Fritidsnöjen och frieri förr i tiden

En mans väg till en kvinna gick i det gamla bondesamhället över en rad gåvor, gengåvor och hemliga tecken. Vi svenskar har väl aldrig haft lätt att formulera våra innersta tankar i ord. Det var lättare att visa sina känslor med en gåva. Männen lade ner stor möda på utsirade och bemålade mangelbräden, skäktknivar, linfästen och andra kvinnliga redskap som de gav sin käresta. "Ju vackrare utrustat, desto kärare fästman", sades det.
M
nattfrieri

Nattfrieri från början av 1900-talet. En man sitter på sängkanten och pratar med en liggande kvinna och bjuder henne en flaska.

Dansgillen, lekstugor och arbetsfester

Ungdomarna lärde känna varandra vid "lekstugor" ihop med de stora gemensamhetsarbetena. Det var ett sätt att koppla samman arbete och umgänge. När mycket folk samlades vid slåtter, skörd och storbyk (stortvätt), fick man anledning att träffas och roa sig i ett liv som annars var fyllt av arbete och slit.

Vid helger och under sommaren samlades man på lördagskvällarna, dansade, åt och drack. Alla bidrog till knytkalas som hölls i olika gårdar, i något uthus eller sommartid på lekvallar utomhus. Så lärde många känna sin blivande äktenskapspartner.

ANNONS

Alla tillfällen att uppvakta flickorna togs till vara. När pigorna spann eller vävde kom pojkarna och hälsade på dem i fähuset där de arbetade. Oppsittekväll kallade man det i Dalarna.

Gå på nattfrieri

I Dalarna och Norrland var det ända in på 1900-talet vanligt att pojkarna gick på nattfrieri. Ett par kvällar i veckan samlades pojkarna för att i samlad tropp hälsa på hos flickorna som sov i lador och fähus. En efter en blev de kvar hos någon flicka.

När paret lämnats ensamma låg de och pratade om vad som hänt i byn, pojken kunde bjuda på karameller och kanske en klunk ur brännvinspluntan. Ibland var flickan förutseende nog att själv ha en brännvinsflaska nedstoppad i sänghörnan. Innan det var dags att gå, kokade hon nog kaffe åt friaren.

Utan att behöva ställa en direkt fråga kunde pojken pejla flickans inställning genom att till exempel lämna kvar sitt fickur hos henne som pant. Hängde uret uppdraget och tickande vid huvudgärden nästa gång han kom, var saken så gott som klar. Låg det däremot bortglömt i ett hörn, fanns det inte mycket hopp.

Nattfrierierna gav ungdomarna tillfälle att lära känna varandra, ofta det enda tillfälle som gavs när vardagen var fylld med arbete från morgon till kväll. När ungdomarna för övrigt träffade varandra var det alltid i flock. Att visa sig ute som ett par ansågs vara opassande.

Några utomstående fick inte delta i nattfrierierna, det var något av frimureri över dem. Hemlighetsmakeriet gav upphov till misstolkningar. Prästerna rasade mot "nattlöperiet som av alla rättänkande inom församlingen borde betraktas som en skam", som man sa på en stämma 1889.

Men nattfrieriet innebar inte lösaktigt leverne. Samvaron skedde enligt traditionsbundna former. Pojken och flickan var fullt påklädda - det var kallt i uthusen där de låg.

Om nattfrieriet ledde till att flickan blev med barn så blev de tvungna att gifta sig. Om en pojke svek i ett sådant fall blev domen över honom så hård att han måste lämna hemtrakten.

Nykterhetslogen var dåtidens ungdomsgård

Nykterhetsföreningarna Blå Bandet och Godtemplarorden eller IOGT (International Order of Good Templars), som grundades efter amerikansk förebild i slutet av 1800-talet, värvade många medlemmar och betydde mycket för att hejda drickandet av alkohol, som var ett stort samhällsproblem.

Nykterhetslogerna hade också betydelse socialt och kulturellt genom de enkla nöjen som de ordnade för ungdomarna. Man arrangerade musik- och teateraftnar, sångkörer, studiecirklar, gökottor och - mest uppskattat - man ordnade dans.

Från nykterhetsorden Verdandi i Söndrum i Halland år 1906 berättas:

"Eftersom ordens lokal var liten och mötena ofta hölls ute i det fria bestämdes att en friluftsdansbana skulle ordnas. I en vacker björkdunge lades plankor ut, ett räcke sattes upp runt banan och en bänk bredvid. Där placerades en hink med saft och ett stort fat med bullar, som såldes för tio öre. Musiken utfördes på ett litet enradigt handklaver, ett 'piglock'. Därur framlockades vackra toner som satte fart på benen antingen det var vals eller en halländsk mazurka - som är bättre än några andra mazurkor. Vi började dansa klockan åtta på kvällen och slutade inte förrän tre-fyra på morgonen."

ANNONS

ANNONS

Dansen gick för fulla segel över det våta golvet

Så här kunde det gå till vid storbyken på en gård en bit in på 1900-talet, ett hårt arbete som övergick i uppsluppen fest:

"Allteftersom timmarna led steg stämningen och till slut var den så hög att den absolut inte kunde bli högre. Spelmän hade kommit och dansen gick för fulla segel på det våta golvet, som var så halt av vatten och lut att allt emellanåt en kraftig kullerbytta slogs i hastigheten. Brännvinet kom fram under nattens lopp, pojkarna styrkte sig och lakade, brände sig på skopskaften, svor och skrek, skrattade och hojtade. Då och då försvann ett par ut i mörkret... När man kom utifrån in i värmen slog ångorna av kaffe, lut och brännvin och väta en mot huvudet så man blev het och yr, handklaveret drillade och gnällde, dansen svepte så golvet gungade och skrätt och skrik ekade."

Ett sådant kalas kallades i Östergötland för bykåka och i Västergötland för lakesjå. Mat och dryck hörde också till, t.ex. raggmunk och fläsk eller våfflor, smör, öl och brännvin.
 

När grammofonen och radion kom

I vår digitala tidsålder har vi svårt att tänka oss vilken stor roll grammofonen och radion spelade för att samla människor kring den underbara "tal- och musikmaskinen". Först kom Thomas Edisons fonograf 1877, tio år senare kom tysken Berliner, anställd på Bells telefonbolag i USA, med grammofonen.

Kvinnor med cyklar

Fyra käcka flickor i baskrar på cykeltur i Dalarna 1928. Flickorna är praktiskt klädda och cykeln var då inte längre en statussymbol utan enbart ett färdmedel som man packar full med utrustning. 

En ännu större sensation var radion. Efter en del provsändningar startade Radiotjänst officiellt sina sändningar 1 januari 1925, och i oktober samma år hade mer än 100 000 radiolicenser lösts.  

Friheten att färdas

När cykeln kom innebar den en revolution på landsbygden. Nu kunde ungdomarna utöka sitt revir utöver den närmaste grannbyn. Det blev allt vanligare att man hittade sin äktenskapspartner längre bort ifrån.

Men när cykeln först kom kostade den en förmögenhet. År 1900 var priset för en cykel 150 kronor. Det motsvarade en halv årslön för en lärarinna. Inte undra på att cykeln blev en statussymbol som man gärna lät sig fotograferas tillsammans med.

ANNONS

Drömmen var att äga en motorcykel. Bil var inte att tänka på, motorcykeln var ett mer överkomligt alternativ och fungerade som ett viktigt kommunikationsmedel. Motorcykeln var ett fartvidunder som rev upp väldiga dammoln på de smala krokiga landsvägarna. De riktiga mc-entusiasterna var klädda i lång läderrock, läderhuva och motorcykelglasögon till skydd mot blåst och landsvägsdamm.

Förr var bilen inte bara ett nödvändigt transportredskap, bilen stod för äventyr och upptäckter och framförallt för söndagsutflykter med hela familjen instuvad i bilen. Tänk att köra en öppen bil i låg hastighet (fast då ansågs farten förstås hisnande) på en slingrande dammig landsväg med risk att möta en ko på vägen och med en ännu mer påtagig risk att en eller flera gånger vara tvungen att stiga av och byta hjul för att man fått punktering.

Man kände sig för med gåvor

Till den man tyckte om gav man små gåvor. Flickorna flätade garndockor som de gav åt pojkar de tyckte var trevliga. På det sättet fick flickorna en chans att ta första steget och visa sitt intresse för en viss pojke. Det handlade hela tiden om gåvor och gengåvor. Pojkarna täljde träskedar som de prydde på olika sätt med utskurna hjärtan eller en träkula skramlande i i det urholkade skaftet.

Populärt var att ge marknadskarameller klädda med silkespapper och ett bokmärke och kanske ett rim som rättframt talade om vad saken gällde:

Dina himmelsblåa ögon
och din sockersöta mun
de har fängslat mitt hjärta var stund.

En snidad sked kunde pojken ge till flera flickor, men den konstfullt snidade fästmansgåvan sparade han för den utvalda flickan. Ofta var de regelrätta friargåvor, framlämnade i samband med ett frieri, men man kunde också ge "känningar", då man kände sig för om flickan var intresserad av ett frieri. Att ta emot en sådan gåva var lika bindande som svart på vitt.

Friaren behövde inte nödvändigtvis snida gåvan själv, han kunde beställa den hos en hantverkare eller kanske köpa den på marknaden.

Textila redskap var vanliga friargåvor

Friargåvorna hörde samman med kvinnans husliga uppgifter och hade en symbolisk betydelse inför kommande sysslor. "Kafla mig en siorta mäd däta du Anna Larsdoter", står det helt öppenhjärtigt inristat på ett gammalt mangelbräde. Mest var det redskap för textilberedningen som utsirades som fästmansgåvor, som skäktkniv, linfäste till spinnrocken, vävlunor och bandgrindar för vävning av band. Klappträn och mangelbräden hörde till vården av textilier och var andra vanliga friargåvor. Redskap användes i stor utsträckning vid gemensamma arbeten, så det fanns gott om tillfällen att visa upp vilken flink fästman man hade!

Fästmöräfsor har snidats på många håll men få är bevarade eftersom de har varit utsatta för stort slitage. Slåttertiden hade karaktär av älskogstid, och det hörde till att ett par som kommit överens tillsammans tog det första taget med räfsan.

Strindberg berättar i Hemsöborna om när madam Flod vid slåttern tar fram sin gamla räfsa:

"Det är en grann en, målad med två hjärtan och anno 1852, och var en gång den gamlas fästmöhärv, som Floden i världen själv hade gjort och som hade ärter inne i skaftknoppen som skallrade när man rörde på henne."

Många vackert dekorerade friargåvor har bevarats till eftervärlden, för mottagaren var naturligtvis rädd om en sådan gåva. Man kan undra om de skönt bemålade klappträn som gavs som friargåvor någonsin användes att klappa tvätt med, då hade de ju snabbt blivit förstörda av vatten och slitage.

ANNONS

Trolovningsgåvorna var bindande

Viktigast var trolovningsgåvorna som överlämnades i vittnens närvaro. Trolovningen (förlovningen) är också sedan gammalt lagligt bindande, medan den kyrkliga vigseln fram till slutet av 1600-talet var kyrkans välsignelse av förbundet utan laglig innebörd.

Ringar blev vanliga som trolovningsgåvor i bondemiljö först i slutet av 1800-talet. Man kunde ge ett vackert målat fästmöskrin, innehållande ett par handskar, en sidensjal, en psalmbok i fint band, kanske en guldring, allt efter fästmannens ekonomi.

Fästmön skänkte gåvor vid trolovningen, som handskar, broderade strumpeband eller en hemsydd skjorta med broderier. Det väsentliga var att fästmön själv hade vävt, sytt och broderat plaggen och därmed visat sin färdighet i husligt arbete.

Vad hände sedan?

Föreningslivet minskar i betydelse. Allt färre människor anser sig ha tid att engagera sig i en förening. En av följderna är ensamhet, särskilt i storstäder. En kontaktannons på nätet kan vara räddningen från den ofrivilliga isoleringen. Dagens sociala medier och influencerkultur kan också ses som ett uttryck för behovet att bli sedd och bekräftad.

Samtidigt är förutsättningarna för mänsklig kommunikation bättre än någonsin. Vi reser enkelt och snabbt över hela världen. Vi kan tala med människor på andra sidan jordklotet dygnet runt. Att ständigt vara tillgänglig har för många blivit ett måste, inte minst i och med mobiltelefonens inträde. Information kan både stimulera och berika, men ett övermått bidrar snarare till stress och medför en risk att bränna ut sig.

LÄS MER: Bröllop förr och idag

LÄS MER: Historia om relationer, kärlek och sex

LÄS MER: Historia om mode, utseende och hygien

LÄS MER: Svenska ceremonier och seder - från vaggan till graven

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur uttryckte män ofta sina känslor i det gamla bondesamhället istället för med ord?
     
  2. Vad var "lekstugor" och hur fungerade de som en samlingspunkt för ungdomar?
     
  3. Vad var det sociala syftet med de stora gemensamhetsarbetena och vilka aktiviteter brukade äga rum vid dessa tillfällen?
     
  4. Vad innebar "nattfrieri"?
     
  5. Vad var ofta prästernas inställning till nattfrierierna och varför?
     
  6. Vilken roll spelade nykterhetsföreningarna i det svenska samhället under 1800-talets slut?
     
  7. Beskriv hur grammofonen och radion användes ibland i sociala sammanhang under tidig 1900-tal.
     
  8. Hur påverkade cykeln och motorcykeln sociala relationer och folks rörlighet på landsbygden?
     
  9. Vilken typ av gåvor gav ungdomarna varandra som tecken på intresse eller kärlek?
     
     


Litteratur:
Karl-Olov Arnstberg (red.), När var tar sin, Carlsson förlag, 1988
Nils-Arvid Bringéus, Livets högtider, LT förlag, 1987
Nils-Arvid Bringéus, Årets festseder, LT och Institutet för folklivsforskning, 1984
Johan Knutsson, Friargåvor : Från känning till trolovning, Nordiska museet, 1995
Hilding Mickelsson och Ingemar Svensson, Friargåvor, LT förlag, 1977
Magdalena Ribbing, Ja! Allt om bröllop, Bokförlaget DN, 2002
Ebbe Schön, Svenska traditioner : Årets fester och livets högtider, Semic, 1998
Gustaf Näsström, Forna dagars Sverige, 1700-talet, Bonniers, 1962
Hans Hammarskiöld och Kerstin Fried, En gång i Sverige, Byggförlaget, 2003



Text: Jane Fredlund, journalist, kulturhistoriker och författare
Artikeln är en omarbetad version av material från boken Så levde vi : Fest och vardag i forna dagars Sverige, av Jane Fredlund
 

Senast uppdaterad: 14 november 2023
Publicerad: 18 september 2023

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Strejkmöte 1909

Strejker förr och idag

Varför är det så ovanligt med strejker i Sverige och hur fungerar en strejk? Det får du svar på i...

SO-rummet bok
M
Selma Lagerlöf

Nils Holgerssons resa

Selma Lagerlöf föddes 1858 på gården Mårbacka i Värmland. Den lilla flickan hade en höftskada som...

M
Matbespisning för fattiga barn.

Fattigbarn, fosterhem och barnarbete förr

I det förindustriella samhället hade människor över huvud en positiv syn på barnarbete. Det ansågs...

SO-rummet bok
S
Metoo-demonstration

Dagens och morgondagens folkrörelser

Åtminstone sedan 1960-talet har man talat om ”folkrörelsernas kris”. Det råder ingen tvekan om att...

SO-rummet bok
S
Pridetåg

De osynliga träder fram

Via folkrörelserna och Sveriges demokratisering steg många grupper fram ur historiens dunkel:...

SO-rummet bok
S
Rösträttsaktivister

Demokratin och välfärdens motor

Under den första hälften av 1900-talet upplevde folkrörelserna sin storhetstid. Demokratins...

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Livet på landet och i staden 1776-1914

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Hi

Sverige under 1900-talet

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...

Hi

Historia om relationer, kärlek och sex

Historiens människor har ofta haft en annan syn på sexualitet och relationer än vad vi som svenskar har idag. Men...

Hi
Unionsflaggan

Sverige under 1800-talet

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Relaterade taggar

Hi
Neutral genussymbol

Genus och genusperspektiv

Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Skotten i Ådalen 1931

av: Mattias Axelsson
2022-02-24

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om bakgrunden till skotten i Ådalen 1931.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Skiftesreformerna i Sverige

av: Mattias Axelsson
2021-09-23

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1990-1999

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-04-25

Mattias, Julia och Kristoffer drar projektet om 1900-talet i land och avslutar med ett avsnitt om 90-talet. Ekonomisk kris, arbetslöshet, internetabonnemang, Robinson, Nile City, reklamradio, fotbolls-VM och en oändlig rad av dokusåpor.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1980-1989

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-04-18

Mattias, Julia och Kristoffer tar sig an 1980-talet. Löntagarfonder, aktierally, börsyra, högervåg, Razzel, Kryzz, Tv3 och Bruce på Ullevi.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1970-1979

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-04-10

Mattias, Julia och Kristoffer tar sig an 1970-talet. Oljekris, lotterriksdag, borgerlig regering, kärnkraft, disco samt staten och kapitalet.

+ Lyssna