Uppror och frihetskamp
Här hittar du material som kan relateras till uppror och olika former av frihetskamp genom historien och idag.
Annons
Artiklar om Uppror och frihetskamp
Sidor
Podcast om Uppror och frihetskamp
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den ryska revolutionen. Vad var egentligen den ryska revolutionen och vilka orsaker låg bakom händelserna?
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om franska revolutionens orsaker. Vad är en revolution? Vilka orsaker låg bakom franska revolutionen? Här berättas bland annat om upplysningens idéer, franska krig och höjda skatter, om ståndssamhället och hur tredje ståndet krävde rättigheter.
Länkar om Uppror och frihetskamp
Artikel på Anna Larsdotters hemsida där du läsa om kvinnor i revolutionens Frankrike.
Anna Larsdotter är journalist och författare som mest skriver om historia.
Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa omSten Sture den yngre (1492/1493–1520). Sten Sture blev riksföreståndare 1512 trots hårda motsättningar i riksrådet. Konflikterna skärptes när Gustav Trolle blev ärkebiskop. Den oppositionella rådsaristokratin närmade sig kung Kristian II som ingrep med vapenmakt. I slaget vid Bogesund sårades Sten Sture och dog senare på väg till Stockholm, som försvarades av hans hustru. Äldre forskning har sett Sten Sture som en ädel riddare, men bilden av honom har senare nyanserats. Han var snarare en hårdför och hänsynslös realpolitiker. Han stödde sig i sin maktutövning på det lägre frälset, allmogen, Stockholms borgerskap och vissa riksråd.
Artikel på SVT:s webbplats där du kan läsa kortfattat om hur den arabiska våren började. Det började med att en ung man som sålde frukt på gatan tände eld på sig själv, vilket ledde till omfattande protester som spred sig till grannländerna. Flera länder i Mellanöstern krävde demokrati och tre diktatorer störtades...
Nils Dacke var den motvillige revolutionär som nära nog tog knäcken på Gustav Vasas landsbyggarprojekt. Smålänningen reste sig mot centralmakten och inbördeskriget har aldrig varit närmare i Sverige.
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.
Vill du veta mer om Dackefejden och 1500-talet? Läs Gustav Vasa – landsfader eller tyrann av Lars-Olof Larsson, En avskyvärt elak man av Hans Hellström eller Sveriges historia 1350-1600, red. Bo Eriksson och Dick Harrison
Den modiga Sophie Scholl var medlem i motståndsrörelsen Vita rosen som stod upp mot Hitler. Mitt under brinnande andra världskrig protesterade hon mot nazismens barbari – med livet som insats.
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.
Vill du veta mer om Sophie Scholl och Vita rosen? Läs gärna Sophie Scholls korta liv av Hermann Vinke, en av de böcker som legat till grund för det här avsnittet. Eller se spelfilmen Sophie Scholl – de sista dagarna.
Artikel i tidningen Allt om Vetenskap där du kan läsa om den ryska revolutionens bakgrund, händelseförlopp och följder. Här berättas bland annat om anarkister, vänsterradikala, revolutionen 1905, första världskriget, tsarväldet, Lenin, bolsjevikerna, ryska inbördeskriget, Stalin, Trotskij och mordet på tsarfamiljen.
En bok i pdf-format (116 sid) om Förintelsen i Europa 1933-1945. Materialet har tidigare delats ut på regeringens vägnar till landets alla skolor för att bl.a. användas som undervisningsmaterial om Förintelsen. Boken finns nu tillgängligt på Forum för levande historias webbplats.
Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om Dackefejden 1542-1543. Nils Dacke ledde det största bondeupproret i Nordens historia. Gustav Vasa fick ta till både list och våld för att slå ned revolten, som hade kunnat kosta honom makten...
Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om snapphanarna. Var de östdanska frihetshjältar eller stråtrövare som vägrade underordna sig det svenska styret? Synen på snapphanarna har skiftat. Men klart är att dessa 1600-talets gerillakrigare nästan utan undantag gick fruktansvärda öden till mötes...
Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om sju tyskar som utmanade nazisterna. Från och med Hitlers maktövertagande i Tyskland 1933 bekämpades alla motståndare med brutala metoder. Ändå vågade en rad modiga personer trotsa nazistpartiets skräckvälde. Bland dem fanns människor i alla åldrar, både militärer och civila...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Runtom i Europa jäste det av politisk oro i början av 1848. I Frankrike inleddes februarirevolutionen varpå kungen föll. Så långt gick det inte i Sverige, men på Stockholms gator utbröt under några dagar i mars svåra kravaller med flera dödsoffer...
Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där du kan läsa om Lenin och upptakten till ryska revolutionen. I år är det 100 år sedan Vladimir Lenin och bolsjevikerna tog makten i Ryssland genom oktoberrevolutionen 1917, en händelse som egentligen ägde rum i november enligt den nya kalendern. Vad många inte känner till är att Lenin innan revolutionen befann sig i exil i Schweiz, och att det var på Café Odeon i Zürich som Lenin höll sig uppdaterad om världshändelserna genom de dagstidningar som där fanns att läsa... Artikeln är skriven av Carl-Henrik Larsson och finns på Nordisk Filatelis hemsida för frimärkssamlare.
Kort genomgång (7:12 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om orsakerna till och början av franska revolutionen.
Kort genomgång (3:36 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander fortsätter berätta om franska revolutionen. Här berörs skräckväldet och konsekvenserna av den franska revolutionen.
Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om snickarens bomb som missade Hitler med 13 minuter. Allt hade gått som planerat. Snickaren Georg Elser hade efter ett års förberedelser lyckats placera en bomb bakom talarstolen där Hitler skulle stå. När den exploderade på utsatt klockslag dog åtta människor – men inte Hitler...
Faktaartikel på Forum för levande historias innehållsrika webbplats kan du läsa om 20 juli-attentatet mot Hitler 1944. Efter Tysklands nederlag i Sovjetunionen och Nordafrika våren 1943, insåg många inom den tyska krigsmakten att kriget var förlorat. För att försöka rädda Tyskland från total undergång gick ett antal högre militärer och ämbetsmän samman i en motståndsgrupp. De planerade att mörda Hitler och störta den nazistiska regeringen. Därefter skulle en ny regering bildas och den skulle göra slut på kriget genom att förhandla fram en fred med de allierade...
Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där du kan läsa om Belfasts historia och stadens sevärdigheter. Nordirlands huvudstad Belfast var länge ett otänkbart turistmål på grund av alla de blodiga sammandrabbningar som ägde rum mellan protestanter och katoliker. Under de värsta oroligheterna i början av 1970-talet var staden en krigszon. Idag är Belfast däremot en trygg och spännande stad att turista i, och sevärdheterna är många. Inte minst är Titanic-museet en turistattraktion i världsklass... Artikeln är skriven av Carl-Henrik Larsson, SO-lärare och finns på Nordisk Filatelis hemsida för frimärkssamlare.
Avsnitt (24 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia om påskupproret 1916. Tobias Svanelid reser till Dublin, staden som i år uppmärksammar revolutionsåret 1916, året då en liten grupp irländska revolutionärer gjorde väpnat uppror mot det brittiska imperiet. Och fastän revolutionen blev ett blodigt fiasko kom det snart att bli symbolen för det moderna Irlands uppvaknande.
– Det var bara en liten minoritet som ville utropa Irland till en självständig republik 1916, men efter påskupproret kom tanken på irländsk självständighet att slå rot, berättar Audrey Whitty vid Nationalmuseet i Dublin. Och efter ett sekel av komplicerande historiska faktorer kan påskupproret nu, 2016, firas bland alla läger i Irland – en av de mer absurda utställningarna är konditorutställningen där upprorets ikoniska byggnader och frontalpersoner återskapas som muffins och andra bakverk.
Avsnitt (44 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia om ryska revolutionens första del. Följ med Tobias Svanelid och historieprofessor Kristian Gerner i februarirevolutionens fotspår i Sankt Petersburg - startskottet för den ryska revolutionen.
Den ryska revolutionen skulle komma att omforma en hel värld. Från de första och numera bortglömda kvinnodemonstrationerna till den solenna begravningsceremonin på Marsfältet berättas historien om folkliga protester, upproriska kosacker, rysk anarki och kampen mellan tsarvälde, demokrati och kommunism.
– Här stod Rysslands historia och vägde under just de här dagarna för 100 år sedan, berättar Kristian Gerner ifrån Upprorstorget i dagens Sankt Petersburg.
Avsnitt (44 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia om potatisrevolutionen och kvinnoupploppet på Södermalm 1917 i första världskrigets Sverige. Våren 1917 ställde sig hundratusentals svenskar och krävde fred, demokrati – och potatis. Tobias Svanelid vandrar längs Södermalms gator tillsammans med historikern Håkan Blomqvist för att berätta om potatisrevolutionärerna på Södermalm som orsakade upplopp och förde landet nära revolutionens brant...