Nobels historia i S:t Petersburg och Ryssland

Kring 1914 stod det svenska intresset för S:t Petersburg på topp. Exportföretag som grundats under 1890-talets industriella genombrott lockades alltmer av den ryska marknaden. I S:t Petersburg fanns AB Separator, Asea, SKF, Alfa-Laval, AGA, Bolinders och L M Ericsson. Mest imponerande var dock Nobels fabriksområde och residens vid Samsonkajen i norra delen av S:t Petersburg. Dess huvudägare, Emanuel Nobel, var visserligen rysk medborgare, men företaget var ett resultat av släkten Nobels 75-åriga engagemang i Ryssland. Nobels ryska historia speglar inte bara den svenska uppfinnartraditionen och industriella offensiven under 1800-talets senare del utan också Rysslands omvälvande historia decennierna kring sekelskiftet 1900 med industrialisering, världskrig och efterföljande revolution 1917.
S

Nobels fabriksområde i S:t Petersburg i början av 1900-talet. I förgrunden det praktfulla residenset. Förutom fabrikerna fanns i området också affärslokaler, arbetarbostäder, sjukhus och skola.

Nobels område i S:t Petersburg omfattade flera kvarter med fabriker, affärslokaler, arbetarbostäder, sjukhus, skola och en stor park. Maskinfabriken var världens största tillverkare av dieselmotorer. Mindre än en kilometer därifrån ligger Finländska bangården, järnvägsstationen dit Lenin anlände i april 1917 via Stockholm och Haparanda sedan han lämnat exilen i Zürich efter tsarväldets fall i hemlandet. Bara några månader senare skulle den av honom ledda bolsjevikiska statskuppen innebära slutet för Nobels verksamhet i Ryssland.

Rysslands industrialisering

S:t Petersburg expanderade snabbt under senare delen av 1800-talet. Vid 1860-talets slut bodde här 670 000 invånare, kring 1910 nästan 2 miljoner. Stadens tillväxt var en följd av den ryska industrialiseringen som hade tagit fart efter livegenskapens upphörande 1861. I södra delarna av landet bröts järnmalm i Krivoj Rog och stenkol i Donets. Kaukasus enorma tillgångar av olja började också att utvinnas. Även järnvägsnätet byggdes ut. År 1868 uppgick järnvägarnas samlade längd till 6 760 km. Vid sekelskiftet hade siffran åttadubblats och 1912 fanns 76 000 km järnväg i Ryssland. Men bakom dessa siffror fanns också stora sociala problem och politisk oro som då och då flammade upp i form av arbetarrevolter eller pogromer (förföljelse) mot judar.

ANNONS

ANNONS

Släkten Nobel investerar i Ryssland

Släkten Nobels ryska historia inleddes med att Immanuel Nobel (1801-1872) per ångbåt 1837 kom till Åbo, för att året därpå färdas vidare till S:t Petersburg. Hustrun och tre av sönerna, Robert (1829-1896), Ludvig (1831-1888) och Alfred (1833-1896), följde så småningom efter. Anledningen till flytten från Sverige var, som så ofta för den tidens riskvilliga företagare, att fordringsägarnas krav blev för intensiva. Immanuel grundade en mekanisk verkstad som gick i konkurs, därefter en mekanisk hjulfabrik med ett gjuteri. Han konstruerade en trampmina som köptes av det ryska försvaret. Efter Krimkriget drabbades han emellertid av ekonomiska problem och återvände till Stockholm 1859. Det blev nu sonen Ludvig som under trettio års tid kom att utveckla fabriken med hans namn till en av Rysslands största verkstadsindustrier. Även en framgångsrik oljeindustri byggdes upp i Baku. Bolaget kontrollerade kring sekelskiftet 9 procent av världens oljetillgångar. Brodern Alfred återvände 1863 till Stockholm för att fortsätta sina experiment med nitroglycerin. Robert stannade till 1880 då han efter oenighet med Ludvig också gav sig hemåt. Den som fick leda Nobels genom den turbulenta tiden efter Ludvigs död fram till revolutionen 1917 blev äldste sonen (bland tio syskon) Emanuel (1859-1932), den förste bland Nobels ledare som var född i  S:t Petersburg.

Svenskstaden S:t Petersburg

Svenska var inget ovanligt språk i den kosmopolitiska staden S:t Petersburg, även om de flesta av S:t Katarinas svenska församlings 7 000 medlemmar (1880) kom från det ryska storfurstendömet Finland. Tidningen Viborgs Nyheter spred världsnyheter och lokalt stoff på modersmålet. En Skandinavisk förening hade bildats 1877, med Ludvig Nobel som ordförande och Emanuel som styrelseledamot. Den ombildades snart till välgörenhetsförening men en konflikt om huruvida finländare skulle ges understöd gjorde att Svenska Föreningen uppstod 1910. Vid den tiden hade många företag etablerat sig i staden och föreningen fungerade som kontaktnät för dessa. Dessutom fanns i S:t Petersburg svenska ingenjörer, arkitekter, skräddare, möbelsnickare, urmakare, guldsmeder, juvelerare (till exempel hovjuvelerare Bolin), barnjungfrur och pigor. Störste bidragsgivare till församlingens hus på Nevskij prospekt 24 var Emanuel Nobel. Särskilt under första världskriget vårdade sig föreningen mer om svenskhetens bevarande med fosterländska möten i vikingastil än ren välgörenhet.

ANNONS

LM Ericssons telefonfabrik i S:t petersburg
L.M. Ericssons telefonfabrik hade 3000 anställda i S:t Petersburg 1915, dubbelt så många som i Stockholm vid samma tid.

De välbärgade (rika) svenskarna levde något av ett jetsetliv. Barnen uppfostrades på flera språk och soaréer (kvällsunderhållning), cirkus, bilturer och restaurangbesök stod ofta på programmet. Mathållningen var inte heller att klaga på. När Emanuel Nobel höll middag i samband med Selma Lagerlöfs besök bjöds de 70 gästerna på ostron, störsoppa, kaviar från Astrachan, skinkmousse med järpkotletter och cumberlandsås, bräserad vaktel samt ung gödhöna på spett.

Förutom företagsvärlden och societetslivet satte också svenskar sin stämpel på stadsbilden. Som en samlingsplats för de anställda uppförde Nobel ett ”Folkets Hus” på Nystadsgatan 19 där föreläsningar hölls och ett bibliotek skapades. Största lokalen var föreläsningssalen på andra våningen, med sitt asfalterade golv även avsedd för tennis. Under världskriget förvandlades det till ”AB Bröderna Nobels lasarett för sårade”. Hotell Astoria, nära det svenska församlingshuset, ritades av Fjodor Ivanovitj Lidvall (1870-1945). Han var son till skräddarmästare Johan Petter Lidvall, utvandrad från Liden utanför Sundsvall 1856 och senare kejserlig rysk hovskräddare.

Genom en traktat (avtal) mellan de båda länderna garanterades rättigheterna för svenska och ryska medborgare bosatta i respektive länder. Svenskar kunde därmed bedriva affärsverksamhet och samtidigt behålla sina medborgarskap. Ryssland var en lockande marknad i den exportoffensiv som svenska företag, med statens välsignelse, inledde vid 1800-talets slut. Det fanns också en trafik åt motsatt håll, det vill säga ryssar som var verksamma i Sverige. I huvudsak rörde det sig emellertid om illegal revolutionär verksamhet riktad mot tsarväldet. Vad som har kallats ”ryska posten” mellan S:t Petersburg och Norden började efter den första ryska revolutionen 1905. Året efter höll de ryska bolsjevikerna en hemlig kongress i Stockholm med 150 deltagare, bland annat Josef Stalin. Även de ryska sågfilare som reste runt i Sverige kring sekelskiftet och, på lösa grunder, sågs som spioner, kan nämnas i sammanhanget.

ANNONS

ANNONS

Släkten Nobel betraktades i det närmaste som en rysk industridynasti

Nobelkoncernen blev alltmer integrerad i det ryska samhället. Nobel kunde ses som en rysk industridynasti i stället för en invandrad svensk familj. Ludvig hade medverkat till bildandet av Kejserliga Ryska Tekniska Föreningen 1866. Han ivrade för sociala reformer och bekämpande av alkoholismen. Maskinfabriken Ludvig Nobel var världens största tillverkare av dieselmotorer och oljeverksamheten i Baku växte genom Ludvigs nära samverkan med brodern Alfred i Paris. Vid sekelskiftet 1900 stod man för 30 procent av Rysslands export av fotogen och 60 procent av smörjolja. Emanuel fortsatte i faderns spår, både som företagare och offentlig person. Han var rådgivare vid Handels- och industriministeriet samt vice ordförande i Handels- och industriidkarnas råd. Förutsättningen för denna position var att Emanuel 1889 hade blivit rysk medborgare, på begäran av tsar Alexander III som besökt fabrikerna i Baku tillsammans med sin familj. Under några år hade Emanuel assistans av brodern Carl men efter dennes död 1893 ansvarade han både för Baku och Petersburg. Ett led i Emanuels samhällsverksamhet var också omfattande donationer till vetenskaplig forskning. Ett pris för bästa tekniska uppsats eller upptäckt delades ut 1896, något som kan ha inspirerat farbrodern Alfreds idé om Nobelpris i sitt världsberömda testamente samma år.

Orosmoln på Nobels himmel

Det fanns emellertid hotande moln även på släkten Nobels himmel. Fallande oljepriser ökade konkurrensen och flera försök till prisuppehållande kartellbildningar gjordes. Fördelen av de goda kontakterna med den reformsinnade finansministern Witte försvann emellertid när denne avsattes 1903 och planerna på samgående med amerikanska Standard Oil förföll. Witte hade energiskt verkat för konstitutionella reformer, järnvägsbyggen och samverkan med utländskt kapital. Oroväckande var också de sociala spänningarna. Hoten mot Nobel kom både från vänster och höger. Flera strejker bröt ut på 1890-talet men vreden drabbade företag som sågs som främmande (främst judiska) hårdare. I Kaukasus massakrerades också tusentals armenier av den tsarlojala ligan Svarta Hundradena. En konservativ antipati mot utländska företag ledde till krav på nationalisering men statsledningen var för lierad (nära förbunden) med företagen för att gå med på det.

ANNONS

Emanuel Nobel
Emanuel Nobel vid skrivbordet i sitt kontor. Målningen är gjord av Elsa Backlund 1904.

Emanuel Nobel var en av Europas rikaste personer

Den sociala verksamheten utvecklades samtidigt med bostäder, fri läkarvård, sparbanker, skolor och kultur. Nobel hade sannerligen pengar att ta av. Bolaget ägde, kontrollerade eller hade betydande intressen i bolag med en tredjedel av all rysk råolja 1916. Emanuel var en av de rikaste personerna i Europa och bland de mest inflytelserika affärsmännen.

Den tyske nobelpristagaren i litteratur, Thomas Mann, använde i sin succéartade roman Buddenbrooks (1901) uttrycket ”förvärva, ärva, fördärva” som en karakteristik av släkten Buddenbrooks tre generationer. I Nobels fall var det Immanuel som lade grunden, men Ludvig som utvecklade företaget till en världskoncern och dessutom som person fick ett stort inflytande. Under Emanuels tid fördärvades visserligen rikedomen, men det var knappast hans fel utan en följd av Europas krisår 1914-1920 med världskrig, hungersnöd, revolutioner och störtade dynastier.

ANNONS

ANNONS

Ryska revolutionen satte punkt för Nobels företagande i Ryssland

I samband med bolsjevikernas maktövertagande 1917 nationaliserades Nobels företag. I Baku byttes makthavarna ut flera gånger (muslimer, socialistrevolutionärer) innan bolsjevikerna definitivt tog över 1921. Emanuel Nobel tog sig till Warszawa men sönerna Emil och Gösta arresterades i Petrograd (som staden i ryskspråkig nit hette sedan världskriget). I december 1918 flydde de till Finland. Emanuel, som återvänt till Sverige, återtog sitt svenska medborgarskap 1922. Deras burgna hem förvandlades efter revolutionen till klubblokal för anställda vid maskinfabriken Sovjetisk Diesel. Planlösningen ändrades radikalt och alla spår av Nobels privatliv suddades ut.

Delar av tillgångarna lever kvar i Nobelstiftelsen

Vad som blev kvar var istället de tillgångar som farbrodern Alfred donerat i sitt svårtolkade testamente. Av de 33 miljoner kronor som ingick stod oljeaktier för en knapp fjärdedel. Från flera håll uppmanades Emanuel att bestrida testamentet. I stället såg han till att Alfreds vilja kunde förverkligas genom inrättandet av Nobelstiftelsen. Den industriella verksamheten i Ryssland bidrog alltså i hög grad till den institution som bär namnet Nobel vidare. Hade tillgångarna stannat kvar i Ryssland skulle även den delen ha försvunnit i den ryska revolutionens spår.

LÄS MER: Alfred Nobel - en mångsidig man

LÄS MER: Alfred Nobel

LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

PODCAST: Nobelprisets historia

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför flyttade Immanuel Nobel till Ryssland?
     
  2. S:t Petersburg hade en stor svensk befolkning under 1800-talet. Ge några exempel som styrker det påståendet.
     
  3. Beskriv kortfattat vad som ingick i släkten Nobels industrikoncern i Ryssland.
     
  4. Varför gick Nobels industriimperium i Ryssland under?

 

Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia

Senast uppdaterad: 23 september 2020
Publicerad: 8 december 2019

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

L

Lätta fakta om papprets historia

Pappret uppfanns i Kina omkring 100 e.Kr och spreds under 600-talet till Japan och under 700-talet...

M

Carl Friedrich Gauss - om den störste matematikern

En morgon omkring år 1795 vaknade den 18-årige studenten Carl Friedrich Gauss med lösningen på ett...

M

Robert Fulton - historien om de första ångbåtarna

När ”Fultons dårskap” visades upp i USA för första gången 1807 var många övertygade om att ångbåten...

L

Titanics undergång

Än idag vågar ingen skeppsbyggare med självbevarelsedrift kalla sitt nya fartyg osänkbart. Inte...

ANNONS

Ämneskategorier

Ekonomi och handel 1776-1914

Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...

Rysslands historia

Här hittar du material som behandlar Rysslands historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa...

Relaterade taggar

S:t Petersburgs historia

Den ryska staden Sankt (S:t) Petersburg grundades 1703 av tsar Peter den store och fungerade från...

Alfred Nobel

Alfred Nobel (1833-1896) var kemist och uppfinnare. Hans mest kända uppfinning är dynamiten, som...

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Se dig omkring ett ögonblick! Allt du ser omkring dig är resultatet av uppfinningar och...

Industrialism

Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....