Betalningsmedel
Betalningsmedel eller pengar har funnits länge. Det krävde inga tekniska genombrott, utan var en ren tankerevolution. Pengar är inte mynt eller sedlar. Pengar är vad som helst som människor är villiga att använda för att symboliskt representera andra tings värde, med syftet att utbyta varor och tjänster.
Pengar gör det möjligt för människor att snabbt och lätt jämföra värdet av olika varor (t.ex. äpplen och skor), att lätt byta ett ting mot ett annat och bekvämt lagra rikedomar.
Det har funnits många typer av pengar. Det mest välbekanta är myntet, som är ett standardiserat präglat metallföremål. Men pengar fanns långt innan myntpräglingen, och olika kulturer har använt andra ting som valuta, till exempel snäckskal, boskap, salt, spannmål, kläde och reverser (skuldebrev). I moderna fängelser har cigaretter fungerat som pengar.
Någon form av pengar är absolut nödvändigt för att mer komplexa system ska fungera. Eftersom pengar lätt och billigt kan omvandla, lagra och transportera rikedom är de ett viktigt bidrag till uppkomsten av komplexa handelsnätverk och dynamiska marknader. Utan pengar hade handelsnätverken och marknaderna varit dömda att förbli ytterst begränsade till storlek, komplexitet och dynamik.
Det verkliga genombrottet i betalningsmedlens historia kom när människor började använda pengar som var lätta att lagra och transportera. Sådana pengar uppstod i Mesopotamien vid mitten av det tredje årtusendet f.Kr. Det var silversikeln. Silversikeln var inte ett mynt utan snarare 8,33 gram silver.
De första mynten i historien präglades av kung Alyattes av Lydien i västra Anatolien (ungefär nutidens Turkiet) cirka 640 f.Kr. Dessa mynt hade en standardvikt i guld eller silver och var präglade med en stämpel som intygade två saker. För det första angav det hur mycket ädelmetall som myntet innehöll. För det andra angav det vilken makt och myndighet som hade präglat myntet och borgade för dess innehåll. Nästan alla mynt som är i bruk idag härstammar från lydiska mynt.
Text: Referat från Yuval Noah Hararis bok Sapiens - en kort historik över mänskligheten, kap 10
Här hittar du material som handlar om pengar och andra betalningsmedel som använts genom historien.
Annons
Länkar om Betalningsmedel
Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Jonas Lindström och Jan Mispelaere. I vilken utsträckning fick tjänstefolk, tillfälliga arbetare, bruksarbetare och byggnadsarbetare under 1600-talet ut sina nominella löner i pengar? I vilken mån fick de varor eller någonting annat? Utifrån brev, domböcker och räkenskaper från tre olika arbetsplatser i 1600-talets Sverige visar uppsatsen att skillnaderna var stora, också på individnivå. Lönerna var inte enhetliga eller traditionsbundna, utan flexibla och förhandlingsbara...
Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Rodney Edvinsson och Bo Franzén. Föreliggande uppsats analyserar framväxten av ett formellt penningväsende i Sverige 995–1525. Ett av de tidigaste tecknen på monetarisering inträffade under andra halvan av 1200-talet och innebar att betalningar i bevarade källor huvudsakligen anges i mynt som räknats i stället för att vägas. Skillnaden mellan ett mynts nominella värde och dess värde som silver utgjordes av slagskatt. Myntförsämringen under 1300- och 1400-talen motverkades av att silvrets köpkraft ökade kraftigt...
Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om några av historiens mest betydelsefulla valutor. Här berättas om silver och guld som betalningsmedel, de första mynten, om hur Pax Romana gynnade handeln, arabiska mynt som spreds med vikingarna, kinesiska köpmän som var först med sedlar, spanska silvermynt, Sveriges (och Europas) första sedlar, guldmyntfot och slutligen det pengalösa samhället (vår egen tid).
Faktatext på Västarvets webbplats där du kan läsa kortfattat om mynt och pengar i 1700-talets Sverige. Kilotunga kopparplåter och kopparmynt som är silvermynt, 1700-talets penninghistoria är både spännande och komplicerad...
Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om pengarnas tidiga historia i Norden under slutet av vikingatiden och början av den nordiska medeltiden.
På Fotevikens museums hemsida finns några faktahäften i pdf-format som behandlar vikingatiden ur olika perspektiv. Häftena har titlarna: Vikingatida mynt, Vikingatida mått & vikt, Lag och rätt på vikingatiden, Vikingatida handel samt De första danska och skånska städerna.
Privat webbsida där du kan läsa om den ekonomiska utvecklingen i USA under 1920-talet och 1930-talet. I USA började det glada 20-talet ta form med en högkonjunktur år 1922. Högkonjunkturen fortsatte med mindre bakslag åren 1924 och 1927 fram till börskraschen 1929. Denna period har gjort sig känd som – välståndets decennium – eller det glada tjugotalet. Perioden ledde till en kraftigt tillväxt och skapade det första konsumtions baserade samhället i världen i USA...
Vill du veta hur mycket 5 000 kronor från 1906 motsvarar i dagens penningvärde eller hur mycket 10 000 kronor 1990 motsvarade 1940? På den här sidan finns en inflationssnurra där du kan räkna både framåt och bakåt i tiden, inom valt tidsintervall. Ekonomifakta.se ägs av Svenskt Näringsliv.
På Europeiska centralbankens officiella hemsida kan du få en heltäckande och lättförståelig överblick över deras verksamhet och historia. Här berättas om hur centralbanken fungerar men också om eurovalutan och eurosystemet inom EU.
På Riksbankens hemsida hittar du fakta om deras verksamhet och funktion. Här kan du läsa om penningpolitik, prisstabilitet, räntor, finansiell stabilitet, valutakurser, sedlar och mynt. Webbsidan har också en del utbildningsmaterial för skolor. Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om olika betalningsmedel genom tiderna. Banker och lån fanns långt före de moderna pengarna såg dagens ljus. Under människans historia har allt ifrån säd och boskap till snäckor, valtänder, kakaobönor, salt och cigaretter fungerat som betalningsmedel...
På Europeiska centralbankens webbsida kan du lära dig mer om hur penningpolitik fungerar speglat i ECB:s arbete. Här hittar du bland annat beskrivande texter, filmer, spel och utmaningar som tar upp centralbankernas arbete och speciellt då hur inflationsbekämpningen går till.
På Kungliga Myntkabinettets hemsida får du hjälp med att räkna ut penningvärdet från 1873-2010. Att räkna ut vad en viss summa skulle vara värd ett annat år är jättebra om du t.ex. håller på med en uppsats eller ett skolarbete och vill göra intressanta jämförelser mellan historien och nuet.
På Vetamix webbsida kan du se en pedagogisk film (2:06 min) om pengarnas historia. Vi får höra historien bakom papperspengarna. Vetamix är en finländsk skolsida på svenska.
Artikel i tidningen Populär Historia där Gunnar Dahl berättar om synen på rikedom under medeltiden. Under medeltiden var affärslivet en angelägenhet för teologer och filosofer. Men det var inte enskilda människors rikedom som främst debatterades, utan vad en ohämmad vinningslystnad skulle kunna göra med samhället...
Artikel i tidningen Populär Historia där Folke Schimanski berättar om användningen av bärnsten genom historien. Bärnsten har påträffats i stenåldersgravar och hos de gamla grekerna. Enligt romerska läkare fanns det ingen hejd på allt den kunde göra. Callistratus rekommenderade den mot vansinne och dålig mage. Bärnsten har verkligen en lång historia- sådär 30- 50 miljoner år...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om när det spanska beroendet av silver, och senare koppar för tillverkning av mynt. I slutet av 1500-talet stod det spanska väldet ensamt för mer än halva världens silverproduktion. Men för drygt 400 år sedan tvingades spanjorerna att övergå till kopparmynt. För Sverige blev det en lysande affär...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om spargrisens historia. Man skulle kunna tro att spargrisen är en svensk folkhemsprodukt. Men miniatyrsvin att stoppa pengar i har funnits i minst 800 år och över hela världen. Den äldsta kända knådades ihop av taktegellera i Tyskland på 1200-talet...
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om euro ur olika perspektiv. Euro (€) är Europeiska unionens officiella valuta, som används i 16 av Europeiska unionens medlemsstater, det så kallade euroområdet...
Omfattande artikel i Wikipedia där du kan läsa om Guldrushen i Kalifornien (1848–1855). Guldrushen inleddes den 24 januari 1848, då man upptäckte guld vid Sutter's Mill i Coloma, Kalifornien. Ryktet spred sig snabbt vilket ledde till att omkring 300 000 människor från och utanför USA begav sig till Kalifornien...