierade hade även hoppats på svenskt deltagande. I Storbritanniens och Frankrikes ursprungliga program hade också ingått Finlands befrielse från Ryssland. Därför ockuperade västmakterna även Åland. Men Sverige ville inte frångå sin neutralitet. Västmakterna satte därför in stöten mot Ryssland på Krimhalvön.
Ryssarna gjorde tappert motstånd. Först efter mycket blodiga strider lyckades britter, fransmän och turkar storma Sevastopol, huvudstaden på Krim. Strax därefter undertecknades freden.
Krimkriget är kanske mest känt för de militära ledarnas inkompetens; sjukvård m.m. var helt otillräcklig, och bland de taktiska misstagen märks "dödsritten vid Balaklava", då 600 brittiska kavallerister red rakt in i ryssarnas kanoneld och massakrerades.
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material som handlar om Krimkriget.
Annons
Artiklar om Krimkriget
Länkar om Krimkriget
Militärhistorisk artikel i tidningen Pennan & Svärdet där du kan läsa om Krimkriget och Lätta brigadens anfall i slaget vid Balaklava 1854. Den 25 oktober 1854 ryckte brittiska Lätta brigaden fram genom en dal vid Balaklava på Krimhalvön. Runt omkring fanns ryska trupper som massakrerade det galopperande kavalleriet med kanonkulor och granater. Korselden var så förödande att platsen har gått till historien som Dödens dal. Varför genomfördes denna huvudlösa operation?
Artikel i tidningen Populär Historia där Axel Andersson berättar om Florence Nightingale och hennes sjukvårdsinsatser för sjuka och sårade soldater under Krimkriget. Florence Nightingale. Namnet väcker bilder av en barmhärtig Mariagestalt som rör sig mellan sjukhussängarna i en skum korridor. Kvinnan som bar namnet blev en symbol redan under sin livstid, och myten om henne har levt vidare långt efter det att hon dog 90 år gammal den 13 augusti 1910...
Kort artikel i tidningen Allt om Historia där Olle Bergman berättar om Krimkrigets nordiska krigsskådeplatser. Krimkriget utspelades inte bara vid Svarta havet. Brittiska och franska fartyg opererade även i Östersjön, där de sprängde den ryska fästningen Bomarsund på Åland, sedan Sverige tackat nej till att ta över den...
På Komvux Gotlands hemsida kan du läsa kortfattat om Ryssland under 1800-talet. Här berättas bland annat om avskaffandet av livegenskapen och om Krimkriget (1853-1856).
På YouTube hittar du flera filmklipp av varierande längd och kvalité som handlar om Krimkriget. Är du intresserad av historia så är YouTube en guldgruva. Om inte annat så kanske du får inspiration till att utforska ämnet vidare. Pröva även och sök med andra ord eller specificera din sökning om du letar efter något särskilt. Tänk dock på att vara extra källkritisk eftersom filmklippen ibland är personliga och kan ge en vinklad och förenklad bild av historien de skildrar.
Omfattande artikel i Wikipedia om Krimkriget. Krimkriget var ett krig som utkämpades mellan 1853 till 1856. De inblandade var å ena sidan det ryska imperiet å andra sidan en allians av Storbritannien, Frankrike, det sardinska kungadömet och (till viss del) Osmanska riket. De mest berömda skeendena utspelades på Krimhalvön i Svarta havet…
På Sveaborgs förvaltningsnämnds hemsida kan du läsa om fästningen Sveaborg. Här berättas bland annat om olika perioder i fästningens historia varav den svenska perioden fram till 1808 är en av dem.
På Komvux Gotlands hemsida hittar du en faktasida om utvecklingen i Europa under 1800-talet. Här berättas om Wienkongressen, nationalismen, klassamhället m.m. Du kan också läsa om utvecklingen i en rad enskilda länder vid den här tiden.