Betalningsmedel

Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Jonas Lindström och Jan Mispelaere. I vilken utsträckning fick tjänstefolk, tillfälliga arbetare, bruksarbetare och byggnadsarbetare under 1600-talet ut sina nominella löner i pengar? I vilken mån fick de varor eller någonting annat? Utifrån brev, domböcker och räkenskaper från tre olika arbetsplatser i 1600-talets Sverige visar uppsatsen att skillnaderna var stora, också på individnivå. Lönerna var inte enhetliga eller traditionsbundna, utan flexibla och förhandlingsbara...

Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Rodney Edvinsson och Bo Franzén. Föreliggande uppsats analyserar framväxten av ett formellt penningväsende i Sverige 995–1525. Ett av de tidigaste tecknen på monetarisering inträffade under andra halvan av 1200-talet och innebar att betalningar i bevarade källor huvudsakligen anges i mynt som räknats i stället för att vägas. Skillnaden mellan ett mynts nominella värde och dess värde som silver utgjordes av slagskatt. Myntförsämringen under 1300- och 1400-talen motverkades av att silvrets köpkraft ökade kraftigt...

Artikel i tidningen Världens Historia där du kan läsa om några av historiens mest betydelsefulla valutor. Här berättas om silver och guld som betalningsmedel, de första mynten, om hur Pax Romana gynnade handeln, arabiska mynt som spreds med vikingarna, kinesiska köpmän som var först med sedlar, spanska silvermynt, Sveriges (och Europas) första sedlar, guldmyntfot och slutligen det pengalösa samhället (vår egen tid).

Faktatext på Västarvets webbplats där du kan läsa kortfattat om mynt och pengar i 1700-talets Sverige. Kilotunga kopparplåter och kopparmynt som är silvermynt, 1700-talets penninghistoria är både spännande och komplicerad...

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om pengarnas tidiga historia i Norden under slutet av vikingatiden och början av den nordiska medeltiden.

På Fotevikens museums hemsida finns några faktahäften i pdf-format som behandlar vikingatiden ur olika perspektiv. Häftena har titlarna: Vikingatida mynt, Vikingatida mått & vikt, Lag och rätt på vikingatiden, Vikingatida handel samt  De första danska och skånska städerna.

Privat webbsida där du kan läsa om den ekonomiska utvecklingen i USA under 1920-talet och 1930-talet. I USA började det glada 20-talet ta form med en högkonjunktur år 1922. Högkonjunkturen fortsatte med mindre bakslag åren 1924 och 1927 fram till börskraschen 1929. Denna period har gjort sig känd som – välståndets decennium – eller det glada tjugotalet. Perioden ledde till en kraftigt tillväxt och skapade det första konsumtions baserade samhället i världen i USA...

Vill du veta hur mycket 5 000 kronor från 1906 motsvarar i dagens penningvärde eller hur mycket 10 000 kronor 1990 motsvarade 1940? På den här sidan finns en inflationssnurra där du kan räkna både framåt och bakåt i tiden, inom valt tidsintervall. Ekonomifakta.se ägs av Svenskt Näringsliv.

På Europeiska centralbankens officiella hemsida kan du få en heltäckande och lättförståelig överblick över deras verksamhet och historia. Här berättas om hur centralbanken fungerar men också om eurovalutan och eurosystemet inom EU.

På Riksbankens webbplats hittar du fakta om deras verksamhet och funktion. Här kan du läsa om penningpolitik, prisstabilitet, räntor, finansiell stabilitet, valutakurser, sedlar och mynt. Webbsidan har också en del utbildningsmaterial för skolor. Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen.

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om olika betalningsmedel genom tiderna. Banker och lån fanns långt före de moderna pengarna såg dagens ljus. Under människans historia har allt ifrån säd och boskap till snäckor, valtänder, kakaobönor, salt och cigaretter fungerat som betalningsmedel...

På Europeiska centralbankens webbsida kan du lära dig mer om hur penningpolitik fungerar speglat i ECB:s arbete. Här hittar du bland annat beskrivande texter, filmer, spel och utmaningar som tar upp centralbankernas arbete och speciellt då hur inflationsbekämpningen går till.

På Kungliga Myntkabinettets hemsida får du hjälp med att räkna ut penningvärdet från 1873-2010. Att räkna ut vad en viss summa skulle vara värd ett annat år är jättebra om du t.ex. håller på med en uppsats eller ett skolarbete och vill göra intressanta jämförelser mellan historien och nuet.

På Vetamix webbsida kan du se en pedagogisk film (2:06 min) om pengarnas historia. Vi får höra historien bakom papperspengarna. Vetamix är en finländsk skolsida på svenska.