Revolutionen och det franska samhällets förändring

Den franska revolutionen omformade både det politiska och sociala landskapet i Frankrike. Många av dess idéer spreds sedan med de franska revolutionsarméerna och Napoleons arméer till resten av Europa. Revolutionen fick därför avgörande betydelse för den politiska utvecklingen i Europa under 1800-talet och 1900-talet. I den här artikeln kan du läsa om de omvälvande förändringarna som ägde rum i det franska samhället under åren 1789-1799 och om arvet som finns kvar idag i Frankrike efter revolutionen.
M

Franska revolutionen ledde till ett 23 år långt europeiskt storkrig. Bilden visar franska soldater under slaget vid Jemappes 6 november 1792, ett av de första stora slagen under revolutionskrigen där Frankrike segrade.

Den franska statsapparaten förblev intakt

Under de tio år som revolutionen skakade Frankrike miste minst 600 000 människor livet, tiotusentals avrättades, tiotusentals flydde utomlands. Landets ekonomiska problem löstes aldrig och ett krig inleddes, som skulle pågå i 23 år (inkl. Napoleonkrigen) och påverka hela Europa.

Men trots allt detta, kaos, krig och nöd, fungerade statsapparaten i stort sett normalt. Huvuddelen av byråkratin fanns kvar och tjänade lojalt regim efter regim och såg till att de lagar och förordningar som utfärdades också genomfördes.

Någon omfattande förändring av den ekonomiska strukturen genomfördes aldrig, kyrkan och de rikaste adelsmännen förlorade sina gods, men de övertogs inte av de jordlösa bönderna utan huvudsakligen av de rika borgarna.

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Revolution: En snabb eller djupgående förändring, en fullständig omformning av ett lands politiska, ekonomiska och/eller sociala system.

Reform: Att omforma, omgestalta, förbättra. En förändring till ett nytt och bättre tillstånd i samhället.

Privilegier: Företrädesrätt, särskilda förmåner, fördelar

Envälde: Ett statsskick där den offentliga makten utövas av en envåldshärskare med absolut (fullständig) makt, t.ex. en diktatur.

Ämbete: Högre tjänst, befattning, yrke med maktbefogenheter inom staten.

Byråkrati: En struktur och uppsättning regler som skapats för att styra en större organisation.

Nationalförsamlingen: Det franska parlamentets andra kammare. Dess viktigaste uppgift under revolutionen var att avskaffa ståndsprivilegier, adelstitlar, förstatliga kyrkan och omgestalta den kungliga armén, samt att anta 1791 års konstitution. Det var det tredje ståndet som förklarade sig vara nationalförsamlingen. De hade målet att göra Frankrike till ett jämställt samhälle. Den politiska höger–vänster-skalan härstammar från den första nationalförsamlingen (1789–1791) då de revolutionära satt till vänster om talmannens bord och de konservativa till höger om detsamma.

Ökade medborgerliga rättigheter

Stånds- och privilegiesamhället avskaffades, livegenskapen försvann, slaveriet avskaffades i kolonierna, visserligen endast som en pappersreform 1794, men det var borta 1848.

Mänskliga rättigheter var nu lag i Frankrike - trots att kvinnorna skulle få vänta till 1945 innan de fick rösträtt.

Judar och protestanter fick fulla medborgerliga rättigheter och tillstånd att leva och verka var de ville i Iandet.

Pressfrihet infördes för första gången. Skilsmässor och borgerlig vigsel var lagliga, likaså borgerligt dop, en tradition som fortfarande lever kvar i radikala kommuner - borgmästaren håller ett litet tal om de republikanska värdena och ger barnet dess namn.

Ett steg närmare ett modernt rättssamhälle

Lagen blev lika för alla, i alla fall i teorin. Alla medborgare, utan hänsyn till social bakgrund, har rätt att söka alla tjänster.

Tortyr som förhörsmetod i fängelserna avskaffades, likaså skampålar av olika slag. Giljotinen blev avrättningsmetoden för alla, oberoende av social bakgrund - halshuggning var ju förr ett privilegium för aristokratin. Den dödsdömdas familj skulle inte längre drabbas, tidigare förlorade de anhöriga sina medborgerliga rättigheter.

Ett nytt rättssystem infördes med valda domare och jurymän och med en nyinförd högsta rättsinstans.

Utblottade medborgare fick laglig rätt till nödhjälp, liksom staten nu hade rätt att kräva skatt av alla inkomsttagare, ingen var skattebefriad. Robespierre försökte införa en allmän lag om rätt till arbete, men den stoppades i Nationalförsamlingen.

Folkrepresentation inom politiken

Från och med nu infördes en permanent "riksdag", någon form av nationalförsamling. Högern och vänstern blev begrepp i politiken och ledamöterna var folkvalda liksom alla personer på officiella ämbeten.

Bildning och kultur blev mer tillgängligt

Undervisningen fråntogs kyrkan och blev statlig. En lag föreskrev allmän, obligatorisk och gratis skola för alla. Reformen kunde inte genast införas, men grunden för den allmänna folkskolan lades. Nya läroämnen infördes, t.ex. naturhistoria och ny matematik. Specialskolor infördes för musik-, lärar- och militärutbildning.

Flera av de ännu statusfyllda elitskolorna öppnades nu, som Ecole Polytechnique och École des Mines och École du Génie. Nationalbiblioteket grundades, likaså Nationalarkivet. Louvren öppnades som ett konstmuseum för allmänheten.

Vem som helst kunde redan nu gå och titta på Mona Lisa och på alla de övriga skatter som de franska härarna plundrade och hemförde från grannländerna, tavIor och skulpturer från hela Europa.

Nu grundades museet för Nationalmonument, där samlades kyrkans och andra skatter, vilka annars skulle ha slagits sönder ute i byarna.

ANNONS

ANNONS

"Förfranskning" och ökad centralisering

"Förfranskningen" av Frankrike inleddes på allvar, minoritetsspråken, bretagnska, baskiska, occitanska, korsikanska, elsassiska, katalanska och flamländska förtrycktes, de lokala kulturerna uppmuntrades inte.

Frankrike blev ett centralstyrt land uppdelat i 83 ungefär lika stora departement eller län, inget skulle vara större än att en bonde kunde nå huvudorten i länet under en dags hästfärd. Länsindelningen finns kvar än i dag.

Nu infördes de nya måttenheterna för vikt, vätska, längd, yta och rymd, likaså enhet för valutan. Samma måttenheter skulle gälla i hela landet, reformen tog många år att genomföra, men övertogs snart av hela Europa.

Nya nationella traditioner och symboler

Nationaldagen den 14 juli firades för första gången på ettårsdagen av Bastiljens stormning. Med korta avbrott har den 14 juli sedan dess firats som Frankrikes nationaldag. De folkliga fester som revolutionen genomförde blev också tradition som lever än i dag.

"Marseljäsen", komponerad 1792, blev nationalsång, trots restaurationens försök att hejda den krigiska sången.

Trikoloren blev Frankrikes flagga, dess exakta form, utseende och färgskala fastslogs i lag av Nationalkonventet efter förslag av målaren David. De första åren kunde trikoloren utformas både på tvären och längden.

Värnplikt och militära uppfinningar

Nationalgardet upprättades och lever kvar i dag som det republikanska gardet. Början till allmän värnplikt infördes och officersgraden blev tillgänglig för alla, oberoende av social bakgrund.

Flera uppfinningar gjordes nu och slog igenom, märkligast var kanske telegrafen. Ett optiskt telegrafsystem byggdes som på drygt tre timmar kunde sända meddelanden från kanalkusten eller från belgiska gränsen till Paris. Kombinationen av luftballonger och optisk telegraf blev oslagbara verktyg för revolutionsarméerna under kriget, luftballongerna blev de första spaningsflygen.

Restaurangbranschens födelse

Nu lades också grunden för den världsberömda franska restaurangnäringen. Före 1789 fanns det cirka 100 värdshus i Paris, några år senare var de flera tusen. Det var kockarna, betjänterna och kökspersonalen från hovet och slotten som blivit arbetslösa och nu öppnade eget.

Och det var de nyrika borgarna, uppkomlingarna, profitörerna på krigen och de korrupta politikerna som fyllde restaurangerna och skapade det nöjenas, modets och kanske också syndens Paris som delvis finns kvar ännu i dag.

ANNONS

ANNONS

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Ge exempel på reformer som gav ökade medborgerliga rättigheter.
     
  2. Nämn några exempel på hur rättsväsendet reformerades.
     
  3. Hur reformerades utbildningsväsendet?
     
  4. Vilka nya franska traditioner och nationella symboler nämns i texten?
     
  5. Varför uppstod den moderna restaurangbranschen i Frankrike under revolutionen?

Ta reda på:

  1. Vilka mått- och viktenheter standardiserades i samband med revolutionen?

 

Text: Herman Lindqvist, journalist och författare

Webbsida: http://www.hermanlindqvist.se

Herman-Lindqvist

Senast uppdaterad: 29 juni 2019
Publicerad: 27 juni 2019

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

L

Lätta fakta om Louvren

Louvren, beläget längs floden Seine i Paris, är Frankrikes och världens största och förnämsta...

M

Karl den store och den karolingiska renässansen

Genom en skicklig erövringspolitik skapade Karl den store ett rike som innefattade stora delar av...

M

Louis Pasteur - mikrobiologins fader - revolutionerade medicinen

Louis Pasteur (1822-1895) var den franske kemisten vars upptäckter öppnade mikroorganismernas värld...

M

Caesars erövring av Gallien

Under 50-talet f.Kr bedrev Julius Caesar ett långvarigt krig i Gallien som resulterade i att...

ANNONS

Ämneskategorier

Franska revolutionen

Franska revolutionen (1789-1799) ökade folkets makt och förändrade det franska och europeiska samhället.

Frankrikes historia

Fördjupa dig i Frankrikes historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Relaterade taggar

Franska revolutionens följder

Franska revolutionen som inleddes 1789 fick många både kort- och långsiktiga följder. Hela det...