S

Politiska och ekonomiska utvecklingen i 1800-talets Europa

Efter de långa Napoleonkrigen i början av 1800-talet följde en lång period då det i stort sett rådde fred i Europa. Århundradet kom istället att bli omvälvande och dramatiskt på andra sätt. Under 1800-talet förändrades nämligen det europeiska samhället i grunden - både ekonomiskt och politiskt. Vi ska här nedan belysa några av de viktigaste företeelserna.
Bild:

Under 1800-talet ökade folkets inflytande över samhället. Detta gjorde att ländernas befolkning uppfattade sig som mer delaktiga i nationen de tillhörde.

Nya maktstrukturer i samhället

Efter den franska revolutionen och Napoleons tid vid makten försökte det gamla samhällets makthavare återställa den ursprungliga ordningen och förhindra nya revolutionära resningar i Europa. Men utvecklingen som hade inletts genom den industriella revolutionen och de båda politiska revolutionerna i Amerika och Frankrike gick inte att hejda. Under 1800-talet fick de gamla makthavarna ge vika för kraven hos de framväxande nya klasserna i samhället.

De politiska ideologiernas framväxt

De moderna politiska ideologierna växte fram som svar på de stora samhällsförändringarna i slutet av 1700-talet: industrialismens genombrott och den franska revolutionen.

Liberalismen som främst hade sin förankring inom medelklassen angrep de gamla ståndsprivilegierna och förespråkade en marknadsekonomi utan statliga ingripanden. Läs om nationalekonomiska teorier >

Konservativa varnade för att alltför snabba förändringar kunde leda till samhällets upplösning. De konservativa idéerna vann mest stöd inom den traditionella överklassen och de rikaste i samhället.

Socialisterna gjorde sig till talesmän för den framväxande arbetarklassen. De menade att klassmotsättningen mellan arbetare och kapitalister skulle leda till ett nytt samhällssystem utan samhällsklasser och ekonomiska skillnader, där istället jämlikhet skulle råda och alla skulle äga samhällets produktionsmedel (arbete, kapital, fabriker etc) tillsammans.

Samhällsdebatten blev allt livligare och mer offentlig under 1800-talet. Tidningar och böcker spreds i allt bredare kretsar, man höll möten och bildade ideologiska och politiska föreningar av olika slag. I slutet av århundradet växte även politiska partier fram.

Politiska riktningar

Efter Napoleonkrigen och Wienkongressen dominerade konservativa makthavare den politiska scenen i Europa, men under de följande decennierna försvagades deras ställning.

I Storbritannien kom liberalerna till makten 1830 varefter en rad reformer genomfördes som stärkte de borgerliga industriintressena i samhället.

I Frankrike blev utvecklingen mer dramatisk. Både 1830 och 1848 bröt socialistiska revolutioner ut med deltagande både av den borgerliga medelklassen och arbetarna.

1848 års revolution gav upphov till en våg av revolter mot den gamla ordningen över hela Europa. Rörelser med krav på demokratiska reformer och social rättvisa formades nästan överallt. Men i Ryssland gick utvecklingen trögt trots att livegenskapen avskaffades 1865. Det väldiga landet hölls alltjämt i ett järngrepp av tsarens regim som härskade ända fram till 1917 då tsarväldet störtades.

Bild:

Under 1800-talet växte en borglig medelklass fram i Europa. Samtidigt medförde industrialiseringen att en arbetarklass uppstod som ökade i storlek i takt med att folk flyttade från landsbygden till industrierna i städerna.

Industrialismen sprids

Decennierna efter 1850 präglades av en ekonomisk högkonjunktur. Industrialismen började nu på allvar spridas långt utanför Storbritannien. En viktig faktor bakom denna utveckling var de stora järnvägsbyggena som pågick under den här tiden. De knöt samman länder och landsdelar och gynnade både produktionen och handeln.

Nationalism

Nationalismen uppstod under slutet av 1700-talet i samband med franska revolutionen. Under det efterföljande århundradet blev nationalismens idéer en ny politisk kraft i Europa och ledde till skapandet av nationalstaterna, som vi känner dem idag. Runt om i Europas stora riken - som i det habsburgska - började olika folkgrupper uppleva sig som skilda nationer och krävde att få bilda egna självständiga stater. Folk med samma språk och kultur som levde splittrade i olika stater försökte nu gå samman.

Under 1860-talet enade Bismarck de tyskspråkiga områdena i ett rike under preussisk ledning. Ungefär samtidigt bildades Italien.

Också i USA skedde ett slags nationsbygge. Den nordamerikanska ursprungsbefolkningen fördrevs allteftersom nybyggarna flyttade västerut. På 1860-talet försökte sydstaterna bryta sig ur unionen, men besegrades av nordstaterna i ett blodigt inbördeskrig. Resultatet blev bland annat att slaveriet avskaffades i hela USA.

Kvinnokamp

Under 1800-talet blev kvinnans ställning en alltmera omdebatterad fråga. Kvinnorna var omyndiga och hade begränsad arvsrätt. Samhällets modernisering förändrade förhållandet mellan könen. I arbetarklassen blev familjeförhållandena friare, medan kvinnorna i den nya borgerligheten förlorade den viktiga roll de haft för familjernas försörjning i bondesamhället.

De liberala reformerna vid århundradets mitt gav de ogifta kvinnorna myndighet och rätt att fritt bedriva näringsverksamhet, men i de flesta avseenden bestod kvinnornas underordnade ställning.

Bild:

Städerna växte kraftigt och blev fler och fler i takt med att folk flyttade från landsbygden in till tätorterna.

Andra industriella revolutionen

Under senare delen av 1800-talet utvecklades nya metoder för framställning av stål. Elektricitet och olja började användas som energikällor och en rad uppfinningar såg dagens ljus. Vetenskapen fick en ökad roll då det gällde att ta fram ny teknik, nya produkter och nya arbetsmetoder. Samtidigt spred sig industrialismen till en rad nya länder. Industrialismen gick in i en ny fas.

Det samma gällde för samhällsekonomin där aktiebolag och affärsbanker förändrade företagsamhetens villkor, och staten fick en aktivare roll i ekonomin.

Imperialismen

Det som kännetecknar perioden 1870-1920 på den storpolitiska arenan är europeisk världserövring och en kamp mellan europas industriella stormakter om världsherravälde.

I slutet av 1870-talet inleddes en kapplöpning mellan de ledande europeiska staterna om att erövra landområden på andra kontinenter. Storbritannien och Frankrike skaffade sig de största kolonialväldena. Afrika och Asien delades upp. Kina blev ingen koloni, men förlorade det mesta av sin självständighet. Japan värnade sitt oberoende, moderniserades och började självt uppträda som en imperialistisk erövrare. Den ryska imperialismen expanderade i det egna närområdet istället för i främmande världsdelar. Även USA skaffade sig några kolonier.

I många länder genomfördes visserligen demokratiska reformer under det långa 1800-talet, men perioden slutade i en stor katastrof då alla politiska spänningar som byggts upp genom stormakternas rivalitet till slut frigjordes i en enorm kraftmätning - det första världskriget.

Uppgifter och frågor

  1. Hur förändrades makten i samhället under 1800-talet jämfört med tidigare århundraden?
     
  2. Förklara kortfattat vad de tre politiska ideologierna står för:
        a) Liberalism
        b) Konservatism
        c) Socialism
     
  3. Vilken stor händelse ägde rum i Europa 1848? Berätta kortfattat vad som inträffade.
     
  4. Varför var järnvägarna viktiga för industrialiseringen?
     
  5. Hur påverkade nationalismen utvecklingen i Tyskland och Italien kring mitten av 1800-talet?
     
  6. Nämn några skillnader mellan mäns och kvinnors rättigheter på 1800-talet.
     
  7. Vad menas med den "andra industriella revolutionen"? Vad skiljer den från den första industriella revolutionen som började i Storbritannien under senare delen av 1700-talet?
     
  8. Vilka två europeiska stormakter satsade mest på att bygga upp ett kolonialvälde?
     
  9. Varför kan man säga att de europeiska stormakternas tävlan om kolonier blev en av orsakerna till första världskriget?

Läs mer om 1800-talet >

 

Litteratur
John P McKay, m.fl., A History of World Societies, Bedford/St. Martins, 2009
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Steven Beaudoin, The Industrial Revolution, Houghton Mifflin com, 2003
Robert Marks, The Origins of the Modern World, Rowman & Littlefield, 2007


Text: Robert de Vries (red.)

Uppdaterad: 26 oktober 2018
Publicerad: 25 oktober 2018