Napoleon erövrar Europa : Uppror i Spanien

Lästid 6 minuter

Spanien och Frankrike stod först på samma sida mot Storbritannien. När franska trupper väl var i Spanien svängde dock den spanska inställningen till de allierade fransmännen. Mer och mer framstod den franska armén inte som befriare, utan som en ockupationsmakt.

S

Artikel

Män som avrärras av franska soldater med gevär.

Bild: Wikimedia Commons

Den franska ockupationsmakten i Spanien tog till hårda medel för att försöka behålla kontrollen. Ingen kom undan kriget, hela befolkningen drogs in i det. Alla måste ta ställning för eller emot fransmännen, för eller emot den spanska nationen. Detalj från en målning gjord av Francisco Goya (1746-1828).

Madrid den 2 maj 1808

I april 1808 tvingade Napoleon den spanske kungen Carlos och kronprinsen Ferdinand att avgå och acceptera Napoleons bror Joseph som spansk kung. När denna nyhet nådde Madrid gjorde befolkningen uppror. Även de lägre skikten i det spanska samhället, de som kunde tänkas vinna något på att franska revolutionens idéer om frihet, jämlikhet, och broderskap spreds till deras land, vände sig mot de franska inkräktarna. Den 2 maj gick folk ut på Madrids gator och attackerade de franska styrkorna. Den spanska målaren Goya har några år senare försökt skildra detta nationella uppror mot den franska ockupationsmakten. Att fransmännen använde sig av Nordafrikanska soldater, de s.k. mameluckerna, gjorde inte saken bättre. Spanien hade länge varit ockuperat av en annan Nordafrikansk folkstam, morerna. Minnet av denna ockupation hade hållits levande i Spanien och hjälpte till att skapa en nationell stämning och kampglöd denna majdag 1808.

ANNONS

Fransmännen fick snart kontroll över situationen och gick till motattack. Tusentals spanjorer avrättades efter summariska rättegångar eller helt utan rättegång. Den 3 maj avrättades åtskilliga madridbor, som på bilden här nedan. Hatet växte. Den spanska nationalismen växte sig stark (se även tidningsartiklar från the Times längre ner på sidan). Läs om nationalism >

Spanjorerna börjar med gerillakrigföring

Snart upptäckte spanjorerna att det inte gick att militärt besegra fransmännen, de var för starka. Gick det inte att besegra den franska ockupationsmakten i ett stort krig – guerra – fick man övergå till krig i liten skala – guerilla ("gerilla" på svenska). Så blev spanjorerna de första att utveckla denna typ av krigföring. Små begränsade attacker mot ockupationsmakten för att påminna om motståndet. Gerillakrigföring har sedan dess använts många gånger för att driva ut inkräktare ur sitt land. Att gerillakrig och nationalism föds på samma gång är inte en slump.

Gerillan levde och verkade i skogarna eller andra otillgängliga trakter. Här bodde man, här tillverkade man sina vapen och sin ammunition. Här planerade man angreppen mot fransmännen.

Napoleonkrigen förvandlade kriget från att ha varit en kamp mellan professionella soldater, till att bli något som engagerade hela nationen. Fransmännen hade mobiliserat hela sin nation i en jättelik värnpliktsarmé. Spanjorerna mobiliserade sin nation i en bitter kamp för självständighet.

Ingen undkom kriget

Den spanska gerillan behövde stöd av civilbefolkningen. Efter attackerna mot fransmännens vapenförråd, transporter eller förläggningar gömde de sig bland civilbefolkningen. Civilbefolkningen blev därmed krigförande i fransmännens ögon. Ingen skillnad gjordes till slut mellan soldater och civila. Vem var för resten gerillasoldat? Han hade ju ingen uniform, inget skilde honom från den övriga befolkningen. Fransmännen slog till skoningslöst mot allt och alla. Det fanns ingen tid att reagera eller skydda sig – Ya no hay tiempo!!

Även de spanska nationalisterna slog till mot civilbefolkningen, om de inte obrottsligt ställde upp för dem. Civilbefolkningen kom i kläm och led. Hur de än betedde sig gick det illa för dem.

Kriget mot fransmännen i Spanien 1808-1814 blev bittert och blodigt. Hatet växte på båda sidor. Fransmännen försökte desperat upprätthålla sin ockupation. Fransmännen avrättade mängder med spanska motståndsmän i ett försök att skrämma den spanska befolkningen till underkastelse. Några lät sig skrämmas. För de flesta blev dock dessa avrättningar ytterligare ett skäl att bekämpa fransmännen. Den spanska nationalismen var född på gott och ont.

Artiklar från the Times om händelserna i Spanien 1808

Ur: The Times, 11 maj 1808

Nya underrättelser från Spanien, förändrar gradvis den bild av läget i Spanien, vi presenterade igår. Det står klar att det spanska folket inte uppträtt så passivt och likgiltigt till det som händer i Spanien, som vi först trott. Åsikterna går förstås isär vad gäller den spanska monarken och hans sons position, såväl som de krav de ställer.

Vissa provinser har erbjudit den nya härskaren sitt stöd och hjälp, och vi hoppas verkligen att han kommer att bli en verklig härskare och inte bara ett verktyg för de franska intressena. Andra provinser har svarat med tystnad, kanske för att de känner en viss misstänksamhet mot den roll Frankrike spelat under inledningen till revolutionen.

Ur: The Times, 12 maj 1808

Händelserna i Spanien blir för var dag allt intressantare, och vi fruktar att konflikten i detta olycksdrabbade land, helt rätt har förutsatts bli de slutgiltig och total underkastelse under Bonapartes vilja. Han har emellertid räknat med, och detta inte helt utan grund, ett motstånd i en långt högre grad än vad vi (engelsmän) tidigare anade att den spanska nationen var i stånd till och hade kraft att mobilisera mot honom. Vi är dock långt ifrån övertygade om att han är skrämd eller tror, som några säger, att han kan lita på Spanien.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Varför ändrade spanjorerna sin inställning till den franska armén när den var i Spanien?
Vad hände den 2 maj 1808 i Madrid och hur har händelsen blivit framställd av målaren Goya?
Hur reagerade den franska ockupationsmakten på upproret i Madrid?
Vad ledde till att spanjorerna började använda sig av gerillakrigföring mot fransmännen?
Beskriv hur den spanska nationalismen utvecklades under kriget mot fransmännen.

Fundera på:

Tänk på konsekvenserna av gerillakrigföring. Hur tror du det påverkade den vanliga befolkningens liv under kriget i Spanien?

Ta reda på:

Nämn några andra krig genom historien där gerillakrigföring haft en avgörande roll.

S LÄS MER: Napoleon erövrar Europa : Uppror i Tyskland och Österrike

M LÄS MER: Napoleonkrigen

M LÄS MER: Napoleontiden

M LÄS MER: Napoleon Bonaparte

M LÄS MER: Gerilla

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Robert Asprey, The Rise and Fall of Napoleon Bonaparte, vol 1-2, Abacus, 2000
J.C. Herold, The Age of Napoleon, Houghton Mifflin, 2002
J.M. Thompson, Napoleon Bonaparte – His rise and fall, Sutton Publishing Ltd, 1998
Alfred Cobban, A History of Modern Farnce Volume 2: 1799-1871, Penguin, 1972*
Gregory Fremont-Barnes m.fl., The Napoleonic Wars: The Rise and Fall of an Empire, Osprey Publishing, 2004
Gregory Fremont-Barnes, The napoleonic wars – The peninsular war 1807-1814, Osprey Publishing, 2002

FÖRFATTARE

Text: Per Höjeberg, lektor i historia på Norra Reals gymnasium

Senast uppdaterad: 1 maj 2026

Publicerad: 23 februari 2014

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

M

Charlotte Corday – mordet som skulle rädda revolutionen

av: Lars Hildingson

2026-08-14

Lästid 26 minuter

Sommaren 1793 reste 24-åriga Charlotte Corday ensam till Paris med en kniv gömd under kläderna. Hon var själv anhängare av revolutionens idéer, men avskydde det växande våldet och hade blivit övertygad om att den radikale journalisten Jean-Paul Marat bar en stor del av skulden. Genom att döda honom trodde hon att hon kunde rädda republiken från fortsatt blodspillan. Istället blev Marat martyr, Charlotte giljotinerades och revolutionen blev ännu våldsammare. Vem var kvinnan bakom ett av franska revolutionens mest berömda mord, och varför var hon beredd att offra sitt eget liv?

+ Läs mer

M

Bilden visar en historisk handkolorerad färggravyr från cirka 1792 som föreställer franska revolutionärer som dansar kring frihetens träd.

Varför blev det revolution i Frankrike?

av: Göran Wadner

2026-08-13

Lästid 18 minuter

Det finns flera förklaringar till franska revolutionen 1789. Somliga historiker har lagt tonvikten vid det orättvisa ståndssamhället, statens dåliga finanser, den höga arbetslösheten och missväxten med följande hungersnöd. Andra har betonat att upplysningsförfattarnas svidande kritik mot ofriheten och att den amerikanska fri- och rättighetsförklaringen skapade revolutionära stämningar bland det franska folket. Alla dessa orsaker är riktiga och bidrog mer eller mindre till revolutionen. Men räcker de som förklaring?

+ Läs mer

M

Encyklopedin – uppslagsverket som utmanade makten

av: Lars Hildingson

2026-08-12

Lästid 21 minuter

Kan ett uppslagsverk vara så farligt att det måste förbjudas? I 1700-talets Frankrike var svaret ja. Denis Diderot och hans medarbetare ville samla så mycket som möjligt av tidens kunskap i ett enda stort verk. Resultatet blev "Den stora Encyklopedin", ett faktarikt verk som samlade kunskap om allt från filosofi och vetenskap till hantverk, teknik och vardagsliv. Men böckerna nöjde sig inte med att förklara hur världen fungerade. De uppmuntrade också människor att använda sitt förnuft, tänka själva och ifrågasätta gamla sanningar. Det oroade både kyrkan och makthavarna, och till slut förbjöds verket. Censuren och de ständiga konflikterna gjorde arbetet allt svårare, och delar av produktionen fick fortsätta i hemlighet. Trots motståndet lyckades Encyklopedin överleva och blev en av upplysningstidens viktigaste symboler för kunskap och rätten att tänka fritt...

+ Läs mer

M

Livet på Paris gator under 1700-talet

av: Göran Wadner

2026-08-10

Lästid 15 minuter

1700-talets Paris var en stad fylld av ljud, rörelse och starka kontraster. På de trånga gatorna trängdes försäljare, hantverkare, tiggare, eleganta borgare och hästdragna vagnar, medan kaféer och marknadshallar sjöd av nyheter, skvaller och politiska diskussioner. Seine förde varor genom staden och gav arbete åt många, men både floden och gatorna användes också som avstjälpningsplatser. Bakom det livliga folklivet dolde sig därför ett Paris som ofta var smutsigt, stinkande och långt ifrån bekvämt...

+ Läs mer

M

Stadsliv i 1700-talets Frankrike

av: Göran Wadner

2026-08-10

Lästid 16 minuter

Att flytta från landsbygden till en fransk stad kunde öppna dörren till arbete, handel och ett bättre liv. Men staden var också ett samhälle fyllt av regler, privilegier och tydliga gränser mellan fattiga och rika. Här styrde borgmästare och mäktiga ämbetsmän, hantverkarna organiserades i skrån och den som ville bli fullvärdig borgare kunde få vänta i många år. Till och med maten på värdshusen och vilka familjer som måste ta emot inkvarterade soldater kunde bestämmas av myndigheterna...

+ Läs mer

M

En kvinnlig lärare eller mentor som undervisar ett barn.

Skola och utbildning i 1700-talets Frankrike

av: Göran Wadner

2026-08-09

Lästid 13 minuter

I 1700-talets Frankrike såg skolan mycket olika ut beroende på om du var pojke eller flicka, rik eller fattig. Pojkar kunde gå i församlingsskolor och i vissa fall studera vidare, medan många flickor inte fick någon skolundervisning alls. För adelsflickor väntade ibland klosterskolor och religiösa internat med stränga regler, ständig övervakning och undervisning som främst skulle förbereda dem för livet som hustru och mor. Samtidigt började nya idéer om barn och lärande växa fram. Här får du följa en skolvärld som på många sätt skiljer sig kraftigt från vår egen...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio